Kapitel 40

Ormens huvud krossas

Syn 14 – Uppenbarelseboken 20:1–10

Innehåll: Satan kastas ner i avgrunden, tusenårsriket, mänsklighetens slutliga provsättning och tillintetgörandet av Satan

Tid för uppfyllelsen: Från slutet av den stora vedermödan till tillintetgörandet av Satan

1. Hur har uppfyllelsen av bibelns första profetia fortskridit?

KOMMER du ihåg den första profetian i bibeln? Den uttalades av Jehova Gud, när han sade till ormen: ”Jag kommer att sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes säd. Han kommer att krossa huvudet på dig, och du kommer att krossa hälen på honom.” (1 Moseboken 3:15, NW) Nu når uppfyllelsen av den profetian sin kulmen. Vi har följt den historiska utvecklingen av Satans krigföring mot Jehovas himmelska hustrulika organisation. (Uppenbarelseboken 12:1, 9) Ormens jordiska säd, med dess religion, politik och storfinans, har utsatt kvinnans säd, Jesus Kristus och hans 144.000 smorda efterföljare, för en hel del grym förföljelse här på jorden. (Johannes 8:37, 44; Galaterna 3:16, 29) Satan tillfogade Jesus en plågsam död. Men detta visade sig vara som en hälskada, för Gud uppväckte sin trogne Son på tredje dagen. – Apostlagärningarna 10:38–40.

2. På vilket sätt kommer ormen att krossas, och vad händer med ormens jordiska säd?

² Vad skall då hända med ormen och hans säd? Omkring år 56 v.t. skrev aposteln Paulus ett långt brev till de kristna i Rom. I avslutningen uppmuntrade han dem genom att säga: ”Den Gud som ger frid skall, för sin del, inom kort krossa Satan under era fötter.” (Romarna 16:20) Detta kommer att medföra mer än bara ett ytligt sår. Satan skall krossas! Paulus använde här det grekiska ordet syn·trí·bō, som betyder stöta sönder till mos, trampa ner, fullständigt förinta genom att krossa. Det är nu dags för ormens mänskliga säd att utsättas för en verklig hemsökelse under Herrens dag, något som kulminerar i den stora vedermödan, då det stora Babylon och världens politiska system, tillsammans med deras hantlangare inom militären och finansvärlden, fullständigt skall krossas. (Uppenbarelseboken, kapitel 18 och 19) Därmed för Jehova fiendskapen mellan de två säderna till en kulmen. Guds kvinnas Säd triumferar över ormens jordiska säd, och denna säd är då borta.

Satan kastas i avgrunden

3. Vad berättar Johannes skall hända med Satan?

³ Vad är det då som väntar Satan själv och hans demoner? Johannes berättar: ”Och jag såg en ängel komma ner från himmelen med avgrundens nyckel och en stor kedja i sin hand. Och han grep draken, den ursprunglige ormen, som är djävulen och Satan, och band honom för tusen år. Och han slungade honom i avgrunden och stängde igen den och förseglade den över honom, för att han inte mer skulle vilseleda nationerna förrän de tusen åren var till ända. Efter detta måste han släppas lös för en liten tid.” – Uppenbarelseboken 20:1–3.

4. Vem är ängeln med avgrundens nyckel, och hur vet vi det?

⁴ Vem är den här ängeln? Han måste ha en enorm makt för att kunna undanröja Jehovas ärkefiende. Han har ”avgrundens nyckel och en stor kedja”. Påminner inte detta oss om en tidigare syn? Jo visst! Gräshoppornas kung kallas ”avgrundens ängel”. (Uppenbarelseboken 9:11) Här får vi alltså återigen se Jehovas främste försvarare, den förhärligade Jesus Kristus, i aktion. Denne ärkeängel, som kastade Satan ut ur himmelen, som dömde det stora Babylon och som undanröjde ”jordens kungar och deras härar” vid Harmageddon, skulle säkerligen inte träda åt sidan för att låta en ängel av lägre rang utföra själva paradnumret – att kasta Satan i avgrunden. – Uppenbarelseboken 12:7–9; 18:1, 2; 19:11–21.

5. Vad gör avgrundens ängel med Satan, djävulen, och varför?

⁵ När den stora eldfärgade draken slungades ner från himmelen, omtalades han som ”den ursprunglige ormen, han som kallas Djävul och Satan, han som vilseleder hela den bebodda jorden”. (Uppenbarelseboken 12:3, 9) Nu, vid den tid då han grips och kastas i avgrunden, beskrivs han återigen till fullo som ”draken, den ursprunglige ormen, som är djävulen och Satan”. Denne tarvlige skövlare, bedragare, baktalare och motståndare kedjas och slungas ”i avgrunden”, som blir igenstängd och tätt förseglad, ”för att han inte mer ... [skall] vilseleda nationerna”. Satan kommer att vara fängslad i avgrunden i tusen år, en period under vilken han inte kommer att kunna utöva mer inflytande på människorna än en fånge i en djup fängelsehåla. Avgrundens ängel avskär Satan fullständigt från all kontakt med rättfärdighetens rike. Vilken befrielse för människorna!

6. a) Vilka belägg finns det för att även demonerna kommer till avgrunden? b) Vad kan nu ta sin början, och varför?

⁶ Vad händer med demonerna? Även de har kommit att ”förvaras för dom”. (2 Petrus 2:4) Satan kallas ”Beelsebub, demonernas härskare”. (Lukas 11:15, 18; Matteus 10:25) Borde inte de också få samma dom, med tanke på det långvariga samarbetet med Satan? Avgrunden har under lång tid varit något som demonerna fruktat för. Vid ett tillfälle, när Jesus konfronterades med dem, ”bönföll [de] honom oavbrutet att inte ge dem order att bege sig av till avgrunden”. (Lukas 8:31) Men när Satan slungas i avgrunden kommer med all säkerhet hans änglar att kastas dit tillsammans med honom. (Jämför Jesaja 24:21, 22.) Efter det att Satan och hans demoner slungats i avgrunden kan Jesu Kristi tusenårsrike ta sin början.

7. a) I vilket tillstånd kommer Satan och hans demoner att befinna sig medan de är i avgrunden, och hur vet vi det? b) Är hades och avgrunden samma sak? (Se fotnoten.)

⁷ Kommer Satan och hans demoner att vara verksamma medan de befinner sig i avgrunden? Kom ihåg det scharlakansröda sjuhövdade vilddjuret som ”var, men ... inte [är], och ändå skall det till att stiga upp ur avgrunden”. (Uppenbarelseboken 17:8) Medan det var i avgrunden var det inte. Det var overksamt, orörligt, dött i fråga om alla planer och avsikter. Likaså sade aposteln Paulus, när han talade om Jesus: ”’Vem skall stiga ner i avgrunden?’ det vill säga för att hämta upp Kristus från de döda.” (Romarna 10:7) Medan Jesus var i avgrunden var han död.a Det är alltså förnuftigt att dra slutsatsen att Satan och hans demoner kommer att befinna sig i ett tillstånd av dödsliknande overksamhet under de tusen år de befinner sig i avgrunden. Vilka goda nyheter för dem som älskar rättfärdighet!

Domare i tusen år

8, 9. Vad berättar Johannes nu om dem som sitter på troner, och vilka är dessa?

⁸ Efter de tusen åren befrias Satan ur avgrunden för en kort tid. Varför det? Innan Johannes svarar på det riktar han åter vår uppmärksamhet mot början av den tidsperioden. Vi läser: ”Och jag såg troner, och det var några som satte sig på dem, och makt att döma gavs åt dem.” (Uppenbarelseboken 20:4a) Vilka är dessa som sitter på troner och regerar tillsammans med den förhärligade Jesus i himlarna?

⁹ Det är de ”heliga” som enligt Daniels beskrivning härskar i Riket tillsammans med honom som är lik ”en människoson”. (Daniel 7:13, 14, 18) De är desamma som de 24 äldste som sitter på himmelska troner i Jehovas själva närvaro. (Uppenbarelseboken 4:4) Bland dessa finns de 12 apostlarna, åt vilka Jesus gav löftet: ”I återskapelsen, när Människosonen sätter sig på sin härliga tron, skall också ni som har följt mig själva sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar.” (Matteus 19:28) Bland dem finns även Paulus såväl som de kristna i Korint som förblev trogna. (1 Korintierna 4:8; 6:2, 3) Bland dem finns av allt att döma också de medlemmar av församlingen i Laodicea som segrade. – Uppenbarelseboken 3:21.

10. a) Hur beskriver Johannes nu de 144.000 kungarna? b) Vilka, som Johannes tidigare berättat om, finns med bland de 144.000 kungarna?

¹⁰ Troner – 144.000 stycken – har ställts i ordning för dessa smorda segrare som är köpta ”från människorna såsom en förstling åt Gud och åt Lammet”. (Uppenbarelseboken 14:1, 4) ”Ja”, säger Johannes vidare, ”jag såg deras själar, som hade avrättats med yxa för att de hade vittnat om Jesus och för att de hade talat om Gud, och dem som varken hade tillbett vilddjuret eller dess bild och som inte hade fått märket på sin panna och på sin hand.” (Uppenbarelseboken 20:4b) Bland dessa kungar finns de smorda kristna martyrer som tidigare, i samband med öppnandet av det femte sigillet, frågade Jehova hur mycket längre han skulle vänta för att hämnas deras blod. Vid det tillfället gavs det åt dem en vit dräkt, och det sades att de skulle vänta ännu lite till. Men nu har de blivit hämnade genom att det stora Babylon blivit ödelagt, nationerna tillintetgjorts av konungars konung och herrars herre och Satan kastats i avgrunden. – Uppenbarelseboken 6:9–11; 17:16; 19:15, 16.

11. a) Hur skall vi förstå uttrycket ”avrättats med yxa”? b) Varför kan det sägas att alla de 144.000 dött en offerdöd?

¹¹ Har alla dessa 144.000 kungliga domare bokstavligen ”avrättats med yxa”? Det var troligtvis relativt få av dem som blev det i fysisk bemärkelse. Men uttrycket är med all sannolikhet avsett att omfatta alla de smorda kristna som på ett eller annat sätt får lida som martyrer.b (Matteus 10:22, 28) Säkert skulle Satan ha velat avrätta dem alla med yxa, men alla Jesu smorda bröder dör faktiskt inte som martyrer. Många av dem dör på grund av sjukdom eller hög ålder. Men även dessa tillhör den grupp som Johannes nu ser. I viss bemärkelse dör de alla en offerdöd. (Romarna 6:3–5) Dessutom har ingen av dem varit någon del av världen. Följaktligen har de alla blivit hatade av världen och i själva verket kommit att betraktas som döda av den. (Johannes 15:19; 1 Korintierna 4:13) Ingen av dem har tillbett vilddjuret eller dess bild, och ingen av dem hade vilddjurets märke på sig när de dog. De dog alla som segrare. – 1 Johannes 5:4; Uppenbarelseboken 2:7; 3:12; 12:11.

12. Vad säger Johannes om de 144.000 kungarna, och när inträffar det att de får liv?

¹² Nu lever dessa segrare igen. Johannes berättar: ”Och de fick liv och härskade som kungar tillsammans med den Smorde i tusen år.” (Uppenbarelseboken 20:4c) Betyder det här att dessa domare inte uppväcks förrän efter det att nationerna tillintetgjorts och Satan och hans demoner kastats i avgrunden? Nej. De flesta av dem är redan i högsta grad levande, eftersom de red tillsammans med Jesus mot nationerna vid Harmageddon. (Uppenbarelseboken 2:26, 27; 19:14) Ja, Paulus antydde att deras uppståndelse inleds strax efter det att Jesu närvaro började år 1914 och att somliga blir uppväckta före andra. (1 Korintierna 15:51–54; 1 Tessalonikerna 4:15–17) Att de får liv är således något som sker under en längre tidsperiod, allteftersom var och en av dem får motta gåvan odödligt liv i himlarna. – 2 Tessalonikerna 1:7; 2 Petrus 3:11–14.

13. a) Hur skall vi betrakta de tusen åren under vilka de 144.000 härskar, och varför? b) Hur betraktade Papias från Hierapolis de tusen åren? (Se fotnoten.)

