[Bilder på sidan 302]

I den nya världens samhälle kommer det att finnas glädjande arbete och kamratskap för alla

3. a) Vad beskriver Johannes, och vad är det nya Jerusalem? b) På vilket sätt kommer det nya Jerusalem ”ner från himmelen”?

³ Johannes fortsätter: ”Jag såg också den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himmelen från Gud, beredd såsom en brud smyckad för sin äkta man.” (Uppenbarelseboken 21:2) Det nya Jerusalem är Kristi brud, och det består av de smorda kristna som förblir trogna till döden och som uppväcks för att bli kungar och präster tillsammans med den förhärligade Jesus. (Uppenbarelseboken 3:12; 20:6) Alldeles som det jordiska Jerusalem blev regeringssätet i det forntida Israel utgör det praktfulla nya Jerusalem och dess brudgum regeringen i den nya tingens ordning. Detta är den nya himmelen. Bruden kommer ”ner från himmelen”, inte bokstavligen, men i den betydelsen att uppmärksamheten riktas mot jorden. Lammets brud skall bli hans lojala medhjälpare och medverka i en rättfärdig regering över hela mänskligheten. Det blir verkligen en välsignelse för den nya jorden.

4. Vilket löfte, som påminner om det Gud gav den nyligen bildade nationen Israel, uttalar Gud?

⁴ Johannes berättar vidare: ”Och jag hörde en hög röst från tronen säga: ’Se! Guds tält är hos människorna, och han skall bo hos dem, och de skall vara hans folk. Och Gud själv skall vara hos dem.’” (Uppenbarelseboken 21:3) När Jehova ingick lagförbundet med den då nya nationen Israel, lovade han: ”Jag kommer sannerligen att sätta min tältboning mitt ibland er, och min själ kommer inte att finna er motbjudande. Och jag kommer helt visst att vandra mitt ibland er och bevisa mig vara er Gud, och ni för er del kommer att bevisa er vara mitt folk.” (3 Moseboken 26:11, 12, NW) Nu ger Jehova trogna människor ett liknande löfte. Under den tusenåriga domens dag kommer de att bli ett alldeles särskilt folk för honom.

5. a) På vilket sätt kommer Gud att bo hos människorna under tusenårsriket? b) På vilket sätt kommer Gud att bo bland människorna efter tusenårsriket?

⁵ Under tusenårsriket kommer Jehova att i en tillfällig anordning, i vilken han representeras av sin kunglige Son, Jesus Kristus, ”bo” bland människorna. Men vid slutet av tusenårsriket, när Jesus överlämnar Riket åt sin Fader, kommer det inte att behövas någon kunglig representant eller medlare. Då kommer Jehova direkt och för beständigt att i andligt avseende bo hos dem som kallas ”hans folk”. (Jämför Johannes 4:23, 24.) Vilket upphöjt privilegium för den återställda mänskligheten!

6, 7. a) Vilka storslagna löften yppar Johannes, och vilka kommer att få del av välsignelserna? b) Vilken beskrivning ger Jesaja av ett paradis som är både andligt och bokstavligt?

⁶ Johannes fortsätter sin beskrivning: ”Och han skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer. De förra tingen har försvunnit.” (Uppenbarelseboken 21:4) Återigen påminns vi om tidigare inspirerade löften. Även Jesaja såg fram emot den tid då död och sorg inte skall finnas längre och sorgen skall ersättas av jubel. (Jesaja 25:8; 35:10; 51:11; 65:19) Johannes slår nu fast att dessa löften får en underbar uppfyllelse under den tusenåriga domens dag. Först kommer den stora skaran att få del av välsignelserna. ”Lammet, som är i tronens mitt” och som fortsätter att vara herde för dem, ”skall vägleda dem till källor med livets vatten. Och Gud skall torka bort varje tår från deras ögon.” (Uppenbarelseboken 7:9, 17) Men så småningom kommer alla som uppstår och som utövar tro på Jehovas föranstaltningar att sluta sig till dem och glädjas åt ett paradis i både andlig och bokstavlig bemärkelse.

⁷ ”På den tiden”, säger Jesaja, ”kommer de blindas ögon att öppnas, och de dövas öron, de kommer att upplåtas.” Ja, ”på den tiden kommer den halte att klättra upp alldeles som en hjort, och den stummes tunga kommer att ropa högt av glädje”. (Jesaja 35:5, 6, NW) På den tiden kommer de också ”sannerligen att bygga hus och bo däri; och de kommer sannerligen att plantera vingårdar och äta deras frukt. De kommer inte att bygga och en annan bo; de kommer inte att plantera och en annan äta. Ty som ett träds dagar kommer mitt folks dagar att vara; och mina utvalda kommer att göra fullt bruk av sina egna händers verk.” (Jesaja 65:21, 22, NW) De kommer alltså inte att utrotas från jorden.

8. Vad säger Jehova själv angående dessa storslagna löftens tillförlitlighet?

⁸ Vilka fantastiska förhandsglimtar våra sinnen fylls av när vi begrundar dessa löften! De trogna människorna har underbara föranstaltningar att se fram emot under himmelens kärleksfulla styre. Är dessa löften alltför bra för att vara sanna? Är detta bara några drömmar som en landsförvisad gammal man på ön Patmos hade? Jehova själv svarar: ”Och han som satt på tronen sade: ’Se, jag gör allting nytt!’ Och så säger han: ’Skriv, därför att dessa ord är trovärdiga och sanna.’ Och han sade till mig: ’De har blivit verklighet! Jag är Alfa och Omega, början och slutet.’” – Uppenbarelseboken 21:5, 6a.

