TANKEFÖRMÅGA

Det hebreiska ordet mezimmạh kan beteckna tankeförmåga, dvs. förmågan att på ett klokt och eftertänksamt sätt överväga en sak med ingående kunskap som grund. (Ord 5:2; 8:12) Det används också om onda människors ränker, planer, anslag och dåraktiga tankar (Ps 10:2, 4; 21:11; 37:7; 139:19, 20; Ord 12:2; 24:8; Jer 11:15) och om Jehovas eller hans ”hjärtas” tankar (Job 42:2; Jer 23:20; 30:24; 51:11).

Ett av syftena med Ordspråksboken är att ge ”den unge mannen kunskap och tankeförmåga”. (Ord 1:1–4) Innehållet i boken gör det möjligt för läsaren att utveckla sunda tankar och idéer som kan ge hans liv mål och mening. Tankeförmåga kommer att skydda honom från att slå in på en orätt kurs och att umgås med dem som utövar ett skadligt inflytande på honom, eftersom den hjälper honom att se konsekvenserna av ett sådant handlingssätt. Detta blir till välsignelse för honom. Visheten och tankeförmågan skyddar honom från att göra något som skulle kunna leda till olycka och blir således till liv för hans själ. Han känner sig trygg och behöver inte frukta för att rättvisan skall hinna upp honom för något orätt som han gjort sig skyldig till. (Ord 3:21–25)

Den som verkligen använder sin tankeförmåga kan emellertid också bli föremål för hat. Detta kan vara innebörden i Ordspråksboken 14:17: ”Den man som har tankeförmåga blir hatad.” De som inte tänker efter så noga ser ofta med ogillande på dem som använder sitt förstånd. De som använder sina sinnesförmögenheter till att göra Guds vilja blir också hatade. Som Jesus Kristus sade: ”Eftersom ni inte är någon del av världen, utan jag har utvalt er ur världen, därför hatar världen er.” (Joh 15:19) Men eftersom det hebreiska ord som återges med ”tankeförmåga” i Ordspråksboken 14:17 också kan avse att man tänker ondskefulla tankar, kan den här versen även betyda att en man som smider onda planer blir hatad. Några andra översättningar lyder därför: ”En som smider ränker blir hatad” (SFB), och: ”Ränkers man blir hatad” (Åk).