¹³ De kommer att härska och döma i tusen år. Är de tusen åren bokstavliga, eller skall vi betrakta dem som symboliska, som en obestämd, lång tidsperiod? ”Tusenden” kan betyda ett stort, obestämt antal, som i 1 Samuelsboken 21:11 (NW). Men här är ”tusen” bokstavligt, eftersom det tre gånger i Uppenbarelseboken 20:5–7 formuleras som ”de tusen åren”. Paulus kallade denna domsperiod ”en dag”, när han sade: ”Han [Gud] har fastställt en dag på vilken han har för avsikt att döma den bebodda jorden i rättfärdighet.” (Apostlagärningarna 17:31) Eftersom Petrus uppger att en dag för Jehova är som tusen år, är det på sin plats att denna dag av dom är tusen bokstavliga år lång.c – 2 Petrus 3:8.

De övriga av de döda

14. a) Vad inflikar Johannes om ”de övriga av de döda”? b) Hur kastar uttalanden som gjorts av aposteln Paulus ljus över uttrycket ”fick ... liv”?

¹⁴ Men vilka kommer dessa kungar att döma, om det är som aposteln Johannes här inflikar: ”(De övriga av de döda fick inte liv förrän de tusen åren var till ända)”? (Uppenbarelseboken 20:5a) Återigen får vi lov att förstå uttrycket ”fick ... liv” med hänsyn till sammanhanget. Det här uttrycket kan ha olika innebörd beroende på omständigheterna. Aposteln Paulus sade till exempel om sina smorda medkristna: ”Er har Gud gjort levande fast ni var döda i era överträdelser och synder.” (Efesierna 2:1) Ja, med anden smorda kristna gjordes ”levande” redan under det första århundradet genom att de förklarades rättfärdiga på grundval av sin tro på Jesu offer. – Romarna 3:23, 24.

15. a) Vilken ställning inför Gud hade förkristna Jehovas vittnen? b) Hur får de andra fåren liv, och när kommer de i fullaste bemärkelse att besitta jorden?

¹⁵ Förkristna Jehovas vittnen blev på liknande sätt förklarade rättfärdiga som Guds vänner, och Abraham, Isak och Jakob omtalades som ”levande”, fastän de var fysiskt döda. (Matteus 22:31, 32; Jakob 2:21, 23) Men dessa och alla övriga som uppväcks, såväl som medlemmarna av den stora skaran av trogna andra får som överlever Harmageddon och alla de barn som föds av dem i den nya världen, måste ännu upplyftas till mänsklig fullkomlighet. Detta kommer att åstadkommas av Kristus och hans medförbundna kungar och präster under den tusenåriga domens dag, och det sker på grundval av Jesu försoningsoffer. Vid slutet av den dagen kommer ”de övriga av de döda” att ha fått ”liv” i bemärkelsen att de är fullkomliga som människor. Som vi skall få se måste de då genomgå en slutlig provsättning, men de ställs inför provet som fullkomliga människor. När de genomgått provet kommer Gud att förklara dem förtjänta att få leva för evigt och betrakta dem som rättfärdiga i ordets fullaste bemärkelse. De får vara med om den fullständiga uppfyllelsen av löftet: ”De rättfärdiga själva skall besitta jorden, och de skall för evigt bo på den.” (Psalm 37:29, NW) Vilken angenäm framtid de lydiga människorna har att se fram emot!

Den första uppståndelsen

16. Hur beskriver Johannes den uppståndelse som de som härskar som kungar med Kristus får del av, och varför?

¹⁶ Johannes återkommer nu till dem som ”fick liv och härskade som kungar tillsammans med den Smorde” och skriver: ”Detta är den första uppståndelsen.” (Uppenbarelseboken 20:5b) På vilket sätt är den först? Det är ”den första uppståndelsen” i fråga om tidpunkt, för de som är med om den är en ”förstling åt Gud och åt Lammet”. (Uppenbarelseboken 14:4) Den är också först i fråga om vikt och betydelse, eftersom de som får del av den blir medregenter med Jesus i hans himmelska rike och får döma de övriga människorna. Slutligen är den först i fråga om beskaffenhet. Med undantag av Jesus Kristus själv är de som uppväcks i den första uppståndelsen de enda skapelser som, enligt vad bibeln omnämner, erhåller odödlighet. – 1 Korintierna 15:53; 1 Timoteus 6:16.

17. a) Hur beskriver Johannes de smorda kristnas välsignade framtidsutsikt? b) Vad är ”den andra döden”, och varför har den ”ingen myndighet” över de 144.000 segrarna?

¹⁷ Vilken välsignad framtid dessa smorda har att se fram emot! Det är som Johannes tillkännager: ”Lycklig och helig är var och en som har del i den första uppståndelsen; över dessa har den andra döden ingen myndighet.” (Uppenbarelseboken 20:6a) Som Jesus lovade de kristna i Smyrna riskerar dessa segrare som har del i ”den första uppståndelsen” inte att skadas av ”den andra döden”, den som innebär tillintetgörelse och undergång utan hopp om en uppståndelse. (Uppenbarelseboken 2:11; 20:14) Den andra döden har inte någon ”myndighet” över dessa segrare, eftersom de kommer att ha ifört sig oförgänglighet och odödlighet. – 1 Korintierna 15:53.

18. Vad säger Johannes nu om jordens nya styresmän, och vad kommer de att åstadkomma?

¹⁸ Vilken skillnad jämfört med jordens kungar under den tid Satan har fått utöva myndighet! Dessa har härskat som mest 50 eller 60 år var, och de allra flesta bara några få år. Många av dem har förtryckt människorna. I vilket fall som helst, hur skulle nationerna kunna fara väl av att ständigt få nya styresmän och ständigt behöva byta politik? Johannes säger däremot om jordens nya styresmän: ”De skall vara Guds och den Smordes präster och skall härska som kungar tillsammans med honom de tusen åren.” (Uppenbarelseboken 20:6b) Tillsammans med Jesus kommer de att utgöra den enda existerande regeringen under ett tusen år. Den prästerliga tjänst de utför när de gör bruk av värdet av Jesu fullkomliga mänskliga offer kommer att upplyfta hörsamma människor till andlig, moralisk och fysisk fullkomlighet. Den kungliga tjänst de utför kommer att leda till att ett hela jorden omfattande mänskligt samhälle som återspeglar Jehovas rättfärdighet och helighet byggs upp. Som domare under tusen år kommer de tillsammans med Jesus att på ett kärleksfullt sätt vägleda mottagliga människor mot målet evigt liv. – Johannes 3:16.

Den slutliga provsättningen

19. Vilket tillstånd kommer jorden och människorna att befinna sig i vid slutet av tusenårsriket, och vad gör Jesus då?

¹⁹ Vid slutet av tusenårsriket kommer hela jorden att likna det ursprungliga Eden. Då kommer den att vara ett verkligt paradis. De fullkomliga människorna kommer inte längre att behöva någon överstepräst som lägger sig ut för dem inför Gud, eftersom alla spår av den adamitiska synden kommer att ha avlägsnats och den siste fienden, döden, kommer att ha gjorts till intet. Kristi rike kommer att ha åstadkommit det som är Guds uppsåt – att skapa en enad värld med en enda regering. Vid denna tidpunkt ”överlämnar [Jesus] riket åt sin Gud och Fader”. – 1 Korintierna 15:22–26; Romarna 15:12.

20. Vad berättar Johannes kommer att hända när det är dags för den slutliga provsättningen?

²⁰ Det är nu dags för en slutlig provsättning. Kommer den fullkomnade människovärlden, till skillnad från de första människorna i Eden, att stå fast i ostrafflighet? Johannes berättar om vad som händer: ”Så snart som nu de tusen åren är till ända, skall Satan släppas lös ur sitt fängelse, och han skall gå ut för att vilseleda de nationer som är vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, för att samla dem till kriget. Antalet av dessa är som sanden i havet. Och de ryckte fram över jordens vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden.” – Uppenbarelseboken 20:7–9a.

21. Vad gör Satan i sin sista ansträngning, och varför bör vi inte bli förvånade över att några kommer att följa Satan även efter tusenårsriket?

²¹ Hur kommer det att gå för Satan i hans sista ansträngning? Han bedrar ”de nationer som är vid jordens fyra hörn, Gog och Magog”, och leder dem till ”kriget”. Vem i all världen skulle vilja ta ställning på Satans sida efter tusen års lyckligt och uppbyggande teokratiskt styre? Vi får inte glömma att Satan lyckades vilseleda de fullkomliga människorna Adam och Eva medan de levde sitt liv i Edens paradis. Han lyckades också förleda himmelska änglar som hade sett de dåliga resultaten av det ursprungliga upproret. (2 Petrus 2:4; Judas, vers 6) Vi bör alltså inte bli förvånade över att en del fullkomliga människor kommer att lockas till att följa Satan, även efter tusen härliga år under Guds rikes styre.

22. a) Vad tyder uttrycket ”de nationer som är vid jordens fyra hörn” på? b) Varför kallas upprorsmakarna ”Gog och Magog”?

²² Bibeln kallar dessa upprorsmakare ”de nationer som är vid jordens fyra hörn”. Det här betyder inte att människorna på nytt kommer att ha delat upp sig i sinsemellan oförenliga självständiga stater. Det tyder bara på att dessa människor kommer att ta avstånd från dem som är rättfärdiga och lojala mot Jehova och visa prov på samma dåliga anda som nationerna i dag visar. De kommer att ”tänka ut onda anslag”, alldeles som Gog i Magog i Hesekiels profetia, i syfte att fördärva det teokratiska styret över jorden. (Hesekiel 38:3, 10–12) Det är därför de kallas ”Gog och Magog”.

23. Vad anges av att upprorsmakarnas antal är ”som sanden i havet”?

²³ De som förenar sig med Satan i hans uppror kommer till antalet att vara ”som sanden i havet”. Hur många är det? Det finns inget förutbestämt antal. (Jämför Josua 11:4; Domarboken 7:12.) Det slutliga totala antalet upprorsmakare kommer att vara beroende av hur varje enskild individ reagerar på Satans bedrägliga knep. Men utan tvivel kommer det att vara ett ganska stort antal, eftersom de anser sig starka nog att kunna besegra ”de heligas läger och den älskade staden”.

24. a) Vad är ”den älskade staden”, och hur kan den bli omringad? b) Vad avser ”de heligas läger”?

²⁴ ”Den älskade staden” måste vara den stad som den förhärligade Jesus Kristus talar med sina efterföljare om i Uppenbarelseboken 3:12 och som han kallar ”min Guds stad, det nya Jerusalem, som kommer ner från himmelen från min Gud”. Hur kan då de jordiska styrkorna omringa staden, med tanke på att den är en himmelsk organisation? Genom att omringa ”de heligas läger”. Ett läger är utanför en stad. Därför måste ”de heligas läger” avse dem som är på jorden utanför det i himmelen belägna nya Jerusalem och som lojalt understöder Jehovas regeringsanordning. När upprorsmakarna under Satan angriper dessa trogna, betraktar Herren Jesus det som att han själv blir utsatt för ett övergrepp. (Matteus 25:40, 45) Dessa ”nationer” kommer att försöka utplåna allt det som det himmelska nya Jerusalem åstadkommit i sin uppgift att göra jorden till ett paradis. Genom att angripa ”de heligas läger” angriper de också ”den älskade staden”.

Eld- och svavelsjön

25. Hur beskriver Johannes utgången av upprorsmakarnas angrepp på ”de heligas läger”, och vad kommer detta att innebära för Satan?

²⁵ Kommer den här slutliga ansträngningen från Satans sida att lyckas? Naturligtvis inte – lika lite som att det angrepp som Gog i Magog skall göra på det andliga Israel i vår tid kommer att lyckas! (Hesekiel 38:18–23) Johannes beskriver utgången i livfulla ordalag: ”Men eld kom ner från himmelen och förtärde dem. Och djävulen, som vilseledde dem, slungades i eld- och svavelsjön, där både vilddjuret och den falske profeten redan var.” (Uppenbarelseboken 20:9b–10a) Den här gången blir Satan, den ursprunglige ormen, inte bara kastad i avgrunden, utan han kommer att utplånas ur tillvaron, pulvriseras, fullständigt tillintetgöras som med eld.

