Bangkok — en blandning av forntid och nutid
DET thailändska folket kallar staden Krung Thep, som betyder ”Änglarnas stad”. Västerländska besökare i förgången tid kallade den ”Österlandets Venedig”. För oss andra är det Bangkok, huvudstaden i Thailand, det forntida kungariket Siam.
När européer första gången kom till Thailand på 1500-talet, var Bangkok bara en liten fiskeby, bebodd av kinesiska köpmän och hantverkare. I dag finner de två miljoner turister som kommer dit årligen att denna livliga storstad på drygt fem miljoner människor är en fängslande blandning av forntid och nutid.
Kontrasternas stad
År 1782 flyttade kung Rama I, den förste kungen i den nuvarande Chakridynastin, huvudstaden i Siam från Thon Buri tvärs över floden Chao Phraya (Menam) till Bangkok. Här, på östra stranden av en flodkrök, byggde han sitt kungliga residens, som nu kallas Kungliga slottet. Staden omgavs av floden på tre sidor och genomkorsades av ett antal kanaler — så kallade khlongs — som tjänade som trafikleder såväl som vattenmagasin, bad och marknadstorg. ”Österlandets Venedig” var verkligen ett passande namn.
Så var det då, men i dag finner en besökare inte längre några idylliska scenerier utmed glittrande, fridfulla kanaler. Borta är också de flesta av husen som byggdes på pålar vid vattnet liksom bambuflottarna. Vad besökarna i stället finner är en myllrande storstad av betong och neon, med ändlösa trafikstockningar, som gör att det kan vara en farofylld upplevelse att över huvud taget ta sig över gatan. De flesta kanaler har fyllts igen och ingår nu i stadens gatunät. Dessutom har ”affärshus” med två, tre eller fyra våningar ersatt bostadshusen utmed kanalerna.
På många sätt har Bangkok fullständigt antagit en västerländsk karaktär med höga kontorsbyggnader och luftkonditionerade köpcentra. Men sida vid sida med det ultramoderna finner man det traditionella — buddisttempel, helgedomar och andehus. I ett av buddistklostren finns munkar som mediterar och sjunger och människor som försöker finna en smula lugn och ro. Strax utanför rör sig ändlösa rader av bilar, bullriga samlors (öppna, trehjuliga taxifordon), motorcyklar, bussar som spyr ut rök och lastbilar som proppar igen gatorna, av vilka en del var elefantstigar för bara hundra år sedan.
I stadens bostadsområden bor människor i luftkonditionerade lägenheter i västerländsk stil. Men i utkanterna och i fattiga områden av staden finns det familjer, ofta flera generationer tillsammans, som bor i små trähus med nästan inga möbler men vanligen med en TV-antenn på taket.
Det religiösa livet
Omkring 95 procent av det thailändska folket är buddister. Bland det första som besökaren lägger märke till är därför en stor mängd glänsande tempel, eller wats, med sina mångterrasserade spetsiga tak och rikt utsmyckade gavlar. Omkring 400 av landets 30.000 buddistkloster finns i Bangkok. Det mest berömda av dem är smaragdbuddhans tempel. Det är Kungliga kapellet, där Thailands mest vördade föremål förvaras, en 61 centimeter hög Buddhabild i grön sten. Den anses så helig att kungen själv brukar byta dess tre olika skrudar vid början av den regniga, den svala och den varma årstiden.
Vid en av de livligaste gatukorsningarna i staden står Bangkoks populäraste helgedom med en förgylld staty av den fyrahövdade hinduiske guden Brahma. Här har buddismen redan från början blivit uppblandad med hinduism.
En annan del av den orientaliska mystiken är de många andehusen som finns i hela staden. Enligt thaifolket är varje landområde uppehållsplats för en skyddsande, som måste blidkas. Därför har man byggt ett andehus intill praktiskt taget varje byggnad, vare sig det är ett bostadshus, ett hotell, en bank, ett kontorskomplex eller ett kloster.