9. Varför kan man vara absolut säker på att dessa framtida välsignelser skall bli en verklighet?

⁹ Det är som om Jehova själv för de trogna människorna undertecknade en garanti, eller ett kontrakt, som gäller dessa framtida välsignelser. Vem skulle våga ifrågasätta en sådan garant? Ja, dessa Jehovas löften är så säkra att han talar om dem som om de redan hade uppfyllts: ”De har blivit verklighet!” Är inte Jehova ”Alfa och Omega, ... den som är och som var och som kommer, den Allsmäktige”? (Uppenbarelseboken 1:8) Jo, absolut! Han själv förklarar: ”Jag är den förste, och jag är den siste, och förutom mig finns ingen Gud.” (Jesaja 44:6) I den egenskapen kan han inspirera profetior och låta dem uppfyllas i minsta detalj. Så trosstärkande! Därför lovar han: ”Se, jag gör allting nytt!” I stället för att ifrågasätta om dessa under verkligen kommer att inträffa borde vi sannerligen fråga oss: ”Vad måste jag för egen del göra för att få del av dessa välsignelser?”

”Vatten” för de törstiga

10. Vad är det för ”vatten” Jehova erbjuder, och vad representerar det?

¹⁰ Det är Jehova själv som tillkännager: ”Åt vemhelst som törstar vill jag fritt ge av källan med livets vatten.” (Uppenbarelseboken 21:6b) För att släcka den törsten måste en person vara medveten om sitt andliga behov och vara villig att godta det ”vatten” som Jehova tillhandahåller. (Jesaja 55:1; Matteus 5:3) Vad är det för ”vatten”? Jesus själv besvarade den frågan när han vittnade för en kvinna vid en brunn i Samarien. Han sade: ”Vemhelst som dricker av det vatten, som jag skall ge honom, skall aldrig någonsin bli törstig, utan det vatten, som jag skall ge honom, skall i honom bli en källa med vatten som bubblar upp för att förmedla evigt liv.” Den ”källan med livets vatten” flyter fram från Gud genom Kristus, som hans föranstaltning för att återställa människorna till fullkomligt liv. Visst borde vi vara lika ivriga att dricka djupt från den källan som den samaritiska kvinnan var! Och visst borde vi vara lika villiga att överge världsliga intressen till förmån för att tala med andra om de goda nyheterna som den kvinnan var! – Johannes 4:14, 15, 28, 29.

De som segrar

11. Vilket löfte ger Jehova, och vilka gäller orden i första hand?

¹¹ De som dricker av detta uppfriskande ”vatten” måste också segra, enligt vad Jehova fortsätter med att säga: ”Vemhelst som segrar skall ärva dessa ting, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son.” (Uppenbarelseboken 21:7) Det här löftet liknar de löften som finns i budskapen till de sju församlingarna, och därför måste dessa ord i första hand gälla smorda lärjungar. (Uppenbarelseboken 2:7, 11, 17, 26–28; 3:5, 12, 21) Kristi smorda bröder har under tidernas lopp ivrigt sett fram emot privilegiet att få bli en del av det nya Jerusalem. Om de segrar, så som Jesus segrade, kommer deras hopp att förverkligas. – Johannes 16:33.

12. Hur kommer Jehovas löfte i Uppenbarelseboken 21:7 att uppfyllas på den stora skaran?

¹² Den stora skaran som kommer ur alla nationer hoppas också på detta löfte. Även de måste segra och lojalt tjäna Gud tills de kommer ut ur den stora vedermödan. Sedan kommer de att få tillträda sitt jordiska arv, ”det rike som har varit berett åt ... [dem] från världens grundläggning”. (Matteus 25:34) Dessa och andra av Herrens jordiska får som klarar provsättningen vid slutet av de tusen åren kallas ”heliga”. (Uppenbarelseboken 20:9) De kommer att få glädja sig åt ett heligt förhållande till sin Skapare, Jehova Gud, som söner och som medlemmar av hans universella organisation. – Jesaja 66:22; Johannes 20:31; Romarna 8:21.

13, 14. Vilka sedvänjor måste vi beslutsamt undvika för att få del av Guds storslagna löften, och varför?

¹³ Med tanke på denna storslagna framtidsutsikt är det verkligen viktigt att Jehovas vittnen nu bevarar sig rena från all smuts i Satans värld. Vi behöver vara starka och fast beslutna och föresätta oss att djävulen aldrig får dra in oss i det sällskap som Jehova själv här beskriver: ”Men de fega och de som är utan tro och de som är vämjeliga i sin vidriga smuts och mördare och otuktsmän och de som utövar spiritism och avgudadyrkare och alla lögnarna, deras lott skall vara i sjön som brinner med eld och svavel. Detta betyder den andra döden.” (Uppenbarelseboken 21:8) Ja, den som vill ärva Riket måste undvika de sedvänjor som har besudlat den här gamla tingens ordning. Han måste segra genom att förbli trogen trots alla påtryckningar och frestelser. – Romarna 8:35–39.

¹⁴ Fastän kristenheten gör anspråk på att vara Kristi brud, kännetecknas den av de motbjudande sedvänjor som Johannes här beskriver. Därför går den tillsammans med resten av det stora Babylon ner i evig tillintetgörelse. (Uppenbarelseboken 18:8, 21) Likaså får alla de av de smorda eller av den stora skaran som börjar ägna sig åt eller uppmuntra till dessa onda sedvänjor räkna med evig tillintetgörelse. Om de framhärdar i dessa gärningar kommer de inte att få del av löftena. Och alla på den nya jorden som försöker införa sådana sedvänjor kommer snabbt att bli tillintetgjorda och hamna i den andra döden utan något hopp om en uppståndelse. – Jesaja 65:20.