26. Varför kan inte ”eld- och svavelsjön” vara en bokstavlig plats av pina?

²⁶ Vi har redan konstaterat att ”eld- och svavelsjön” inte kan vara en bokstavlig plats av pina. (Uppenbarelseboken 19:20) Om Satan skulle utsättas för olidlig tortyr där i all evighet, skulle Jehova bli tvungen att bevara honom vid liv. Livet är emellertid en gåva och inte ett straff. Döden är straffet för synd, och enligt bibeln kan döda skapelser inte känna någon plåga. (Romarna 6:23; Predikaren 9:5, 10) För övrigt läser vi längre fram att döden själv och hades kastas i samma sjö av eld och svavel. Döden och hades kan givetvis inte lida plåga. – Uppenbarelseboken 20:14.

27. Hur hjälper oss det som hände med Sodom och Gomorra att förstå uttrycket eld- och svavelsjön?

²⁷ Allt detta ger stöd åt uppfattningen att eld- och svavelsjön är symbolisk. Att eld och svavel omnämns för dessutom tanken till de forntida städerna Sodoms och Gomorras öde, vilka förintades av Gud på grund av sin oerhörda ondska. När deras tid kom lät ”Jehova det regna svavel och eld från Jehova, från himlarna, över Sodom och över Gomorra”. (1 Moseboken 19:24, NW) Det som drabbade de två städerna kallas ”det rättsliga straffet bestående av evig eld”. (Judas, vers 7) Trots detta utsattes de två städerna inte för evig pina. De blev i stället förintade, totalt utplånade för all framtid, tillsammans med sina depraverade invånare. Städerna existerar inte i dag, och ingen kan med säkerhet säga var de låg.

28. Vad är eld- och svavelsjön, och på vilket sätt skiljer den sig från döden, hades och avgrunden?

²⁸ Bibeln själv förklarar i harmoni med detta vad eld- och svavelsjön betyder: ”Detta betyder den andra döden, eldsjön.” (Uppenbarelseboken 20:14) Denna sjö är av allt att döma samma sak som det gehenna som Jesus talade om, en plats där de onda förblir tillintetgjorda och inte för evigt blir torterade. (Matteus 10:28) Det betyder fullständig, total tillintetgörelse utan hopp om en uppståndelse. Det finns således nycklar till döden, till hades och till avgrunden, men det nämns ingenting om någon nyckel till att öppna eld- och svavelsjön. (Uppenbarelseboken 1:18; 20:1) Den kommer aldrig att frige sina fångar. – Jämför Markus 9:43–47.

De skall plågas dag och natt till evig tid

29, 30. Vad säger Johannes om djävulen såväl som om vilddjuret och om den falske profeten, och hur skall man förstå detta?

²⁹ Johannes säger nu om djävulen såväl som om vilddjuret och om den falske profeten: ”Och de skall plågas dag och natt till evig tid.” (Uppenbarelseboken 20:10b) Vad kan då det här betyda? Som vi redan har nämnt är det inte logiskt att påstå att symboler, sådana som vilddjuret och den falske profeten såväl som döden och hades, kan lida plåga i bokstavlig bemärkelse. Därför har vi ingen anledning att tro att Satan kommer att få lida i all evighet. Han skall tillintetgöras.

³⁰ Det grekiska ord som här har översatts med ”plåga”, ba·sa·ní·zō, betyder i första hand ”att pröva (metaller) med proberstenen”. ”Att fråga ut genom tillgripande av tortyr” är en andra innebörd. (The New Thayer’s Greek-English Lexicon of the New Testament) Bruket av det här grekiska ordet i detta sammanhang visar att det som sker med Satan kommer att i all evighet tjäna som en probersten i stridsfrågan om huruvida Jehovas styre är rätt och rättfärdigt. Stridsfrågan om det suveräna styret kommer att ha avgjorts en gång för alla. Aldrig mer behöver en anklagelse mot Jehovas suveränitet prövas under en längre tidsperiod, för att det skall bevisas att den är orätt. – Jämför Psalm 92:2, 16 (1, 15).

31. Hur får vi genom två grekiska ord som är besläktade med det ord som betyder ”plåga” hjälp att förstå vilket slags straff som Satan, djävulen, får?

³¹ Vidare används i bibeln det besläktade ordet ba·sa·ni·stḗs, ”plågare”, i betydelsen ”fångvaktare”. (Matteus 18:34, Kingdom Interlinear) I överensstämmelse med detta kommer Satan att bli fängslad i eldsjön för evigt; han kommer aldrig att släppas fri. I den grekiska Septuagintaöversättningen, som Johannes var väl förtrogen med, används det besläktade ordet bá·sa·nos med hänsyftning på förödmjukelse som leder till döden. (Hesekiel 32:24, 30) Det här hjälper oss att förstå att det straff som Satan får är en förödmjukande, evig död i eld- och svavelsjön. Hans gärningar dör med honom. – 1 Johannes 3:8.

32. Vilket straff kommer demonerna att få, och hur vet vi det?

³² Demonerna nämns inte i den här versen heller. Kommer de att släppas fria tillsammans med Satan vid slutet av de tusen åren och sedan få straffet evig död samtidigt med honom? Ja, alla vittnesbörd tyder på det. I liknelsen om fåren och getterna sade Jesus att getterna skulle gå bort ”till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar”. (Matteus 25:41) Uttrycket ”eviga elden” måste avse eld- och svavelsjön i vilken Satan skall slungas. Djävulens änglar kastades ut ur himmelen tillsammans med honom. De kastas uppenbarligen i avgrunden tillsammans med honom vid början av tusenårsriket. Följaktligen kommer de då också att bli tillintetgjorda tillsammans med honom i eld- och svavelsjön. – Matteus 8:29.

33. Vilken avslutande detalj i 1 Moseboken 3:15 kommer då att uppfyllas, och vad riktar Jehovas ande nu Johannes’ uppmärksamhet mot?

³³ På det viset kommer den avslutande detaljen i profetian som finns upptecknad i 1 Moseboken 3:15 att uppfyllas. När Satan slungas i eldsjön kommer han att bli lika död som en orm vars huvud har blivit söndertrampat under en järnskodd häl. Han och hans demoner kommer att vara borta för evigt. Det nämns ingenting mer om dem i Uppenbarelseboken. Nu, när vi genom profetian fått veta hur dessa skall tas bort, riktar Jehovas ande uppmärksamheten på något som är av yttersta intresse för dem som hyser ett jordiskt hopp: Vad kommer den himmelska regeringen med ”kungars kung” och ”de kallade och utvalda och trogna” tillsammans med honom att ha åstadkommit för människorna? (Uppenbarelseboken 17:14) För att få svar på det blir vi av Johannes än en gång förda tillbaka till början av tusenårsriket.

[Fotnoter]

Kapitel 41

Guds dag av dom och den glädje som blir följden

Syn 15 – Uppenbarelseboken 20:11–21:8

Innehåll: Den allmänna uppståndelsen, domens dag och välsignelserna i samband med nya himlar och en ny jord

Tid för uppfyllelsen: Tusenårsriket

1. a) Vad förlorade människorna när Adam och Eva syndade? b) Vilket uppsåt har Gud inte ändrat på, och hur vet vi det?

VI MÄNNISKOR skapades för att leva för evigt. Om Adam och Eva hade lytt Guds befallningar, skulle de aldrig ha dött. (1 Moseboken 1:28; 2:8, 16, 17; Predikaren 3:10, 11) Men när de syndade gick de miste om fullkomlighet och liv både för egen del och för sin avkomma, och döden kom att härska över människorna som en obeveklig fiende. (Romarna 5:12, 14; 1 Korintierna 15:26) Trots detta har Guds uppsåt att låta fullkomliga människor leva för evigt på en paradisisk jord inte förändrats. På grund av sin stora kärlek till människorna sände han sin enfödde Son till jorden, Jesus, som gav sitt fullkomliga mänskliga liv till en lösen för ”många” av Adams avkomlingar. (Matteus 20:28; Johannes 3:16) Jesus kan nu använda det lagenliga värdet av sitt offer för att återföra troende människor till fullkomligt liv på en paradisisk jord. (1 Petrus 3:18; 1 Johannes 2:2) Vilken storslagen orsak för människorna att ”fröjdas och glädjas”! – Jesaja 25:8, 9, NW.

2. Vad berättar Johannes i Uppenbarelseboken 20:11, och vad är den ”stora vita tronen”?

² I och med att Satan är fängslad i avgrunden börjar Jesu härliga tusenårsrike. Det är nu den ”dag” då Gud har ”för avsikt att döma den bebodda jorden i rättfärdighet genom en man som han har förordnat”. (Apostlagärningarna 17:31; 2 Petrus 3:8) Johannes säger: ”Och jag såg en stor vit tron och honom som satt på den. För hans ansikte flydde jorden och himmelen, och där fanns ingen plats för dem.” (Uppenbarelseboken 20:11) Vad är den här ”stora vita tronen”? Det kan inte vara något annat än det domarsäte som tillhör ”Gud, allas domare”. (Hebréerna 12:23) Nu kommer han att döma människorna med avseende på vilka som kommer att dra nytta av Jesu lösenoffer. – Markus 10:45.

3. a) Vad anges av att Guds tron sägs vara ”stor” och ”vit”? b) Vilka kommer att utföra dömandet under domens dag, och på grundval av vad?

³ Guds tron är ”stor”, vilket framhäver Jehovas majestät som suverän Herre, och den är ”vit”, vilket riktar uppmärksamheten på hans klanderfria rättfärdighet. Han är den som slutgiltigt dömer människorna. (Psalm 19:8–12 [7–11]; Jesaja 33:22; 51:5, 8) Men han har överlåtit arbetet med att döma åt Jesus Kristus: ”Fadern dömer nämligen ingen alls, utan han har anförtrott all rättskipning åt Sonen.” (Johannes 5:22) Tillsammans med Jesus är hans 144.000 medförbundna, åt vilka ”makt att döma gavs ... i tusen år”. (Uppenbarelseboken 20:4) Men likafullt är det Jehovas normer som är avgörande för vad som kommer att hända med varje enskild individ under domens dag.

4. Vad betyder det att ”jorden och himmelen” flydde?

⁴ Hur kommer det sig att ”jorden och himmelen” flydde? Det här är den himmel som försvann såsom en skriftrulle vid brytandet av det sjätte sigillet – de mänskliga styrande makterna som är ”sparade åt eld och förvaras till de ogudaktiga människornas doms och förintelses dag”. (Uppenbarelseboken 6:14; 2 Petrus 3:7) Jorden är den organiserade tingens ordning som är rådande under detta styre. (Uppenbarelseboken 8:7) Tillintetgörandet av vilddjuret och jordens kungar och deras härar jämte dem som har fått vilddjurets märke och dem som tillber dess bild är det som markerar att denna himmel och denna jord flyr bort. (Uppenbarelseboken 19:19–21) Nu, då domen har verkställts på Satans jord och himmel, påbjuder den store domaren en ny domens dag.

Den tusenåriga domens dag

5. Vilka återstår att dömas sedan den gamla jorden och den gamla himmelen flytt?

⁵ Vilka återstår att dömas sedan den gamla jorden och den gamla himmelen flytt? Inte den smorda kvarlevan av de 144.000, för dessa har redan dömts och försetts med sigill. Om några smorda fortfarande är vid liv på jorden efter Harmageddon, måste de dö kort därefter och får då motta sin himmelska belöning genom en uppståndelse. (1 Petrus 4:17; Uppenbarelseboken 7:2–4) Men miljoner av den stora skaran, som då har kommit ut ur den stora vedermödan, står fullt synliga ”inför tronen”. Dessa har redan räknats rättfärdiga för att få överleva på grund av sin tro på Jesu utgjutna blod, men dömandet av dem måste gå vidare under de tusen åren, medan Jesus fortsätter att leda dem till ”källor med livets vatten”. Sedan, när de blivit återförda till mänsklig fullkomlighet och därefter blivit provsatta, kommer de att förklaras rättfärdiga i fullaste bemärkelse. (Uppenbarelseboken 7:9, 10, 14, 17) Barn som överlever den stora vedermödan och alla de barn som föds åt den stora skaran under millenniet kommer på liknande sätt att behöva dömas under de tusen åren. – Jämför 1 Moseboken 1:28; 9:7; 1 Korintierna 7:14.