Blandningen av religiösa trosläror och uppfattningar har format thaifolkets attityder och tänkande på många sätt. Även om buddisterna anser att livet till större delen består av lidande, tror thailändare på sanuk (njutningar eller nöjen). Detta har gett dem en bekymmerfri och sorglös inställning. Den är kanske till hjälp i en del fall, men den medverkar sannerligen inte på något sätt till ordnade trafikförhållanden eller laglydnad. Sådana attityder som mai pen rai (bekymra dig inte om det; det har ingen betydelse) och tam sabai (ta det lugnt) bidrar knappast till att undanröja problem med till exempel nedskräpning, och inte heller befrämjar de långsiktig planering.
Å andra sidan tycks thaifolkets tålmodiga uthärdande av besvärliga levnadsförhållanden ha sin förklaring i att de betraktar verkningarna av tidigare karma (gärningar i ett tidigare liv) som en orsak till motgångar. Det är inte bara jordbrukaren som förefaller vara nöjd med sin hårda lott i livet, nej, inte ens stadsbilister tycks bli upprörda om någon tränger sig in framför dem. Passagerare på en fullsatt buss låter sig inte irriteras ens när bussen fastnar i någon av de många trafikstockningarna i den klibbiga eftermiddagshettan. Allt detta går under det passande uttrycket jai yen (att hålla huvudet kallt).
En stad i förändring
Den traditionella livsstilen håller gradvis på att försvinna. Men respekt för de äldre betonas fortfarande från tidig ålder. Det är trevligt att se unga skolelever hälsa sina lärare med hälsningsordet wai, medan de samtidigt böjer på huvudet med handflatorna tryckta mot varandra vid hakan.
Munkar klädda i saffransgula dräkter som gör sina tidiga morgonrundor för att samla in allmosor är en välbekant syn i Bangkok. Många unga män håller ännu traditionerna i ära och går in i munktjänsten under en kortare tid — samtidigt som de har tjänstledigt med full lön från sin arbetsgivare.
Alla vägar i Thailand sammanstrålar i huvudstaden, vilket enligt Bangkok Post medfört ”den tätaste trafiken i Asien — kanske i hela världen”. Många av dessa vägar tillkom genom att man fyllde igen de kanaler som fanns. Resultatet har blivit dräneringsproblem, stopp i avloppen och återkommande översvämningar, i synnerhet under den årliga monsunperioden.
Något som förvärrar problemet är att Bangkok håller på att sjunka — med en hastighet av drygt fyra centimeter om året! Man kan därför fråga sig om ”Österlandets Venedig”, som är en så fascinerande blandning av forntid och nutid, snart kommer att bli ”Österlandets Atlantis”.
[Ruta/Bilder på sidan 18]
Bangkoks flytande marknad
Föreställ dig att du åker till marknaden i en smal båt med lång, spetsig för och att du vid ankomsten dit köper frukt och grönsaker från andra liknande båtar. Ovanligt? Inte om du bor i det exotiska Bangkok och brukar handla på dess flytande marknad.
Visserligen har denna snabbt växande världsstad också marknader i modern stil, men ingen av dessa är mer fascinerande än marknaden på Bangkoks khlongs, eller kanaler, som delar in staden i ett nät av vattenvägar.
På den flytande marknaden ser man kvinnliga båtägare klädda i sin traditionella dräkt, med huvudprydnader som ser ut som vidbrättade lampskärmar. Dessa försäljare i sina bambuhattar bjuder ut sina varor åt ivriga kunder. En båt är lastad med saftiga, tropiska frukter, en annan med ett överflöd av grönsaker och nästa med ett urval av sådan mat som havet bjuder på.
Oroa dig inte om alla dessa inköp gör dig hungrig eller törstig. Paddla bara fram till närmaste båt. Där finner du en ”mästerkock” lutad över en ångande wok, som avger frestande, aromatiska dofter. Hon håller på att tillaga välsmakande läckerheter. Pröva en av dem! Eller glid fram till båten på andra sidan denna khlong, där man bjuder ut kalla fruktdrinkar. De kommer att släcka din törst, när du långsamt lämnar denna trafikstockning av guppande båtar.
[Bildkälla]
Turistmyndigheterna i Thailand
[Bildkälla på sidan 16]
Foton: Turistmyndigheterna i Thailand