15. Vilka är de mest framstående segrarna, och med vilken syn förs uppenbarelsen mot en storslagen höjdpunkt?

¹⁵ De mest framstående segrarna är Lammet, Jesus Kristus, och hans brud om 144.000 medlemmar, det nya Jerusalem. Hur passande är det därför inte att uppenbarelsen förs mot en storslagen höjdpunkt genom en slutlig, enastående syn av det nya Jerusalem! Johannes beskriver nu den sista synen.

Kapitel 43

Den glansfulla staden

Syn 16 – Uppenbarelseboken 21:9–22:5

Innehåll: En beskrivning av det nya Jerusalem

Tid för uppfyllelsen: Efter den stora vedermödan och sedan Satan kastats i avgrunden

1, 2. a) Vart blir Johannes förd av en ängel för att se det nya Jerusalem, och vilken kontrast lägger vi märke till här? b) Varför är detta uppenbarelsens storslagna höjdpunkt?

EN ÄNGEL hade fört Johannes till en öken för att visa honom det stora Babylon. Nu leder en ängel ur samma grupp Johannes upp på ett högt berg. Vilken kontrast mot det han sett tidigare! Här finns ingen oren, omoralisk stad i likhet med den babyloniska skökan, utan i stället det nya Jerusalem – rent, andligt, heligt – och det kommer ner från själva himmelen. – Uppenbarelseboken 17:1, 5.

² Inte ens det jordiska Jerusalem hade någonsin en sådan härlighet som den här staden. Johannes berättar: ”Och där kom en av de sju änglar som hade de sju skålarna som var fulla av de sju sista hemsökelserna, och han talade med mig och sade: ’Kom hit, jag vill visa dig bruden, Lammets hustru.’ Och han förde bort mig i andens kraft till ett stort och högt berg, och han visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner från himmelen från Gud och som hade Guds härlighet.” (Uppenbarelseboken 21:9–11a) Från sin observationsplats på detta mycket höga berg kan Johannes överblicka och i detalj granska den vackra staden i all dess skönhet. Trons män har ivrigt sett fram emot dess ankomst ända sedan människan föll i synd och började dö. Äntligen är den här! (Romarna 8:19; 1 Korintierna 15:22, 23; Hebréerna 11:39, 40) Det är den praktfulla andliga stad som utgörs av 144.000 lojala som bevarat sin ostrafflighet, den stad som är glansfull i sin helighet och som återspeglar Jehovas egen härlighet. Här har vi uppenbarelsens storslagna höjdpunkt!

3. Hur beskriver Johannes det nya Jerusalems skönhet?

³ Det nya Jerusalem äger en skönhet som är hänförande: ”Dess strålglans var liksom den dyrbaraste sten, såsom en jaspissten, som skimrar kristallklar. Den hade en stor och hög mur och hade tolv portar, och vid portarna tolv änglar, och där var namn inskrivna, nämligen namnen på Israels söners tolv stammar. Mot öster var tre portar, och mot norr tre portar, och mot söder tre portar, och mot väster tre portar. Stadens mur hade också tolv grundstenar och på dem de tolv namnen på Lammets tolv apostlar.” (Uppenbarelseboken 21:11b–14) Det är verkligen lämpligt att det första intrycket Johannes redogör för är den skimrande glansen. Praktfull som en ny brud blir det nya Jerusalem en lämplig gemål åt Kristus. Staden formligen strålar, vilket är helt på sin plats, eftersom det är ”himlaljusens Fader” som har skapat den. – Jakob 1:17.

4. Vad är det som visar att det nya Jerusalem inte är den köttsliga nationen Israel?

⁴ På dess 12 portar finns namnen på Israels 12 stammar inskrivna. Följaktligen utgörs den här symboliska staden av de 144.000, de som försetts med sigill ”ur varje stam av Israels söner”. (Uppenbarelseboken 7:4–8) I överensstämmelse med detta står namnen på Lammets 12 apostlar på grundstenarna. Nej, det nya Jerusalem är inte det köttsliga Israels nation, som grundades på Jakobs 12 söner. Det är det andliga Israel, som vilar på ”apostlarnas och profeternas grundval”. – Efesierna 2:20.

5. Vad anges av det nya Jerusalems ”stora och höga mur” och av att änglar placerats vid varje ingång?

⁵ Den symboliska staden har en väldig mur. I forna tider byggde man stadsmurar som säkerhetsåtgärd för att hålla fiender borta. Det nya Jerusalems ”stora och höga mur” visar att det är fullständigt säkert. Ingen fiende till rättfärdighet, ingen oren eller oärlig kommer någonsin att kunna komma in i staden. (Uppenbarelseboken 21:27) Men för dem som får komma in i den här vackra staden är det som att komma in i paradiset. (Uppenbarelseboken 2:7) Efter det att Adam drivits ut ur det ursprungliga paradiset placerades keruber framför det för att hålla orena människor utanför. (1 Moseboken 3:24) På liknande sätt finns änglar placerade vid varje ingång till den heliga staden Jerusalem för att vaka över stadens andliga säkerhet. Ja, under de yttersta dagarna har änglar hela tiden skyddat församlingen av smorda kristna, dem som skall komma att utgöra det nya Jerusalem, mot babylonisk besmittelse. – Matteus 13:41.