6. a) Vad är det för en folkmassa Johannes ser, och vad anges av orden ”de stora och de små”? b) På vilket sätt kommer utan tvivel de oräkneliga miljoner som finns i Guds minne att väckas till liv?

⁶ Johannes lägger emellertid märke till en folkmassa som är mycket talrikare än den överlevande stora skaran. Den kommer att uppgå till tusentals miljoner. ”Och jag såg de döda, de stora och de små, stå inför tronen, och skriftrullar öppnades.” (Uppenbarelseboken 20:12a) ”De stora och de små” omfattar både bemärkta personer och mindre bemärkta människor som har levt och dött här på jorden under de gångna 6.000 åren. I det evangelium som aposteln Johannes skrev kort efter Uppenbarelseboken sade Jesus om Fadern: ”Han har gett honom [Jesus] myndighet att hålla dom, eftersom han är Människoson. Förundra er inte över detta, därför att den stund kommer, i vilken alla som är i minnesgravarna skall höra hans röst och komma ut.” (Johannes 5:27–29) Vilket ofattbart stort projekt – att upphäva alla dödsfall och begravningar under hela historien! Utan tvivel kommer dessa oräkneliga miljoner som finns i Guds minne att väckas till liv successivt, så att den stora skaran – som består av jämförelsevis få – kommer att kunna ta hand om de problem som kan uppstå på grund av att de uppväckta till att börja med kan ha en tendens att vilja följa sin gamla livsstil med dess köttsliga svagheter och attityder.

Vilka blir uppväckta och dömda?

7, 8. a) Vad är det för en skriftrulle som öppnas, och vad sker därefter? b) För vilka kommer det inte att bli någon uppståndelse?

⁷ Johannes tillägger: ”Men en annan skriftrulle öppnades; det är livets skriftrulle. Och de döda blev dömda efter vad som stod skrivet i skriftrullarna, enligt sina gärningar. Och havet gav igen de döda som var i det, och döden och hades gav igen de döda som var i dem, och de blev dömda individuellt enligt sina gärningar.” (Uppenbarelseboken 20:12b, 13) I sanning ett gripande skådespel! Havet, döden och hades spelar en roll i sammanhanget, men lägg märke till att dessa uttryck inte utesluter varandra.a När Jona befann sig i fiskens buk och följaktligen mitt i havet, talade han om sig själv som att han var i sheol, eller hades. (Jona 2:3 [2], NW) Om någon hålls i den adamitiska dödens grepp, befinner han sig sannolikt också i hades. Dessa profetiska ord utgör en kraftig försäkran om att ingen kommer att förbises.

⁸ Det finns naturligtvis ett okänt antal som inte kommer att uppväckas. Bland dessa finns av allt att döma de obotfärdiga skriftlärda och fariséer som förkastade Jesus och apostlarna, den religiösa ”laglöshetens människa” och smorda kristna ”som har avfallit”. (2 Tessalonikerna 2:3; Hebréerna 6:4–6; Matteus 23:29–33) Jesus talade också om getlika människor som vid världens ände skulle komma till ”den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar”, det vill säga till ”evigt avskärande”. (Matteus 25:41, 46) Dessa får ingen uppståndelse.

9. Hur visar aposteln Paulus att några kommer att bli särskilt gynnade i uppståndelsen, och vilka hör till dessa?

⁹ Å andra sidan kommer en del att bli särskilt gynnade i uppståndelsen. Aposteln Paulus antydde det när han sade: ”Jag har ett hopp till Gud ... att det skall komma att bli en uppståndelse för både de rättfärdiga och de orättfärdiga.” (Apostlagärningarna 24:15) När det gäller den jordiska uppståndelsen kommer ”de rättfärdiga” att innefatta trogna män och kvinnor från forntiden – Abraham, Rahab och många andra – vilka förklarades rättfärdiga som Guds vänner. (Jakob 2:21, 23, 25) I denna grupp kommer också de rättfärdiga andra får i vår tid som dött trogna för Jehova att ingå. Med all sannolikhet kommer alla sådana ostraffliga personer att få uppstå tidigt under Jesu tusenårsrike. (Job 14:13–15; 27:5; Daniel 12:13; Hebréerna 11:35, 39, 40) Utan tvivel kommer många av dessa uppståndna rättfärdiga att få särskilda privilegier i fråga om att öva tillsyn över det enorma återuppbyggnadsarbetet i paradiset. – Psalm 45:17 (16); jämför Jesaja 32:1, 16–18; 61:5; 65:21–23.

10. Vilka är ”de orättfärdiga” som blir uppväckta?

¹⁰ Men vilka är ”de orättfärdiga” som omnämns i Apostlagärningarna 24:15? Bland dessa finns av allt att döma de stora människomassor som har dött under historiens gång, i synnerhet de som levde i tider av okunnighet. (Apostlagärningarna 17:30) Eftersom dessa levde under en sådan tid och föddes på sådana platser, fick de ingen möjlighet att lära sig att lyda Jehovas vilja. Dessutom kan det finnas somliga som hörde frälsningens budskap men som inte helt och fullt gav gensvar vid den tiden eller som dog innan de hade nått fram till överlämnande och dop. I uppståndelsen kommer dessa att behöva göra ytterligare förändringar i sitt tänkesätt och levnadssätt, om de skall kunna dra nytta av denna möjlighet att vinna evigt liv.

Livets skriftrulle

11. a) Vad är ”livets skriftrulle”, och vilkas namn finns inskrivna i denna skriftrulle? b) Varför kommer livets skriftrulle att öppnas under tusenårsriket?

¹¹ Johannes talar om ”livets skriftrulle”. Det är en förteckning över dem som skall få evigt liv av Jehova. Jesu smorda bröder, den stora skaran och sådana forntida trogna som Mose har fått sina namn inskrivna i den här skriftrullen. (2 Moseboken 32:32, 33; Daniel 12:1; Uppenbarelseboken 3:5) Hittills har ingen av de ”orättfärdiga” som skall uppstå fått sitt namn inskrivet i livets skriftrulle. Därför kommer livets skriftrulle att öppnas under tusenårsriket, för att andra som når upp till kvalifikationerna skall kunna få sina namn inskrivna. De som inte får sina namn inskrivna i livets skriftrulle, eller bok, slungas ”i eldsjön”. – Uppenbarelseboken 20:15; jämför Hebréerna 3:19.

12. Vad är det som avgör om en person får sitt namn inskrivet i den öppnade livets skriftrulle, och hur föregick Jehovas förordnade domare med gott exempel?

¹² Vad är det då som avgör om en person får sitt namn inskrivet i den öppnade livets skriftrulle vid den tiden? Den springande punkten kommer att vara densamma som på Adams och Evas tid: lydnad för Jehova. Det är som aposteln Johannes skrev till sina älskade medkristna: ”Världen [håller] på att försvinna, och även dess begär, men den som gör Guds vilja, han består för alltid.” (1 Johannes 2:4–7, 17) I fråga om lydnad föregick Jehovas förordnade domare med gott exempel: ”Fastän [Jesus] var Son, lärde han lydnad av det han led; och sedan han hade gjorts fullkomlig, blev han ansvarig för evig frälsning för alla dem som lyder honom.” – Hebréerna 5:8, 9.

Andra skriftrullar öppnas

13. På vilket sätt måste de uppståndna visa sin lydnad, och vilka principer måste de följa?

¹³ På vilket sätt måste de uppståndna visa sin lydnad? Jesus själv riktade uppmärksamheten på de två stora buden och sade: ”Det första är: ’Hör, o Israel, Jehova, vår Gud, är en enda Jehova, och du skall älska Jehova, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt sinne och av all din styrka.’ Det andra är detta: ’Du skall älska din nästa som dig själv.’” (Markus 12:29–31) De måste också följa Jehovas välgrundade principer, sådant som att ta avstånd från stöld, lögn, mord och omoraliskhet. – 1 Timoteus 1:8–11; Uppenbarelseboken 21:8.

14. Vad är det för andra skriftrullar som öppnas, och vad innehåller de?

¹⁴ Men Johannes har nyligen omnämnt andra skriftrullar som kommer att öppnas under tusenårsriket. (Uppenbarelseboken 20:12) Vad är det för skriftrullar? Ibland har Jehova gett speciella instruktioner för särskilda situationer. Så till exempel försåg han på Mose tid israeliterna med en uppsättning detaljerade lagar, som innebar liv för dem om de lydde dessa. (5 Moseboken 4:40; 32:45–47) Under det första århundradet gavs nya instruktioner för att hjälpa dem som var trogna att följa Jehovas principer under den kristna tingens ordning. (Matteus 28:19, 20; Johannes 13:34; 15:9, 10) Nu berättar Johannes att de döda skall dömas ”efter vad som stod skrivet i skriftrullarna, enligt sina gärningar”. Uppenbarligen kommer öppnandet av dessa skriftrullar att innebära att Jehovas krav i detalj offentliggörs för människorna under de tusen åren. När lydiga människor i sitt liv tillämpar de förordningar och bud som finns i dessa skriftrullar, kommer de att kunna förlänga sina dagar och slutligen uppnå evigt liv.

15. Vad slags undervisningskampanj kommer att krävas under uppståndelsen, och hur kommer uppståndelsen sannolikt att fortskrida?

¹⁵ Tänk vilken omfattande teokratisk undervisningskampanj som kommer att krävas! Under år 2005 ledde Jehovas vittnen i genomsnitt 6.061.534 bibelstudier på olika platser i hela världen. Men under uppståndelsen kommer utan tvivel oräkneliga miljoner studier, som är grundade på bibeln och de nya skriftrullarna, att ledas. Alla som tillhör Guds folk kommer att behöva bli lärare och kommer att behöva anstränga sig. De som uppstår kommer med all säkerhet att medverka i detta omfattande undervisningsprogram allteftersom de själva gör framsteg. Troligtvis kommer uppståndelsen att fortskrida så att de som är levande kan få glädjen att välkomna och undervisa de familjemedlemmar och de vänner och bekanta som dött före dem, för att dessa sedan i sin tur skall kunna välkomna och undervisa andra. (Jämför 1 Korintierna 15:19–28, 58.) De mer än sex miljoner Jehovas vittnen som är verksamma med att sprida sanningen i dag lägger en god grund för de privilegier de hoppas att få under uppståndelsen. – Jesaja 50:4; 54:13.

16. a) Vilkas namn kommer inte att bli inskrivna i livets skriftrulle, eller bok? b) För vilka kommer uppståndelsen att visa sig bli en ”livets uppståndelse”?

¹⁶ Med avseende på den jordiska uppståndelsen sade Jesus att ”de som har gjort goda ting [kommer ut] till en livets uppståndelse, de som har bedrivit usla ting till en domens uppståndelse”. Här står ”liv” och ”dom” i motsats till varandra, vilket visar att de uppståndna som ”bedrivit usla ting”, efter att ha blivit undervisade i de inspirerade skrifterna och i skriftrullarna, döms som icke förtjänta av liv. Deras namn kommer inte att skrivas in i livets skriftrulle, eller bok. (Johannes 5:29) Detta gäller också alla som tidigare levt troget men som av en eller annan anledning avviker under tusenårsriket. Ens namn kan alltså strykas ur livets bok. (2 Moseboken 32:32, 33) Å andra sidan kommer de som lydigt följer det som står skrivet i skriftrullarna att få ha sina namn kvar i den skrivna förteckningen, livets skriftrulle, och få fortsätta att leva. För dem kommer uppståndelsen att ha visat sig vara en ”livets uppståndelse”.

Slutet för döden och hades

17. a) Vad är det för en fantastisk åtgärd Johannes beskriver? b) När kommer hades att ha tömts? c) När kommer den adamitiska döden att slungas ”i eldsjön”?

