Är du vaken för tidens tecken?

ATT vara vaken för tecknen på en annalkande fara kan betyda skillnaden mellan liv och död. För att belysa det skall vi se vad som hände på två olika vulkanöar.

Den vulkan som har skördat flest dödsoffer under 1900-talet, Mont Pelée på den karibiska ön Martinique, fick ett utbrott den 8 maj 1902. Vid utbrottet dödades så gott som alla de 30.000 invånarna i S:t Pierre, en stad vid foten av vulkanen.

I juni 1991 fick vulkanen Pinatubo ett utbrott som förmodligen var det största under det här århundradet. Det inträffade i ett tättbebyggt område i Filippinerna och krävde omkring 900 dödsoffer. Vid det här tillfället var det emellertid två faktorer som bidrog till att rädda tusentals liv: 1) att invånarna var vakna för den annalkande faran och 2) att de var villiga att handla i överensstämmelse med de varningar som gavs.

Lämpliga åtgärder räddade liv

Vulkanen Pinatubo hade varit overksam i hundratals år, när den i april 1991 började visa tecken på ett förestående utbrott. Vattenånga och svaveldioxid började strömma ut ur vulkankäglan. Människor i trakten kände flera jordskalv, och en olycksbådande kupol av stelnad lava började tränga ut ur berget. Forskare från ett institut för vulkanologi och seismologi i Filippinerna övervakade situationen mycket noga och lyckades så småningom övertyga myndigheterna om att det skulle vara klokt att evakuera 35.000 personer från närbelägna städer och byar.

Människor är förståeligt nog ovilliga att överge sina hem utan verklig orsak, men deras tveksamhet övervanns med hjälp av en TV-film, som på ett målande sätt skildrade riskerna med ett vulkanutbrott. Massevakueringen företogs i rätt tid. Två dagar senare inträffade en väldig explosion, som slungade åtta kubikkilometer aska ut i atmosfären. Efter utbrottet dödades hundratals människor av gyttjefloder, så kallade laharer. Men sannolikt räddades tusentals liv tack vare att människor hade gjorts uppmärksamma på faran och hade handlat i överensstämmelse med de varningar som getts.

Räddade från en katastrof av annat slag

I det första århundradet enligt den vanliga tideräkningen var de kristna som bodde i Jerusalem också tvungna att besluta sig för om de skulle överge sina hem eller inte. Att de flydde från staden år 66 v.t. räddade dem undan den tillintetgörelse som drabbade de övriga invånarna och tusentals judar som hade kommit till Jerusalem för att fira den judiska påsken år 70 v.t. Över en miljon människor befann sig i den muromgärdade staden under påskfirandet, då romarna plötsligt skar av alla möjligheter till flykt. Svält, maktkamper och romarnas hätska attacker ledde till att över en miljon människor förlorade livet.

Den katastrof som gjorde slut på judarnas uppror mot Rom var inte utan förvarningar. Tiotals år tidigare hade Jesus Kristus förutsagt att staden Jerusalem skulle bli belägrad. Han sade: ”När ni ... får se Jerusalem vara omringat av lägrade härar, vet då att dess ödeläggande har närmat sig. Då må de som är i Judeen börja fly till bergen, och de som är mitt i Jerusalem bör dra ut, och de som är ute i bygderna bör inte gå in i det.” (Lukas 21:20, 21) Instruktionerna var tydliga, och Jesu efterföljare tog dem på allvar.

Historikern Eusebios av Caesarea, som levde på 300-talet, uppger att de kristna i hela Judeen lydde Jesu varning. När romarna avbröt sin första belägring av Jerusalem år 66 v.t., var det många judekristna som flydde och bosatte sig i den icke-judiska staden Pella i den romerska provinsen Pereen. Genom att vara vakna för tidens tecken och handla i enlighet med Jesu varning undkom de något som har betecknats som ”en av de mest fasansfulla belägringarna i hela historien”.

Också i våra dagar är det viktigt att vara vaksam och att vidta bestämda åtgärder. I nästa artikel får vi veta varför.

Det är hög tid att vakna upp ur sömnen!

”TA INTE miste på den tid vi lever i; det är redan hög tid för oss att vakna upp ur sömnen.” (Romarna 13:11, Knox) Aposteln Paulus skrev dessa ord till de kristna i Rom omkring 14 år före det katastrofartade slutet på den judiska tingens ordning år 70 v.t. Eftersom de judeiska kristna var andligt vakna, befann de sig inte i Jerusalem vid denna ödesdigra tidpunkt och undkom därför död eller slaveri. Men hur visste de att de måste hålla sig borta från staden?