Staden mäts

6. a) Hur beskriver Johannes mätandet av staden, och vad vittnar detta mätande om? b) Vad kan vara förklaringen till att det mått som användes var ”efter människomått, som också är änglamått”? (Se fotnoten.)

⁶ Johannes fortsätter sin skildring: ”Och den som talade med mig hade som måttstock en gyllene rörstav för att kunna mäta staden och dess portar och dess mur. Och staden ligger som en fyrkant, och dess längd är lika stor som dess bredd. Och han mätte staden med rörstaven, tolv tusen stadier; dess längd och bredd och höjd är lika. Han mätte också dess mur, ett hundra fyrtiofyra alnar, efter människomått, som också är änglamått.” (Uppenbarelseboken 21:15–17) När tempelhelgedomen mättes utgjorde det en försäkran om att Jehovas uppsåt med avseende på den skulle förverkligas. (Uppenbarelseboken 11:1) Att ängeln nu mäter det nya Jerusalem visar hur oföränderligt Jehovas uppsåt är med avseende på denna härliga stad.a

7. Vad är det som är märkligt med stadens mått?

⁷ Vilken märklig stad det är! En fulländad kub på 12.000 stadier (omkring 2.220 kilometer) i omkrets, omgiven av en mur som är 144 alnar, eller 64 meter, hög. Det finns ingen bokstavlig stad som skulle kunna ha dessa mått. En sådan stad skulle täcka ett område som är ungefär 14 gånger så stort som våra dagars Israel, och den skulle resa sig nästan 560 kilometer upp i yttre rymden. Uppenbarelseboken framställdes i tecken. Vad säger oss alltså dessa mått om det himmelska nya Jerusalem?

8. Vad anges av a) stadens 144 alnar höga murar? b) stadens mått på 12.000 stadier? c) att staden är som en fulländad kub i formen?

⁸ De 144 alnar höga murarna påminner oss om att staden utgörs av 144.000 adopterade andliga söner till Gud. Talet 12, som förekommer i stadens mått på 12.000 stadier – i dess längd, bredd och höjd som är lika –, används i bildlig bemärkelse i samband med organisatoriska angelägenheter i bibelns profetior. Det nya Jerusalem är följaktligen en magnifikt utformad organisatorisk anordning i syfte att genomföra Guds eviga uppsåt. Det nya Jerusalem är, tillsammans med kungen Jesus Kristus, Jehovas rikes organisation. Vad kan då sägas om stadens form: en fulländad kub? I Salomos tempel hade det allraheligaste, där Jehovas närvaro fanns symboliskt representerad, formen av en fulländad kub. (1 Kungaboken 6:19, 20) Därför passar det ju bra att det nya Jerusalem, som blir upplyst av Jehovas egen härlighet, liknar en fulländad, jättelik kub. Alla dess mått är fullkomligt avvägda. Det är en stad utan några oregelbundenheter eller defekter. – Uppenbarelseboken 21:22.

Kostbara byggnadsmaterial

9. Hur beskriver Johannes stadens byggnadsmaterial?

⁹ Johannes fortsätter sin beskrivning: ”Och dess murbyggnad var jaspis, och staden var rent guld likt klart glas. Stadsmurens grundstenar var smyckade med varje slag av dyrbar sten: den första grundstenen var jaspis, den andra safir, den tredje kalcedon, den fjärde smaragd, den femte sardonyx, den sjätte sard, den sjunde krysolit, den åttonde beryll, den nionde topas, den tionde krysopras, den elfte hyacint, den tolfte ametist. Och de tolv portarna var tolv pärlor; var och en av portarna var gjord av en enda pärla. Och den breda vägen i staden var rent guld, som genomskinligt glas.” – Uppenbarelseboken 21:18–21.

10. Vad anges av att staden är uppbyggd av jaspis, guld och ”varje slag av dyrbar sten”?

¹⁰ Staden är verkligen glansfullt byggd. I stället för konventionella, jordiska byggnadsmaterial, sådant som lera eller sten, läser vi här om jaspis, renat guld och ”varje slag av dyrbar sten”. Vilken passande bild av himmelska byggnadsmaterial! Ingenting skulle kunna vara mer praktfullt. Den forntida förbundsarken överdrogs med rent guld, och i bibeln representerar detta grundämne ofta sådant som är gott och värdefullt. (2 Moseboken 25:11; Ordspråksboken 25:11; Jesaja 60:6, 17) Men hela det nya Jerusalem, ja till och med dess breda väg, har byggts upp av ”rent guld likt klart glas”, vilket förmedlar bilden av en skönhet och ett inneboende värde som får tanken att svindla.

11. Vad är det som garanterar att de som utgör det nya Jerusalem kommer att glänsa av den allra finaste andliga renhet?

¹¹ Ingen mänsklig smältare skulle kunna framställa guld som är så rent. Men Jehova är mästerluttraren. ”Han skall sitta som en luttrare och renare av silver”, och han luttrar var och en av det andliga Israels trogna medlemmar ”likt guld och likt silver” och avlägsnar alla orenheter från dem. Det är endast de som verkligen har blivit luttrade och renade som till slut kommer att få utgöra det nya Jerusalem, och det är så Jehova bygger upp staden med levande byggnadsmaterial som glänser av den allra finaste andliga renhet. – Malaki 3:3, 4, NW.

12. Vad är innebörden i att a) stadens grundstenar är dekorerade med 12 kostbara ädelstenar? b) stadens portar är pärlor?