¹⁷ Därefter beskriver Johannes något verkligt fantastiskt. ”Och döden och hades slungades i eldsjön. Detta betyder den andra döden, eldsjön. Och vemhelst som inte fanns skriven i livets bok slungades i eldsjön.” (Uppenbarelseboken 20:14, 15) Vid slutet av den tusenåriga domens dag har ”döden och hades” fullständigt undanröjts. Varför tar detta tusen år att åstadkomma? Hades, mänsklighetens gemensamma grav, har tömts när den siste som finns kvar i Guds minne har uppväckts. Men så länge som människor ännu är belastade med arvsynden får de dras med den adamitiska döden. Alla som uppväcks på jorden, såväl som den stora skaran som överlever Harmageddon, kommer att behöva lyda det som står skrivet i skriftrullarna tills värdet av Jesu lösen har använts för att fullständigt avlägsna sjukdom, ålderdom och andra nedärvda svagheter. Då kommer den adamitiska döden jämte hades att slungas ”i eldsjön”. De kommer att vara borta för alltid.

18. a) Hur beskriver aposteln Paulus den framgång Jesu styre som kung medför? b) Vad gör Jesus med den fullkomnade mänskliga familjen? c) Vad är det mer som äger rum vid slutet av de tusen åren?

¹⁸ På det viset kommer det program som aposteln Paulus beskriver i sitt brev till korintierna att slutföras: ”[Jesus] måste nämligen härska som kung tills Gud har lagt alla fiender under hans fötter. Såsom den siste fienden skall döden göras till intet.” Vad händer sedan? ”När allt har blivit honom underlagt, då skall Sonen själv också underordna sig den som har underlagt honom allt.” Med andra ord ”överlämnar [Jesus] riket åt sin Gud och Fader”. (1 Korintierna 15:24–28) Ja, när Jesus genom värdet av sitt lösenoffer har besegrat den adamitiska döden, kommer han att överlämna en fullkomnad mänsklig familj åt sin Fader, Jehova. Det är tydligtvis då, vid slutet av de tusen åren, som Satan släpps lös och den slutliga provsättningen äger rum, för att det skall avgöras vilkas namn som kommer att få stå kvar i livets skriftrulle för gott. ”Ansträng ... [dig] kraftigt”, så att ditt namn måtte finnas med bland dessa! – Lukas 13:24; Uppenbarelseboken 20:5.

[Fotnoter]

Kapitel 42

En ny himmel och en ny jord

1. Vad beskriver Johannes när ängeln tar honom med tillbaka till början av tusenårsriket?

DEN underbara synen fortsätter att rullas upp, när ängeln tar Johannes med tillbaka till början av tusenårsriket. Vad beskriver han? ”Och jag såg en ny himmel och en ny jord; den förra himmelen och den förra jorden hade nämligen försvunnit, och havet är inte mer.” (Uppenbarelseboken 21:1) Ett fängslande panorama framträder!

2. a) Hur uppfylldes Jesajas profetia om nya himlar och en ny jord på de återförda judarna år 537 f.v.t.? b) Hur vet vi att det kommer att bli ytterligare en tillämpning av Jesajas profetia, och hur uppfylls detta löfte?

² Hundratals år före Johannes’ tid hade Jehova sagt till Jesaja: ”Se, jag skapar nya himlar och en ny jord; och de förra tingen skall man inte minnas, och inte heller skall man tänka på dem.” (Jesaja 65:17, NW; 66:22) Den här profetian fick sin första uppfyllelse när de trogna judarna återvände till Jerusalem år 537 f.v.t., efter sin 70-åriga landsflykt i Babylon. I samband med den återställelsen grundade de ett renat samhälle, ”en ny jord”, under ett nytt styrelsesystem, ”nya himlar”. Aposteln Petrus pekade emellertid mot ytterligare en tillämpning av profetian, när han skrev: ”Men det finns nya himlar och en ny jord som vi väntar på enligt hans löfte, och i dessa skall rättfärdighet bo.” (2 Petrus 3:13) Johannes visar nu att det här löftet uppfylls under Herrens dag. ”Den förra himmelen och den förra jorden”, Satans organiserade tingens ordning med dess styrelsesystem som påverkats av Satan och hans demoner, kommer att försvinna. Det upprörda ”havet”, som består av onda, upproriska människor, kommer inte längre att finnas till. De kommer att ersättas av ”en ny himmel och en ny jord” – ett nytt samhälle på jorden under en ny regering, Guds rike. – Jämför Uppenbarelseboken 20:11.

3. a) Vad beskriver Johannes, och vad är det nya Jerusalem? b) På vilket sätt kommer det nya Jerusalem ”ner från himmelen”?

³ Johannes fortsätter: ”Jag såg också den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himmelen från Gud, beredd såsom en brud smyckad för sin äkta man.” (Uppenbarelseboken 21:2) Det nya Jerusalem är Kristi brud, och det består av de smorda kristna som förblir trogna till döden och som uppväcks för att bli kungar och präster tillsammans med den förhärligade Jesus. (Uppenbarelseboken 3:12; 20:6) Alldeles som det jordiska Jerusalem blev regeringssätet i det forntida Israel utgör det praktfulla nya Jerusalem och dess brudgum regeringen i den nya tingens ordning. Detta är den nya himmelen. Bruden kommer ”ner från himmelen”, inte bokstavligen, men i den betydelsen att uppmärksamheten riktas mot jorden. Lammets brud skall bli hans lojala medhjälpare och medverka i en rättfärdig regering över hela mänskligheten. Det blir verkligen en välsignelse för den nya jorden.

4. Vilket löfte, som påminner om det Gud gav den nyligen bildade nationen Israel, uttalar Gud?

⁴ Johannes berättar vidare: ”Och jag hörde en hög röst från tronen säga: ’Se! Guds tält är hos människorna, och han skall bo hos dem, och de skall vara hans folk. Och Gud själv skall vara hos dem.’” (Uppenbarelseboken 21:3) När Jehova ingick lagförbundet med den då nya nationen Israel, lovade han: ”Jag kommer sannerligen att sätta min tältboning mitt ibland er, och min själ kommer inte att finna er motbjudande. Och jag kommer helt visst att vandra mitt ibland er och bevisa mig vara er Gud, och ni för er del kommer att bevisa er vara mitt folk.” (3 Moseboken 26:11, 12, NW) Nu ger Jehova trogna människor ett liknande löfte. Under den tusenåriga domens dag kommer de att bli ett alldeles särskilt folk för honom.

5. a) På vilket sätt kommer Gud att bo hos människorna under tusenårsriket? b) På vilket sätt kommer Gud att bo bland människorna efter tusenårsriket?

⁵ Under tusenårsriket kommer Jehova att i en tillfällig anordning, i vilken han representeras av sin kunglige Son, Jesus Kristus, ”bo” bland människorna. Men vid slutet av tusenårsriket, när Jesus överlämnar Riket åt sin Fader, kommer det inte att behövas någon kunglig representant eller medlare. Då kommer Jehova direkt och för beständigt att i andligt avseende bo hos dem som kallas ”hans folk”. (Jämför Johannes 4:23, 24.) Vilket upphöjt privilegium för den återställda mänskligheten!

6, 7. a) Vilka storslagna löften yppar Johannes, och vilka kommer att få del av välsignelserna? b) Vilken beskrivning ger Jesaja av ett paradis som är både andligt och bokstavligt?

⁶ Johannes fortsätter sin beskrivning: ”Och han skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer. De förra tingen har försvunnit.” (Uppenbarelseboken 21:4) Återigen påminns vi om tidigare inspirerade löften. Även Jesaja såg fram emot den tid då död och sorg inte skall finnas längre och sorgen skall ersättas av jubel. (Jesaja 25:8; 35:10; 51:11; 65:19) Johannes slår nu fast att dessa löften får en underbar uppfyllelse under den tusenåriga domens dag. Först kommer den stora skaran att få del av välsignelserna. ”Lammet, som är i tronens mitt” och som fortsätter att vara herde för dem, ”skall vägleda dem till källor med livets vatten. Och Gud skall torka bort varje tår från deras ögon.” (Uppenbarelseboken 7:9, 17) Men så småningom kommer alla som uppstår och som utövar tro på Jehovas föranstaltningar att sluta sig till dem och glädjas åt ett paradis i både andlig och bokstavlig bemärkelse.

⁷ ”På den tiden”, säger Jesaja, ”kommer de blindas ögon att öppnas, och de dövas öron, de kommer att upplåtas.” Ja, ”på den tiden kommer den halte att klättra upp alldeles som en hjort, och den stummes tunga kommer att ropa högt av glädje”. (Jesaja 35:5, 6, NW) På den tiden kommer de också ”sannerligen att bygga hus och bo däri; och de kommer sannerligen att plantera vingårdar och äta deras frukt. De kommer inte att bygga och en annan bo; de kommer inte att plantera och en annan äta. Ty som ett träds dagar kommer mitt folks dagar att vara; och mina utvalda kommer att göra fullt bruk av sina egna händers verk.” (Jesaja 65:21, 22, NW) De kommer alltså inte att utrotas från jorden.

8. Vad säger Jehova själv angående dessa storslagna löftens tillförlitlighet?

⁸ Vilka fantastiska förhandsglimtar våra sinnen fylls av när vi begrundar dessa löften! De trogna människorna har underbara föranstaltningar att se fram emot under himmelens kärleksfulla styre. Är dessa löften alltför bra för att vara sanna? Är detta bara några drömmar som en landsförvisad gammal man på ön Patmos hade? Jehova själv svarar: ”Och han som satt på tronen sade: ’Se, jag gör allting nytt!’ Och så säger han: ’Skriv, därför att dessa ord är trovärdiga och sanna.’ Och han sade till mig: ’De har blivit verklighet! Jag är Alfa och Omega, början och slutet.’” – Uppenbarelseboken 21:5, 6a.

9. Varför kan man vara absolut säker på att dessa framtida välsignelser skall bli en verklighet?

⁹ Det är som om Jehova själv för de trogna människorna undertecknade en garanti, eller ett kontrakt, som gäller dessa framtida välsignelser. Vem skulle våga ifrågasätta en sådan garant? Ja, dessa Jehovas löften är så säkra att han talar om dem som om de redan hade uppfyllts: ”De har blivit verklighet!” Är inte Jehova ”Alfa och Omega, ... den som är och som var och som kommer, den Allsmäktige”? (Uppenbarelseboken 1:8) Jo, absolut! Han själv förklarar: ”Jag är den förste, och jag är den siste, och förutom mig finns ingen Gud.” (Jesaja 44:6) I den egenskapen kan han inspirera profetior och låta dem uppfyllas i minsta detalj. Så trosstärkande! Därför lovar han: ”Se, jag gör allting nytt!” I stället för att ifrågasätta om dessa under verkligen kommer att inträffa borde vi sannerligen fråga oss: ”Vad måste jag för egen del göra för att få del av dessa välsignelser?”

”Vatten” för de törstiga

10. Vad är det för ”vatten” Jehova erbjuder, och vad representerar det?

¹⁰ Det är Jehova själv som tillkännager: ”Åt vemhelst som törstar vill jag fritt ge av källan med livets vatten.” (Uppenbarelseboken 21:6b) För att släcka den törsten måste en person vara medveten om sitt andliga behov och vara villig att godta det ”vatten” som Jehova tillhandahåller. (Jesaja 55:1; Matteus 5:3) Vad är det för ”vatten”? Jesus själv besvarade den frågan när han vittnade för en kvinna vid en brunn i Samarien. Han sade: ”Vemhelst som dricker av det vatten, som jag skall ge honom, skall aldrig någonsin bli törstig, utan det vatten, som jag skall ge honom, skall i honom bli en källa med vatten som bubblar upp för att förmedla evigt liv.” Den ”källan med livets vatten” flyter fram från Gud genom Kristus, som hans föranstaltning för att återställa människorna till fullkomligt liv. Visst borde vi vara lika ivriga att dricka djupt från den källan som den samaritiska kvinnan var! Och visst borde vi vara lika villiga att överge världsliga intressen till förmån för att tala med andra om de goda nyheterna som den kvinnan var! – Johannes 4:14, 15, 28, 29.

De som segrar

11. Vilket löfte ger Jehova, och vilka gäller orden i första hand?

¹¹ De som dricker av detta uppfriskande ”vatten” måste också segra, enligt vad Jehova fortsätter med att säga: ”Vemhelst som segrar skall ärva dessa ting, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son.” (Uppenbarelseboken 21:7) Det här löftet liknar de löften som finns i budskapen till de sju församlingarna, och därför måste dessa ord i första hand gälla smorda lärjungar. (Uppenbarelseboken 2:7, 11, 17, 26–28; 3:5, 12, 21) Kristi smorda bröder har under tidernas lopp ivrigt sett fram emot privilegiet att få bli en del av det nya Jerusalem. Om de segrar, så som Jesus segrade, kommer deras hopp att förverkligas. – Johannes 16:33.

12. Hur kommer Jehovas löfte i Uppenbarelseboken 21:7 att uppfyllas på den stora skaran?

¹² Den stora skaran som kommer ur alla nationer hoppas också på detta löfte. Även de måste segra och lojalt tjäna Gud tills de kommer ut ur den stora vedermödan. Sedan kommer de att få tillträda sitt jordiska arv, ”det rike som har varit berett åt ... [dem] från världens grundläggning”. (Matteus 25:34) Dessa och andra av Herrens jordiska får som klarar provsättningen vid slutet av de tusen åren kallas ”heliga”. (Uppenbarelseboken 20:9) De kommer att få glädja sig åt ett heligt förhållande till sin Skapare, Jehova Gud, som söner och som medlemmar av hans universella organisation. – Jesaja 66:22; Johannes 20:31; Romarna 8:21.

13, 14. Vilka sedvänjor måste vi beslutsamt undvika för att få del av Guds storslagna löften, och varför?

¹³ Med tanke på denna storslagna framtidsutsikt är det verkligen viktigt att Jehovas vittnen nu bevarar sig rena från all smuts i Satans värld. Vi behöver vara starka och fast beslutna och föresätta oss att djävulen aldrig får dra in oss i det sällskap som Jehova själv här beskriver: ”Men de fega och de som är utan tro och de som är vämjeliga i sin vidriga smuts och mördare och otuktsmän och de som utövar spiritism och avgudadyrkare och alla lögnarna, deras lott skall vara i sjön som brinner med eld och svavel. Detta betyder den andra döden.” (Uppenbarelseboken 21:8) Ja, den som vill ärva Riket måste undvika de sedvänjor som har besudlat den här gamla tingens ordning. Han måste segra genom att förbli trogen trots alla påtryckningar och frestelser. – Romarna 8:35–39.

¹⁴ Fastän kristenheten gör anspråk på att vara Kristi brud, kännetecknas den av de motbjudande sedvänjor som Johannes här beskriver. Därför går den tillsammans med resten av det stora Babylon ner i evig tillintetgörelse. (Uppenbarelseboken 18:8, 21) Likaså får alla de av de smorda eller av den stora skaran som börjar ägna sig åt eller uppmuntra till dessa onda sedvänjor räkna med evig tillintetgörelse. Om de framhärdar i dessa gärningar kommer de inte att få del av löftena. Och alla på den nya jorden som försöker införa sådana sedvänjor kommer snabbt att bli tillintetgjorda och hamna i den andra döden utan något hopp om en uppståndelse. – Jesaja 65:20.

15. Vilka är de mest framstående segrarna, och med vilken syn förs uppenbarelsen mot en storslagen höjdpunkt?

¹⁵ De mest framstående segrarna är Lammet, Jesus Kristus, och hans brud om 144.000 medlemmar, det nya Jerusalem. Hur passande är det därför inte att uppenbarelsen förs mot en storslagen höjdpunkt genom en slutlig, enastående syn av det nya Jerusalem! Johannes beskriver nu den sista synen.

[Bilder på sidan 302]

I den nya världens samhälle kommer det att finnas glädjande arbete och kamratskap för alla

Kapitel 43

Den glansfulla staden

Syn 16 – Uppenbarelseboken 21:9–22:5

Innehåll: En beskrivning av det nya Jerusalem

Tid för uppfyllelsen: Efter den stora vedermödan och sedan Satan kastats i avgrunden

1, 2. a) Vart blir Johannes förd av en ängel för att se det nya Jerusalem, och vilken kontrast lägger vi märke till här? b) Varför är detta uppenbarelsens storslagna höjdpunkt?

EN ÄNGEL hade fört Johannes till en öken för att visa honom det stora Babylon. Nu leder en ängel ur samma grupp Johannes upp på ett högt berg. Vilken kontrast mot det han sett tidigare! Här finns ingen oren, omoralisk stad i likhet med den babyloniska skökan, utan i stället det nya Jerusalem – rent, andligt, heligt – och det kommer ner från själva himmelen. – Uppenbarelseboken 17:1, 5.

² Inte ens det jordiska Jerusalem hade någonsin en sådan härlighet som den här staden. Johannes berättar: ”Och där kom en av de sju änglar som hade de sju skålarna som var fulla av de sju sista hemsökelserna, och han talade med mig och sade: ’Kom hit, jag vill visa dig bruden, Lammets hustru.’ Och han förde bort mig i andens kraft till ett stort och högt berg, och han visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner från himmelen från Gud och som hade Guds härlighet.” (Uppenbarelseboken 21:9–11a) Från sin observationsplats på detta mycket höga berg kan Johannes överblicka och i detalj granska den vackra staden i all dess skönhet. Trons män har ivrigt sett fram emot dess ankomst ända sedan människan föll i synd och började dö. Äntligen är den här! (Romarna 8:19; 1 Korintierna 15:22, 23; Hebréerna 11:39, 40) Det är den praktfulla andliga stad som utgörs av 144.000 lojala som bevarat sin ostrafflighet, den stad som är glansfull i sin helighet och som återspeglar Jehovas egen härlighet. Här har vi uppenbarelsens storslagna höjdpunkt!

3. Hur beskriver Johannes det nya Jerusalems skönhet?

³ Det nya Jerusalem äger en skönhet som är hänförande: ”Dess strålglans var liksom den dyrbaraste sten, såsom en jaspissten, som skimrar kristallklar. Den hade en stor och hög mur och hade tolv portar, och vid portarna tolv änglar, och där var namn inskrivna, nämligen namnen på Israels söners tolv stammar. Mot öster var tre portar, och mot norr tre portar, och mot söder tre portar, och mot väster tre portar. Stadens mur hade också tolv grundstenar och på dem de tolv namnen på Lammets tolv apostlar.” (Uppenbarelseboken 21:11b–14) Det är verkligen lämpligt att det första intrycket Johannes redogör för är den skimrande glansen. Praktfull som en ny brud blir det nya Jerusalem en lämplig gemål åt Kristus. Staden formligen strålar, vilket är helt på sin plats, eftersom det är ”himlaljusens Fader” som har skapat den. – Jakob 1:17.

4. Vad är det som visar att det nya Jerusalem inte är den köttsliga nationen Israel?

⁴ På dess 12 portar finns namnen på Israels 12 stammar inskrivna. Följaktligen utgörs den här symboliska staden av de 144.000, de som försetts med sigill ”ur varje stam av Israels söner”. (Uppenbarelseboken 7:4–8) I överensstämmelse med detta står namnen på Lammets 12 apostlar på grundstenarna. Nej, det nya Jerusalem är inte det köttsliga Israels nation, som grundades på Jakobs 12 söner. Det är det andliga Israel, som vilar på ”apostlarnas och profeternas grundval”. – Efesierna 2:20.

5. Vad anges av det nya Jerusalems ”stora och höga mur” och av att änglar placerats vid varje ingång?

⁵ Den symboliska staden har en väldig mur. I forna tider byggde man stadsmurar som säkerhetsåtgärd för att hålla fiender borta. Det nya Jerusalems ”stora och höga mur” visar att det är fullständigt säkert. Ingen fiende till rättfärdighet, ingen oren eller oärlig kommer någonsin att kunna komma in i staden. (Uppenbarelseboken 21:27) Men för dem som får komma in i den här vackra staden är det som att komma in i paradiset. (Uppenbarelseboken 2:7) Efter det att Adam drivits ut ur det ursprungliga paradiset placerades keruber framför det för att hålla orena människor utanför. (1 Moseboken 3:24) På liknande sätt finns änglar placerade vid varje ingång till den heliga staden Jerusalem för att vaka över stadens andliga säkerhet. Ja, under de yttersta dagarna har änglar hela tiden skyddat församlingen av smorda kristna, dem som skall komma att utgöra det nya Jerusalem, mot babylonisk besmittelse. – Matteus 13:41.

Staden mäts

6. a) Hur beskriver Johannes mätandet av staden, och vad vittnar detta mätande om? b) Vad kan vara förklaringen till att det mått som användes var ”efter människomått, som också är änglamått”? (Se fotnoten.)

⁶ Johannes fortsätter sin skildring: ”Och den som talade med mig hade som måttstock en gyllene rörstav för att kunna mäta staden och dess portar och dess mur. Och staden ligger som en fyrkant, och dess längd är lika stor som dess bredd. Och han mätte staden med rörstaven, tolv tusen stadier; dess längd och bredd och höjd är lika. Han mätte också dess mur, ett hundra fyrtiofyra alnar, efter människomått, som också är änglamått.” (Uppenbarelseboken 21:15–17) När tempelhelgedomen mättes utgjorde det en försäkran om att Jehovas uppsåt med avseende på den skulle förverkligas. (Uppenbarelseboken 11:1) Att ängeln nu mäter det nya Jerusalem visar hur oföränderligt Jehovas uppsåt är med avseende på denna härliga stad.a

7. Vad är det som är märkligt med stadens mått?

⁷ Vilken märklig stad det är! En fulländad kub på 12.000 stadier (omkring 2.220 kilometer) i omkrets, omgiven av en mur som är 144 alnar, eller 64 meter, hög. Det finns ingen bokstavlig stad som skulle kunna ha dessa mått. En sådan stad skulle täcka ett område som är ungefär 14 gånger så stort som våra dagars Israel, och den skulle resa sig nästan 560 kilometer upp i yttre rymden. Uppenbarelseboken framställdes i tecken. Vad säger oss alltså dessa mått om det himmelska nya Jerusalem?

8. Vad anges av a) stadens 144 alnar höga murar? b) stadens mått på 12.000 stadier? c) att staden är som en fulländad kub i formen?

⁸ De 144 alnar höga murarna påminner oss om att staden utgörs av 144.000 adopterade andliga söner till Gud. Talet 12, som förekommer i stadens mått på 12.000 stadier – i dess längd, bredd och höjd som är lika –, används i bildlig bemärkelse i samband med organisatoriska angelägenheter i bibelns profetior. Det nya Jerusalem är följaktligen en magnifikt utformad organisatorisk anordning i syfte att genomföra Guds eviga uppsåt. Det nya Jerusalem är, tillsammans med kungen Jesus Kristus, Jehovas rikes organisation. Vad kan då sägas om stadens form: en fulländad kub? I Salomos tempel hade det allraheligaste, där Jehovas närvaro fanns symboliskt representerad, formen av en fulländad kub. (1 Kungaboken 6:19, 20) Därför passar det ju bra att det nya Jerusalem, som blir upplyst av Jehovas egen härlighet, liknar en fulländad, jättelik kub. Alla dess mått är fullkomligt avvägda. Det är en stad utan några oregelbundenheter eller defekter. – Uppenbarelseboken 21:22.

Kostbara byggnadsmaterial

9. Hur beskriver Johannes stadens byggnadsmaterial?

⁹ Johannes fortsätter sin beskrivning: ”Och dess murbyggnad var jaspis, och staden var rent guld likt klart glas. Stadsmurens grundstenar var smyckade med varje slag av dyrbar sten: den första grundstenen var jaspis, den andra safir, den tredje kalcedon, den fjärde smaragd, den femte sardonyx, den sjätte sard, den sjunde krysolit, den åttonde beryll, den nionde topas, den tionde krysopras, den elfte hyacint, den tolfte ametist. Och de tolv portarna var tolv pärlor; var och en av portarna var gjord av en enda pärla. Och den breda vägen i staden var rent guld, som genomskinligt glas.” – Uppenbarelseboken 21:18–21.