¹² Även stadens grundstenar är vackra med sin dekor av 12 kostbara ädelstenar. Det påminner om den forntida judiske översteprästen som på högtidsdagar bar en efod dekorerad med 12 olika kostbara stenar, vilka till viss del stämmer överens med dem som beskrivs här. (2 Moseboken 28:15–21) Detta kan inte bara vara en tillfällighet. I stället framhäver det den prästerliga funktionen hos det nya Jerusalem, där Jesus, översteprästen, är dess ”lampa”. (Uppenbarelseboken 20:6; 21:23; Hebréerna 8:1) Det är också genom det nya Jerusalem som de gagneliga verkningarna av Jesu tjänst som överstepräst kanaliseras till människorna. (Uppenbarelseboken 22:1, 2) Stadens 12 portar, som var och en består av en mycket vacker pärla, påminner om Jesu liknelse i vilken han jämförde Riket med en mycket värdefull pärla. Alla som går in genom dessa portar kommer att ha visat sann uppskattning av andliga värden. – Matteus 13:45, 46; jämför Job 28:12, 17, 18.

En ljusets stad

13. Vad säger Johannes därefter om det nya Jerusalem, och varför behöver staden inget bokstavligt tempel?

¹³ På Salomos tid dominerades Jerusalem av ett tempel som var byggt i norra delen av staden och på dess högsta punkt, Moria berg. Men hur är det med det nya Jerusalem? Johannes säger: ”Och jag såg inte något tempel i den, ty Jehova Gud, den Allsmäktige, är dess tempel, och det är också Lammet. Och staden behöver inte solen eller månen till att lysa på den, ty Guds härlighet har lyst upp den, och Lammet är dess lampa.” (Uppenbarelseboken 21:22, 23) Det råder sannerligen inget behov av att bygga ett bokstavligt tempel här. Det forntida judiska templet var bara en skuggbild, och denna skuggbilds verklighet, det stora andliga templet, har funnits till sedan Jehova smorde Jesus som överstepräst år 29 v.t. (Matteus 3:16, 17; Hebréerna 9:11, 12, 23, 24) Ett tempel förutsätter också att det finns en prästklass som frambär offer åt Jehova för folkets räkning. Men alla som ingår i det nya Jerusalem är präster. (Uppenbarelseboken 20:6) Och det stora offret, Jesu fullkomliga mänskliga liv, har framburits en gång för alla. (Hebréerna 9:27, 28) Dessutom är Jehova personligen tillgänglig för alla som bor i staden.

14. a) Varför behöver det nya Jerusalem inte solen och månen till att lysa på det? b) Vad förutsade Jesaja i sin profetia angående Jehovas universella organisation, och vilket samband har det nya Jerusalem med detta?

¹⁴ När Jehovas härlighet passerade förbi Mose på Sinai berg, fick det Mose ansikte att lysa så klart att han blev tvungen att skyla det för sina israelitiska landsmän. (2 Moseboken 34:4–7, 29, 30, 33) Kan du då föreställa dig strålglansen hos en stad som ständigt blir upplyst av Jehovas härlighet? I en sådan stad kan det inte finnas någon natt. Den behöver ingen bokstavlig sol eller måne. Den kommer för evigt att sprida ljus. (Jämför 1 Timoteus 6:16.) Det nya Jerusalem badar i sådant strålande ljussken. Ja, denna brud och dess brudgum och kung blir huvudstaden i Jehovas universella organisation – hans ”kvinna”, ”Jerusalem där ovan”, – om vilken Jesaja profeterade: ”Solen skall inte mer vara ditt ljus om dagen, och månen skall inte mer lysa dig med sitt sken, utan Herren [Jehova] skall vara ditt eviga ljus, och din Gud skall vara din härlighet. Din sol skall då inte mer gå ned och din måne inte mer avta. Ty Herren [Jehova] skall vara ditt eviga ljus, och dina sorgedagar skall ha ett slut.” – Jesaja 60:1, 19, 20, vers 1 enligt NW; Galaterna 4:26.

Ett ljus för nationerna

15. Vilka ord i Uppenbarelseboken om det nya Jerusalem liknar det som sägs i Jesajas profetia?

¹⁵ I samma profetia förutsades det också: ”Och nationer kommer sannerligen att vandra till ditt ljus och kungar till det klara sken som strålar fram över dig.” (Jesaja 60:3, NW) Uppenbarelseboken visar att dessa ord har med det nya Jerusalem att göra: ”Och nationerna skall vandra med hjälp av dess ljus, och jordens kungar skall föra sin härlighet in i den. Och dess portar skall alls inte stängas om dagen, ty natt skall inte finnas där. Och de skall föra nationernas härlighet och ära in i den.” – Uppenbarelseboken 21:24–26.

16. Vilka är de ”nationer” som kommer att vandra med hjälp av det nya Jerusalems ljus?

¹⁶ Vilka är dessa ”nationer” som vandrar med hjälp av det nya Jerusalems ljus? Det är människor som en gång var en del av nationerna i den här onda världen och som ger gensvar till det ljus som spridits genom denna härliga himmelska stad. Bland dessa finns först och främst den stora skaran, som redan har kommit ut ur ”alla nationer och stammar och folk och tungomål” och som tillber Gud dag och natt i sällskap med Johannesklassen. (Uppenbarelseboken 7:9, 15) Efter det att det nya Jerusalem kommer ner från himmelen och Jesus använder nycklarna till döden och till hades för att uppväcka de döda, kommer miljoner andra att förena sig med dem, sådana som ursprungligen kommer från ”nationerna” och som kommit att älska Jehova och hans Son, det nya Jerusalems lammlike äkta man. – Uppenbarelseboken 1:18.