10. Vad anges av att staden är uppbyggd av jaspis, guld och ”varje slag av dyrbar sten”?

¹⁰ Staden är verkligen glansfullt byggd. I stället för konventionella, jordiska byggnadsmaterial, sådant som lera eller sten, läser vi här om jaspis, renat guld och ”varje slag av dyrbar sten”. Vilken passande bild av himmelska byggnadsmaterial! Ingenting skulle kunna vara mer praktfullt. Den forntida förbundsarken överdrogs med rent guld, och i bibeln representerar detta grundämne ofta sådant som är gott och värdefullt. (2 Moseboken 25:11; Ordspråksboken 25:11; Jesaja 60:6, 17) Men hela det nya Jerusalem, ja till och med dess breda väg, har byggts upp av ”rent guld likt klart glas”, vilket förmedlar bilden av en skönhet och ett inneboende värde som får tanken att svindla.

11. Vad är det som garanterar att de som utgör det nya Jerusalem kommer att glänsa av den allra finaste andliga renhet?

¹¹ Ingen mänsklig smältare skulle kunna framställa guld som är så rent. Men Jehova är mästerluttraren. ”Han skall sitta som en luttrare och renare av silver”, och han luttrar var och en av det andliga Israels trogna medlemmar ”likt guld och likt silver” och avlägsnar alla orenheter från dem. Det är endast de som verkligen har blivit luttrade och renade som till slut kommer att få utgöra det nya Jerusalem, och det är så Jehova bygger upp staden med levande byggnadsmaterial som glänser av den allra finaste andliga renhet. – Malaki 3:3, 4, NW.

12. Vad är innebörden i att a) stadens grundstenar är dekorerade med 12 kostbara ädelstenar? b) stadens portar är pärlor?

¹² Även stadens grundstenar är vackra med sin dekor av 12 kostbara ädelstenar. Det påminner om den forntida judiske översteprästen som på högtidsdagar bar en efod dekorerad med 12 olika kostbara stenar, vilka till viss del stämmer överens med dem som beskrivs här. (2 Moseboken 28:15–21) Detta kan inte bara vara en tillfällighet. I stället framhäver det den prästerliga funktionen hos det nya Jerusalem, där Jesus, översteprästen, är dess ”lampa”. (Uppenbarelseboken 20:6; 21:23; Hebréerna 8:1) Det är också genom det nya Jerusalem som de gagneliga verkningarna av Jesu tjänst som överstepräst kanaliseras till människorna. (Uppenbarelseboken 22:1, 2) Stadens 12 portar, som var och en består av en mycket vacker pärla, påminner om Jesu liknelse i vilken han jämförde Riket med en mycket värdefull pärla. Alla som går in genom dessa portar kommer att ha visat sann uppskattning av andliga värden. – Matteus 13:45, 46; jämför Job 28:12, 17, 18.

En ljusets stad

13. Vad säger Johannes därefter om det nya Jerusalem, och varför behöver staden inget bokstavligt tempel?

¹³ På Salomos tid dominerades Jerusalem av ett tempel som var byggt i norra delen av staden och på dess högsta punkt, Moria berg. Men hur är det med det nya Jerusalem? Johannes säger: ”Och jag såg inte något tempel i den, ty Jehova Gud, den Allsmäktige, är dess tempel, och det är också Lammet. Och staden behöver inte solen eller månen till att lysa på den, ty Guds härlighet har lyst upp den, och Lammet är dess lampa.” (Uppenbarelseboken 21:22, 23) Det råder sannerligen inget behov av att bygga ett bokstavligt tempel här. Det forntida judiska templet var bara en skuggbild, och denna skuggbilds verklighet, det stora andliga templet, har funnits till sedan Jehova smorde Jesus som överstepräst år 29 v.t. (Matteus 3:16, 17; Hebréerna 9:11, 12, 23, 24) Ett tempel förutsätter också att det finns en prästklass som frambär offer åt Jehova för folkets räkning. Men alla som ingår i det nya Jerusalem är präster. (Uppenbarelseboken 20:6) Och det stora offret, Jesu fullkomliga mänskliga liv, har framburits en gång för alla. (Hebréerna 9:27, 28) Dessutom är Jehova personligen tillgänglig för alla som bor i staden.

14. a) Varför behöver det nya Jerusalem inte solen och månen till att lysa på det? b) Vad förutsade Jesaja i sin profetia angående Jehovas universella organisation, och vilket samband har det nya Jerusalem med detta?

¹⁴ När Jehovas härlighet passerade förbi Mose på Sinai berg, fick det Mose ansikte att lysa så klart att han blev tvungen att skyla det för sina israelitiska landsmän. (2 Moseboken 34:4–7, 29, 30, 33) Kan du då föreställa dig strålglansen hos en stad som ständigt blir upplyst av Jehovas härlighet? I en sådan stad kan det inte finnas någon natt. Den behöver ingen bokstavlig sol eller måne. Den kommer för evigt att sprida ljus. (Jämför 1 Timoteus 6:16.) Det nya Jerusalem badar i sådant strålande ljussken. Ja, denna brud och dess brudgum och kung blir huvudstaden i Jehovas universella organisation – hans ”kvinna”, ”Jerusalem där ovan”, – om vilken Jesaja profeterade: ”Solen skall inte mer vara ditt ljus om dagen, och månen skall inte mer lysa dig med sitt sken, utan Herren [Jehova] skall vara ditt eviga ljus, och din Gud skall vara din härlighet. Din sol skall då inte mer gå ned och din måne inte mer avta. Ty Herren [Jehova] skall vara ditt eviga ljus, och dina sorgedagar skall ha ett slut.” – Jesaja 60:1, 19, 20, vers 1 enligt NW; Galaterna 4:26.

Ett ljus för nationerna

15. Vilka ord i Uppenbarelseboken om det nya Jerusalem liknar det som sägs i Jesajas profetia?

¹⁵ I samma profetia förutsades det också: ”Och nationer kommer sannerligen att vandra till ditt ljus och kungar till det klara sken som strålar fram över dig.” (Jesaja 60:3, NW) Uppenbarelseboken visar att dessa ord har med det nya Jerusalem att göra: ”Och nationerna skall vandra med hjälp av dess ljus, och jordens kungar skall föra sin härlighet in i den. Och dess portar skall alls inte stängas om dagen, ty natt skall inte finnas där. Och de skall föra nationernas härlighet och ära in i den.” – Uppenbarelseboken 21:24–26.

16. Vilka är de ”nationer” som kommer att vandra med hjälp av det nya Jerusalems ljus?

¹⁶ Vilka är dessa ”nationer” som vandrar med hjälp av det nya Jerusalems ljus? Det är människor som en gång var en del av nationerna i den här onda världen och som ger gensvar till det ljus som spridits genom denna härliga himmelska stad. Bland dessa finns först och främst den stora skaran, som redan har kommit ut ur ”alla nationer och stammar och folk och tungomål” och som tillber Gud dag och natt i sällskap med Johannesklassen. (Uppenbarelseboken 7:9, 15) Efter det att det nya Jerusalem kommer ner från himmelen och Jesus använder nycklarna till döden och till hades för att uppväcka de döda, kommer miljoner andra att förena sig med dem, sådana som ursprungligen kommer från ”nationerna” och som kommit att älska Jehova och hans Son, det nya Jerusalems lammlike äkta man. – Uppenbarelseboken 1:18.

17. Vilka är ”jordens kungar” som skall ”föra sin härlighet” in i det nya Jerusalem?

¹⁷ Vilka är då ”jordens kungar” som ”skall föra sin härlighet in i den”? Det är inte jordens bokstavliga kungar som grupp betraktade, för dessa drabbas av undergång när de strider mot Guds rike vid Harmageddon. (Uppenbarelseboken 16:14, 16; 19:17, 18) Skulle kungarna kunna vara några högt uppsatta personer ur nationerna som blir en del av den stora skaran, eller är de kungar som uppväcks och som underordnar sig Guds rike i den nya världen? (Matteus 12:42) Knappast, eftersom sådana kungars härlighet för det mesta har varit världslig och för länge sedan förbleknat. ”Jordens kungar” som för sin härlighet in i det nya Jerusalem måste vara de 144.000, som är köpta ”ur varje stam och tungomål och folk och nation” för att regera som kungar med Lammet, Jesus Kristus. (Uppenbarelseboken 5:9, 10; 22:5) De för med sig sin gudagivna härlighet in i staden för att bidra till dess strålglans.

18. a) Vilka kommer att utestängas från det nya Jerusalem? b) Endast vilka kommer att få träda in i staden?

¹⁸ Johannes fortsätter: ”Men inget oheligt och ingen som utövar något vämjeligt och en lögn skall på något villkor komma in i den; bara de som är skrivna i den livets skriftrulle som tillhör Lammet.” (Uppenbarelseboken 21:27) Ingenting som besmittats av Satans tingens ordning kan bli en del av det nya Jerusalem. Trots att dess portar ständigt står öppna kommer ingen som ”utövar något vämjeligt och en lögn” att tillåtas komma in. Det kommer inte att finnas några avfällingar i staden och inte heller några medlemmar av det stora Babylon. Och om någon försöker vanhelga staden genom att utöva ett fördärvligt inflytande på dess framtida medlemmar medan de ännu är på jorden, kommer dennes ansträngningar att göras om intet. (Matteus 13:41–43) Endast ”de som är skrivna i den skriftrulle som tillhör Lammet”, de 144.000, kommer slutligen att få träda in i det nya Jerusalem.b – Uppenbarelseboken 13:8; Daniel 12:3.

Floden med livets vatten

19. a) Vilken beskrivning ger Johannes av hur det nya Jerusalem kanaliserar välsignelser till mänskligheten? b) När flyter ”floden med livets vatten”, och hur vet vi det?

¹⁹ Det glansfulla nya Jerusalem kommer att kanalisera storslagna välsignelser till mänskligheten på jorden. Det här är vad Johannes vidare får veta: ”Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall, som flöt ut från Guds och Lammets tron och vällde fram i mitten av den breda vägen i staden.” (Uppenbarelseboken 22:1, 2a) När flyter den här ”floden”? Eftersom den flyter ”ut från Guds och Lammets tron”, kan det bara vara efter det att Herrens dag började år 1914. Det var tidpunkten för den händelse som förebådades av blåsandet i den sjunde trumpeten och det storslagna tillkännagivandet: ”Nu har frälsningen och makten och riket, som tillhör vår Gud, och myndigheten, som tillhör hans Smorde, blivit en verklighet.” (Uppenbarelseboken 11:15; 12:10) Under ändens tid har anden och bruden uppmanat rätt sinnade människor att fritt ta av livets vatten. Vattnet från den här floden kommer att fortsätta att vara tillgängligt för sådana ända till slutet för denna tingens ordning, och därefter in i den nya världen, när det nya Jerusalem kommer ”ner från himmelen från Gud”. – Uppenbarelseboken 21:2.

20. Vad är det som vittnar om att livets vatten i viss utsträckning redan finns tillgängligt?

²⁰ Det här är inte första gången som livgivande vatten har erbjudits människorna. När Jesus var på jorden talade han om vatten som förmedlade evigt liv. (Johannes 4:10–14; 7:37, 38) Vidare kommer Johannes alldeles strax att få höra den kärleksfulla inbjudan: ”Anden och bruden säger beständigt: ’Kom!’ Och vemhelst som hör, han må säga: ’Kom!’ Och vemhelst som törstar, han må komma; var och en som vill, han må fritt ta av livets vatten.” (Uppenbarelseboken 22:17) Den här inbjudan går ut redan nu, vilket visar att livets vatten i viss utsträckning redan finns tillgängligt. Men i den nya världen kommer detta vatten att flöda fram från Guds tron och genom det nya Jerusalem som en riktig flod.

21. Vad symboliserar ”floden med livets vatten”, och hur hjälper oss Hesekiels syn av denna flod att få reda på det?

²¹ Vad är denna ”flod med livets vatten”? Bokstavligt vatten är ett livsnödvändigt ämne. En människa kan klara sig utan mat i flera veckor, men utan vatten kommer hon att dö inom cirka en vecka. Vatten är också ett rengöringsmedel och nödvändigt för hälsan. Livets vatten måste således representera något som är nödvändigt för människornas liv och hälsa. Även profeten Hesekiel fick en syn av denna ”flod med livets vatten”, och i hans syn flöt floden ut från templet och ner i Döda havet. Och under över alla under! Den livlösa, saltmättade vattenmassan förvandlades till en sötvattenssjö som vimlade av fisk. (Hesekiel 47:1–12) Ja, den symboliska floden återställer livet hos något som tidigare var dött, vilket slår fast att floden med livets vatten är en bild av Guds föranstaltning genom Jesus Kristus för att återföra det ”döda” människosläktet till fullkomligt mänskligt liv. Den här floden är ”klar som kristall”, vilket vittnar om renheten och heligheten hos Guds föranstaltningar. Den liknar inte kristenhetens blodbefläckade, dödsbringande ”vatten”. – Uppenbarelseboken 8:10, 11.

22. a) Var rinner floden upp, och varför är detta på sin plats? b) Vad inbegriper livets vatten, och vad omfattar denna symboliska flod?

²² Floden rinner upp vid ”Guds och Lammets tron”. Detta är helt på sin plats, eftersom grundvalen till Jehovas livgivande föranstaltningar är lösenoffret, och detta tillhandahölls därför att Jehova ”älskade världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte må bli tillintetgjord utan ha evigt liv”. (Johannes 3:16) Livets vatten inbegriper också Guds ord, vilket i bibeln omtalas som vatten. (Efesierna 5:26) Men floden med livets vatten omfattar inte bara sanningen, utan också Jehovas alla övriga föranstaltningar som är grundade på Jesu offer för att återföra lydiga människor från synd och död och skänka dem evigt liv. – Johannes 1:29; 1 Johannes 2:1, 2.

23. a) Varför är det passande att floden med livets vatten flyter fram i mitten av den breda vägen i det nya Jerusalem? b) Vilket gudomligt löfte till Abraham kommer att uppfyllas när livets vatten flyter fram i rikt mått?

²³ Under tusenårsriket kommer de gagneliga verkningarna av lösen att till fullo tillämpas genom Jesu och hans 144.000 underprästers prästadöme. Därför passar det bra att floden med livets vatten flyter fram i mitten av den breda vägen i det nya Jerusalem. Denna stad utgörs av det andliga Israel och bildar tillsammans med Jesus Abrahams sanna säd. (Galaterna 3:16, 29) När livets vatten i rikt mått flyter fram i mitten av den symboliska stadens breda väg, kommer därför ”alla nationer på jorden” att få full möjlighet att välsigna sig genom Abrahams säd. Jehovas löfte till Abraham kommer att bli fullständigt uppfyllt. – 1 Moseboken 22:17, 18, NW.

Livets träd

24. Vad ser Johannes nu på bägge sidor om floden med livets vatten, och vad är de en bild av?

²⁴ I Hesekiels syn blev floden till och med en strid ström, och profeten såg alla slags fruktbärande träd växa på bägge sidor om den. (Hesekiel 47:12) Men vad ser Johannes? Jo, detta: ”Och på den här sidan om floden och på den andra sidan stod livets träd, som frambringade tolv fruktskördar, i det de ger sin frukt var månad. Och trädens löv tjänade till botande av nationerna.” (Uppenbarelseboken 22:2b) Dessa ”livets träd” måste också vara en bild av Jehovas föranstaltningar för att ge de lydiga människorna evigt liv.

25. Vilka frikostiga föranstaltningar gör Gud för mottagliga människor i det världsomfattande paradiset?

²⁵ Vilka frikostiga föranstaltningar Jehova gör för mottagliga människor! De kan ta för sig inte bara av det uppfriskande vattnet, utan de kan plocka en aldrig upphörande mångfald närande frukter från dessa träd. Tänk om våra första föräldrar hade varit tillfreds med de likartade ”åtråvärda” anordningar för livets uppehälle som fanns i Edens paradis! (1 Moseboken 2:9, NW) Men nu är ett världsvitt paradis här, och Jehova gör till och med en anordning med hjälp av löven på dessa symboliska träd till ”botande av nationerna”.c De här symboliska lövens lindrande verkan, som är vida överlägsen all medicin som skrivs ut i dag, det må vara örtmedicin eller annat, kommer att upplyfta troende människor till andlig och fysisk fullkomlighet.

26. Vad kan livets träd inbegripa, och varför?

²⁶ Träden, som får god vattenförsörjning genom floden, kan inbegripa de 144.000 medlemmarna av Lammets hustru. Medan de är på jorden dricker även de av Guds föranstaltningar för liv genom Jesus Kristus. Intressant nog kallas dessa av anden pånyttfödda bröder till Jesus profetiskt för ”rättfärdighetens stora träd”. (Jesaja 61:1–3, NW; Uppenbarelseboken 21:6) De har redan frambringat mycket andlig frukt till Jehovas ära. (Matteus 21:43) Under tusenårsriket kommer de att ha del i att förmedla det som lösenanordningen åstadkommer, vilket tjänar till ”botande av nationerna” från synd och död. – Jämför 1 Johannes 1:7.

Inte mer någon natt

27. Vilka ytterligare välsignelser för dem som har privilegiet att få träda in i det nya Jerusalem omnämner Johannes, och varför sägs det att det ”inte mer [skall] vara någon förbannelse”?

²⁷ Att få träda in i det nya Jerusalem – det kan sannerligen inte finnas något mer underbart privilegium! Tänk bara – dessa en gång oansenliga, ofullkomliga människor kommer att följa Jesus till himmelen för att införlivas i detta storslagna arrangemang! (Johannes 14:2) Johannes ger oss ett visst begrepp om de välsignelser som de kommer att få del av genom att säga: ”Och det skall inte mer vara någon förbannelse. Men Guds och Lammets tron skall vara i staden, och hans slavar skall ägna honom helig tjänst; och de skall se hans ansikte, och hans namn skall vara på deras pannor.” (Uppenbarelseboken 22:3, 4) När det israelitiska prästerskapet blev korrumperat drabbades det av Jehovas förbannelse. (Malaki 2:2) Jerusalems trolösa ”hus” förklarades av Jesus vara lämnat åt dem själva. (Matteus 23:37–39) Men i det nya Jerusalem skall det ”inte mer vara någon förbannelse”. (Jämför Sakarja 14:11.) Alla dess invånare har provsatts i prövningarnas eld här på jorden, och i och med att de vunnit segern kommer de att ha ifört sig oförgänglighet och odödlighet. I deras fall vet Jehova, alldeles som i fallet med Jesus, att de aldrig kommer att avfalla. (1 Korintierna 15:53, 57) Dessutom kommer ”Guds och Lammets tron” att vara där, vilket befäster stadens ställning för all evighet.

28. Varför har medlemmarna av det nya Jerusalem Guds namn skrivet på sina pannor, och vilken spännande framtidsutsikt har de att se fram emot?

²⁸ Likt Johannes själv är alla framtida medlemmar av den himmelska staden Guds ”slavar”. Som sådana har de Guds namn tydligt skrivet på sina pannor, vilket identifierar honom som deras ägare. (Uppenbarelseboken 1:1; 3:12) De kommer att betrakta det som ett ovärderligt privilegium att få ägna honom helig tjänst som en del av det nya Jerusalem. Medan Jesus var på jorden gav han dessa framtida härskare ett spännande löfte, i det han sade: ”Lyckliga är de renhjärtade, eftersom de skall se Gud.” (Matteus 5:8) Vilken lycka dessa slavar måste känna över att få se Jehova själv och direkt få tillbe inför honom!

29. Varför säger Johannes om det himmelska nya Jerusalem att ”natt skall det inte vara mer”?

²⁹ Johannes fortsätter: ”Och natt skall det inte vara mer, och de har inte behov av lampljus, inte heller har de solljus, eftersom Jehova Gud skall lysa på dem.” (Uppenbarelseboken 22:5a) Det forntida Jerusalem var, liksom alla andra städer på jorden, beroende av solljus på dagen samt månljus och artificiellt ljus på natten. Men i det himmelska nya Jerusalem kommer sådan belysning inte att behövas. Staden kommer att lysas upp av Jehova Gud själv. ”Natt” kan också användas i bildlig bemärkelse och åsyfta ett tillstånd av fientlighet mot eller isolering från Jehova. (Mika 3:6; Johannes 9:4; Romarna 13:11, 12) Det slaget av natt skulle aldrig någonsin kunna råda i den allsmäktige Gudens härliga, lysande närvaro.

30. Hur avslutar Johannes den praktfulla synen, och vad försäkrar oss Uppenbarelseboken om?

³⁰ Johannes avslutar den här praktfulla synen genom att säga om dessa Guds slavar: ”Och de skall härska som kungar till evig tid.” (Uppenbarelseboken 22:5b) Ja, de gagneliga verkningarna av lösen kommer att till fullo ha tillämpats vid slutet av de tusen åren, och Jesus kommer att ställa fram ett fullkomligt människosläkte för sin Fader. (1 Korintierna 15:25–28) Vad Jehova därefter har i sinnet för Jesus och de 144.000 vet vi inte. Men Uppenbarelseboken försäkrar oss om att deras privilegierade heliga tjänst för Jehova kommer att fortsätta i all evighet.

Uppenbarelsens lyckliga höjdpunkt

31. a) Vilken höjdpunkt utgör synen av det nya Jerusalem? b) Vad åstadkommer det nya Jerusalem för andra trogna människor?

³¹ Förverkligandet av den här synen av det nya Jerusalem, Lammets brud, är den lyckliga höjdpunkt Uppenbarelseboken pekar fram emot, något som är mycket passande. Alla Johannes’ medkristna under det första århundradet, till vilka boken ursprungligen riktades, såg fram emot att få träda in i den staden som odödliga medregenter med Jesus Kristus. Kvarlevan av smorda kristna, som ännu är vid liv på jorden i dag, har samma hopp. Således kommer uppenbarelsen allt närmare sin storslagna höjdpunkt, under tiden som den fulltaliga bruden förenas med Lammet. Därefter kommer de gagneliga verkningarna av Jesu lösenoffer att genom det nya Jerusalem komma mänskligheten till godo, så att alla trogna så småningom får del av evigt liv. På det sättet deltar bruden, det nya Jerusalem, som en lojal medhjälpare till sin brudgum och kung, i att bygga upp en för evigt bestående rättfärdig ny jord – till ära för vår suveräne Herre Jehova. – Matteus 20:28; Johannes 10:10, 16; Romarna 16:27.

32, 33. Vad har vi fått veta genom Uppenbarelseboken, och vad bör vara vårt av hjärtat komna gensvar?

³² Vilken glädje vi känner, nu när vi närmar oss slutet på vårt betraktande av Uppenbarelseboken! Vi har sett hur Satans och hans säds slutliga ansträngningar fullständigt omintetgjorts och hur Jehovas rättfärdiga domar till fullo blivit verkställda. Det stora Babylon måste försvinna ur tillvaron för alltid och sedan åtföljas av alla andra hopplöst korrumperade delar av Satans värld. Satan själv och hans demoner kommer att kastas i avgrunden och längre fram tillintetgöras. Det nya Jerusalem kommer att härska tillsammans med Kristus från himlarna medan uppståndelsen och domen pågår, och de fullkomnade människorna kommer till slut att få glädja sig åt evigt liv på den paradisiska jorden. Hur livfullt framställs inte allt detta i Uppenbarelseboken! Visst styrker det oss i vårt beslut att förkunna dessa ”eviga goda nyheter ... såsom ett glatt budskap ... för varje nation och stam och tungomål och folk” på jorden i vår tid! (Uppenbarelseboken 14:6, 7) Ger du fullständigt ut av dig själv i detta storslagna verk?

³³ Låt oss, med våra hjärtan fyllda av tacksamhet, ägna uppmärksamhet åt Uppenbarelsebokens avslutande ord.

[Fotnoter]