17. Vilka är ”jordens kungar” som skall ”föra sin härlighet” in i det nya Jerusalem?

¹⁷ Vilka är då ”jordens kungar” som ”skall föra sin härlighet in i den”? Det är inte jordens bokstavliga kungar som grupp betraktade, för dessa drabbas av undergång när de strider mot Guds rike vid Harmageddon. (Uppenbarelseboken 16:14, 16; 19:17, 18) Skulle kungarna kunna vara några högt uppsatta personer ur nationerna som blir en del av den stora skaran, eller är de kungar som uppväcks och som underordnar sig Guds rike i den nya världen? (Matteus 12:42) Knappast, eftersom sådana kungars härlighet för det mesta har varit världslig och för länge sedan förbleknat. ”Jordens kungar” som för sin härlighet in i det nya Jerusalem måste vara de 144.000, som är köpta ”ur varje stam och tungomål och folk och nation” för att regera som kungar med Lammet, Jesus Kristus. (Uppenbarelseboken 5:9, 10; 22:5) De för med sig sin gudagivna härlighet in i staden för att bidra till dess strålglans.

18. a) Vilka kommer att utestängas från det nya Jerusalem? b) Endast vilka kommer att få träda in i staden?

¹⁸ Johannes fortsätter: ”Men inget oheligt och ingen som utövar något vämjeligt och en lögn skall på något villkor komma in i den; bara de som är skrivna i den livets skriftrulle som tillhör Lammet.” (Uppenbarelseboken 21:27) Ingenting som besmittats av Satans tingens ordning kan bli en del av det nya Jerusalem. Trots att dess portar ständigt står öppna kommer ingen som ”utövar något vämjeligt och en lögn” att tillåtas komma in. Det kommer inte att finnas några avfällingar i staden och inte heller några medlemmar av det stora Babylon. Och om någon försöker vanhelga staden genom att utöva ett fördärvligt inflytande på dess framtida medlemmar medan de ännu är på jorden, kommer dennes ansträngningar att göras om intet. (Matteus 13:41–43) Endast ”de som är skrivna i den skriftrulle som tillhör Lammet”, de 144.000, kommer slutligen att få träda in i det nya Jerusalem.b – Uppenbarelseboken 13:8; Daniel 12:3.

Floden med livets vatten

19. a) Vilken beskrivning ger Johannes av hur det nya Jerusalem kanaliserar välsignelser till mänskligheten? b) När flyter ”floden med livets vatten”, och hur vet vi det?

¹⁹ Det glansfulla nya Jerusalem kommer att kanalisera storslagna välsignelser till mänskligheten på jorden. Det här är vad Johannes vidare får veta: ”Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall, som flöt ut från Guds och Lammets tron och vällde fram i mitten av den breda vägen i staden.” (Uppenbarelseboken 22:1, 2a) När flyter den här ”floden”? Eftersom den flyter ”ut från Guds och Lammets tron”, kan det bara vara efter det att Herrens dag började år 1914. Det var tidpunkten för den händelse som förebådades av blåsandet i den sjunde trumpeten och det storslagna tillkännagivandet: ”Nu har frälsningen och makten och riket, som tillhör vår Gud, och myndigheten, som tillhör hans Smorde, blivit en verklighet.” (Uppenbarelseboken 11:15; 12:10) Under ändens tid har anden och bruden uppmanat rätt sinnade människor att fritt ta av livets vatten. Vattnet från den här floden kommer att fortsätta att vara tillgängligt för sådana ända till slutet för denna tingens ordning, och därefter in i den nya världen, när det nya Jerusalem kommer ”ner från himmelen från Gud”. – Uppenbarelseboken 21:2.

20. Vad är det som vittnar om att livets vatten i viss utsträckning redan finns tillgängligt?

²⁰ Det här är inte första gången som livgivande vatten har erbjudits människorna. När Jesus var på jorden talade han om vatten som förmedlade evigt liv. (Johannes 4:10–14; 7:37, 38) Vidare kommer Johannes alldeles strax att få höra den kärleksfulla inbjudan: ”Anden och bruden säger beständigt: ’Kom!’ Och vemhelst som hör, han må säga: ’Kom!’ Och vemhelst som törstar, han må komma; var och en som vill, han må fritt ta av livets vatten.” (Uppenbarelseboken 22:17) Den här inbjudan går ut redan nu, vilket visar att livets vatten i viss utsträckning redan finns tillgängligt. Men i den nya världen kommer detta vatten att flöda fram från Guds tron och genom det nya Jerusalem som en riktig flod.

21. Vad symboliserar ”floden med livets vatten”, och hur hjälper oss Hesekiels syn av denna flod att få reda på det?

²¹ Vad är denna ”flod med livets vatten”? Bokstavligt vatten är ett livsnödvändigt ämne. En människa kan klara sig utan mat i flera veckor, men utan vatten kommer hon att dö inom cirka en vecka. Vatten är också ett rengöringsmedel och nödvändigt för hälsan. Livets vatten måste således representera något som är nödvändigt för människornas liv och hälsa. Även profeten Hesekiel fick en syn av denna ”flod med livets vatten”, och i hans syn flöt floden ut från templet och ner i Döda havet. Och under över alla under! Den livlösa, saltmättade vattenmassan förvandlades till en sötvattenssjö som vimlade av fisk. (Hesekiel 47:1–12) Ja, den symboliska floden återställer livet hos något som tidigare var dött, vilket slår fast att floden med livets vatten är en bild av Guds föranstaltning genom Jesus Kristus för att återföra det ”döda” människosläktet till fullkomligt mänskligt liv. Den här floden är ”klar som kristall”, vilket vittnar om renheten och heligheten hos Guds föranstaltningar. Den liknar inte kristenhetens blodbefläckade, dödsbringande ”vatten”. – Uppenbarelseboken 8:10, 11.

22. a) Var rinner floden upp, och varför är detta på sin plats? b) Vad inbegriper livets vatten, och vad omfattar denna symboliska flod?

²² Floden rinner upp vid ”Guds och Lammets tron”. Detta är helt på sin plats, eftersom grundvalen till Jehovas livgivande föranstaltningar är lösenoffret, och detta tillhandahölls därför att Jehova ”älskade världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte må bli tillintetgjord utan ha evigt liv”. (Johannes 3:16) Livets vatten inbegriper också Guds ord, vilket i bibeln omtalas som vatten. (Efesierna 5:26) Men floden med livets vatten omfattar inte bara sanningen, utan också Jehovas alla övriga föranstaltningar som är grundade på Jesu offer för att återföra lydiga människor från synd och död och skänka dem evigt liv. – Johannes 1:29; 1 Johannes 2:1, 2.

23. a) Varför är det passande att floden med livets vatten flyter fram i mitten av den breda vägen i det nya Jerusalem? b) Vilket gudomligt löfte till Abraham kommer att uppfyllas när livets vatten flyter fram i rikt mått?

²³ Under tusenårsriket kommer de gagneliga verkningarna av lösen att till fullo tillämpas genom Jesu och hans 144.000 underprästers prästadöme. Därför passar det bra att floden med livets vatten flyter fram i mitten av den breda vägen i det nya Jerusalem. Denna stad utgörs av det andliga Israel och bildar tillsammans med Jesus Abrahams sanna säd. (Galaterna 3:16, 29) När livets vatten i rikt mått flyter fram i mitten av den symboliska stadens breda väg, kommer därför ”alla nationer på jorden” att få full möjlighet att välsigna sig genom Abrahams säd. Jehovas löfte till Abraham kommer att bli fullständigt uppfyllt. – 1 Moseboken 22:17, 18, NW.

Livets träd

24. Vad ser Johannes nu på bägge sidor om floden med livets vatten, och vad är de en bild av?

²⁴ I Hesekiels syn blev floden till och med en strid ström, och profeten såg alla slags fruktbärande träd växa på bägge sidor om den. (Hesekiel 47:12) Men vad ser Johannes? Jo, detta: ”Och på den här sidan om floden och på den andra sidan stod livets träd, som frambringade tolv fruktskördar, i det de ger sin frukt var månad. Och trädens löv tjänade till botande av nationerna.” (Uppenbarelseboken 22:2b) Dessa ”livets träd” måste också vara en bild av Jehovas föranstaltningar för att ge de lydiga människorna evigt liv.

25. Vilka frikostiga föranstaltningar gör Gud för mottagliga människor i det världsomfattande paradiset?

²⁵ Vilka frikostiga föranstaltningar Jehova gör för mottagliga människor! De kan ta för sig inte bara av det uppfriskande vattnet, utan de kan plocka en aldrig upphörande mångfald närande frukter från dessa träd. Tänk om våra första föräldrar hade varit tillfreds med de likartade ”åtråvärda” anordningar för livets uppehälle som fanns i Edens paradis! (1 Moseboken 2:9, NW) Men nu är ett världsvitt paradis här, och Jehova gör till och med en anordning med hjälp av löven på dessa symboliska träd till ”botande av nationerna”.c De här symboliska lövens lindrande verkan, som är vida överlägsen all medicin som skrivs ut i dag, det må vara örtmedicin eller annat, kommer att upplyfta troende människor till andlig och fysisk fullkomlighet.

26. Vad kan livets träd inbegripa, och varför?

²⁶ Träden, som får god vattenförsörjning genom floden, kan inbegripa de 144.000 medlemmarna av Lammets hustru. Medan de är på jorden dricker även de av Guds föranstaltningar för liv genom Jesus Kristus. Intressant nog kallas dessa av anden pånyttfödda bröder till Jesus profetiskt för ”rättfärdighetens stora träd”. (Jesaja 61:1–3, NW; Uppenbarelseboken 21:6) De har redan frambringat mycket andlig frukt till Jehovas ära. (Matteus 21:43) Under tusenårsriket kommer de att ha del i att förmedla det som lösenanordningen åstadkommer, vilket tjänar till ”botande av nationerna” från synd och död. – Jämför 1 Johannes 1:7.

Inte mer någon natt

27. Vilka ytterligare välsignelser för dem som har privilegiet att få träda in i det nya Jerusalem omnämner Johannes, och varför sägs det att det ”inte mer [skall] vara någon förbannelse”?

²⁷ Att få träda in i det nya Jerusalem – det kan sannerligen inte finnas något mer underbart privilegium! Tänk bara – dessa en gång oansenliga, ofullkomliga människor kommer att följa Jesus till himmelen för att införlivas i detta storslagna arrangemang! (Johannes 14:2) Johannes ger oss ett visst begrepp om de välsignelser som de kommer att få del av genom att säga: ”Och det skall inte mer vara någon förbannelse. Men Guds och Lammets tron skall vara i staden, och hans slavar skall ägna honom helig tjänst; och de skall se hans ansikte, och hans namn skall vara på deras pannor.” (Uppenbarelseboken 22:3, 4) När det israelitiska prästerskapet blev korrumperat drabbades det av Jehovas förbannelse. (Malaki 2:2) Jerusalems trolösa ”hus” förklarades av Jesus vara lämnat åt dem själva. (Matteus 23:37–39) Men i det nya Jerusalem skall det ”inte mer vara någon förbannelse”. (Jämför Sakarja 14:11.) Alla dess invånare har provsatts i prövningarnas eld här på jorden, och i och med att de vunnit segern kommer de att ha ifört sig oförgänglighet och odödlighet. I deras fall vet Jehova, alldeles som i fallet med Jesus, att de aldrig kommer att avfalla. (1 Korintierna 15:53, 57) Dessutom kommer ”Guds och Lammets tron” att vara där, vilket befäster stadens ställning för all evighet.

28. Varför har medlemmarna av det nya Jerusalem Guds namn skrivet på sina pannor, och vilken spännande framtidsutsikt har de att se fram emot?

²⁸ Likt Johannes själv är alla framtida medlemmar av den himmelska staden Guds ”slavar”. Som sådana har de Guds namn tydligt skrivet på sina pannor, vilket identifierar honom som deras ägare. (Uppenbarelseboken 1:1; 3:12) De kommer att betrakta det som ett ovärderligt privilegium att få ägna honom helig tjänst som en del av det nya Jerusalem. Medan Jesus var på jorden gav han dessa framtida härskare ett spännande löfte, i det han sade: ”Lyckliga är de renhjärtade, eftersom de skall se Gud.” (Matteus 5:8) Vilken lycka dessa slavar måste känna över att få se Jehova själv och direkt få tillbe inför honom!

29. Varför säger Johannes om det himmelska nya Jerusalem att ”natt skall det inte vara mer”?

²⁹ Johannes fortsätter: ”Och natt skall det inte vara mer, och de har inte behov av lampljus, inte heller har de solljus, eftersom Jehova Gud skall lysa på dem.” (Uppenbarelseboken 22:5a) Det forntida Jerusalem var, liksom alla andra städer på jorden, beroende av solljus på dagen samt månljus och artificiellt ljus på natten. Men i det himmelska nya Jerusalem kommer sådan belysning inte att behövas. Staden kommer att lysas upp av Jehova Gud själv. ”Natt” kan också användas i bildlig bemärkelse och åsyfta ett tillstånd av fientlighet mot eller isolering från Jehova. (Mika 3:6; Johannes 9:4; Romarna 13:11, 12) Det slaget av natt skulle aldrig någonsin kunna råda i den allsmäktige Gudens härliga, lysande närvaro.

30. Hur avslutar Johannes den praktfulla synen, och vad försäkrar oss Uppenbarelseboken om?

³⁰ Johannes avslutar den här praktfulla synen genom att säga om dessa Guds slavar: ”Och de skall härska som kungar till evig tid.” (Uppenbarelseboken 22:5b) Ja, de gagneliga verkningarna av lösen kommer att till fullo ha tillämpats vid slutet av de tusen åren, och Jesus kommer att ställa fram ett fullkomligt människosläkte för sin Fader. (1 Korintierna 15:25–28) Vad Jehova därefter har i sinnet för Jesus och de 144.000 vet vi inte. Men Uppenbarelseboken försäkrar oss om att deras privilegierade heliga tjänst för Jehova kommer att fortsätta i all evighet.

Uppenbarelsens lyckliga höjdpunkt

31. a) Vilken höjdpunkt utgör synen av det nya Jerusalem? b) Vad åstadkommer det nya Jerusalem för andra trogna människor?

³¹ Förverkligandet av den här synen av det nya Jerusalem, Lammets brud, är den lyckliga höjdpunkt Uppenbarelseboken pekar fram emot, något som är mycket passande. Alla Johannes’ medkristna under det första århundradet, till vilka boken ursprungligen riktades, såg fram emot att få träda in i den staden som odödliga medregenter med Jesus Kristus. Kvarlevan av smorda kristna, som ännu är vid liv på jorden i dag, har samma hopp. Således kommer uppenbarelsen allt närmare sin storslagna höjdpunkt, under tiden som den fulltaliga bruden förenas med Lammet. Därefter kommer de gagneliga verkningarna av Jesu lösenoffer att genom det nya Jerusalem komma mänskligheten till godo, så att alla trogna så småningom får del av evigt liv. På det sättet deltar bruden, det nya Jerusalem, som en lojal medhjälpare till sin brudgum och kung, i att bygga upp en för evigt bestående rättfärdig ny jord – till ära för vår suveräne Herre Jehova. – Matteus 20:28; Johannes 10:10, 16; Romarna 16:27.

32, 33. Vad har vi fått veta genom Uppenbarelseboken, och vad bör vara vårt av hjärtat komna gensvar?

³² Vilken glädje vi känner, nu när vi närmar oss slutet på vårt betraktande av Uppenbarelseboken! Vi har sett hur Satans och hans säds slutliga ansträngningar fullständigt omintetgjorts och hur Jehovas rättfärdiga domar till fullo blivit verkställda. Det stora Babylon måste försvinna ur tillvaron för alltid och sedan åtföljas av alla andra hopplöst korrumperade delar av Satans värld. Satan själv och hans demoner kommer att kastas i avgrunden och längre fram tillintetgöras. Det nya Jerusalem kommer att härska tillsammans med Kristus från himlarna medan uppståndelsen och domen pågår, och de fullkomnade människorna kommer till slut att få glädja sig åt evigt liv på den paradisiska jorden.