Jesus Kristus hade varnat dem och sagt att fiendehärar skulle omringa Jerusalem och att dess invånare skulle bli slagna till marken. (Lukas 19:43, 44) Därefter gav Jesus sina trogna efterföljare ett sammansatt tecken, som inte var svårt att urskilja. (Lukas 21:7–24) Att fly från Jerusalem betydde för de kristna som bodde i staden att lämna både hem och arbeten. Men att de var vaksamma och flydde räddade deras liv.

När Jesus förutsade Jerusalems förstöring, frågade hans lärjungar: ”När skall dessa ting inträffa, och vad skall vara tecknet på din närvaro och på avslutningen på tingens ordning?” (Matteus 24:3) I sitt svar jämförde Jesus sin framtida närvaro med perioden före den stora översvämningen på Noas tid. Jesus påpekade att den stora översvämningen ryckte bort alla onda människor. (Matteus 24:21, 37–39) Han visade med denna jämförelse att Gud ännu en gång skall ingripa i människans angelägenheter. Hur omfattande skall detta ingripande bli? Hela den nuvarande onda världsordningen skall avlägsnas! (Jämför 2 Petrus 3:5, 6.) Skulle detta kunna hända i vår tid?

Är allt sig likt?

Bland de judar som levde under det första århundradet var det inte många som hade kunnat föreställa sig att deras heliga stad, Jerusalem, skulle bli förstörd. En liknande inställning är vanlig bland människor som bor i närheten av en vulkan men inte själva har varit med om ett utbrott. ”Det kommer aldrig att inträffa i min livstid” är en vanlig reaktion när någon höjer en varningens röst. ”De flesta vulkaner har utbrott med två eller tre hundra års mellanrum”, förklarar vulkanologen Lionel Wilson. ”Du oroar dig om dina föräldrar var tvungna att flytta på grund av ett utbrott, men om det hände dina farföräldrar, då är det en amsaga.”

Korrekt information kan emellertid göra det möjligt för oss att urskilja varningssignaler och ta dem på allvar. Av dem som flydde från Mont Pelée var det en som kände till en hel del om vulkaner och förstod varningssignalerna. Liknande varningssignaler förekom också strax före Pinatubos utbrott och tolkades korrekt av experter. De vulkanologer som övervakade de osynliga krafter som höll på att byggas upp inuti vulkanen övertygade lokalbefolkningen om att de måste lämna området.

Det kommer naturligtvis alltid att finnas människor som ignorerar varningssignaler och bestämt hävdar att ingenting kommer att hända. De kanske rentav förlöjligar dem som vidtar beslutsamma åtgärder. Aposteln Petrus förutsade att sådana attityder skulle vara vanliga i vår tid. ”Detta skall ni först och främst veta”, sade han, ”att i de sista dagarna skall det komma hånfulla människor med sitt hån och löje, vilka vandrar efter sina egna begär och säger: ’Var är denna hans utlovade närvaro? Från den dag då våra förfäder somnade in i döden förblir ju allt precis som det var från skapelsens början.’” — 2 Petrus 3:3, 4.

Tror du att vi lever i ”de sista dagarna”? I boken The Columbia History of the World ställer historikerna John A. Garraty och Peter Gay frågan: ”Håller vår civilisation på att bryta samman?” De analyserar sedan de politiska problemen, den globala ökningen av brott, våld och civilt motstånd, sammanbrottet inom familjelivet, vetenskapens och teknikens oförmåga att lösa samhällets problem, auktoritetskrisen och det världsomfattande moraliska och religiösa förfallet och drar slutsatsen: ”Allt detta ser ut att vara tecken på ett definitivt slut.”

Vi har välgrundade skäl att tro att ett ”slut” är nära förestående — nej, inte ett slut för själva jorden, för Bibeln förklarar att Gud ”har grundat jorden på dess fasta platser; den kommer inte att bringas att vackla till obestämd tid, eller för evigt”. (Psalm 104:5) Vi kan emellertid förvänta att den nuvarande onda världsordningen, som har vållat mänskligheten så mycket sorg och lidande, snart skall försvinna. Varför det? Därför att vi själva kan se många av de tydliga kännetecken på de sista dagarna som Jesus Kristus förutsade. (Se rutan ”Några kännetecken på de sista dagarna”.) Varför inte jämföra Jesu ord med det som händer i världen i våra dagar? Att du gör det kan hjälpa dig att fatta förståndiga beslut för dig själv och din familj. Men varför är det så viktigt att handla just nu?

Varför det är så viktigt att hålla sig vaken

Även om forskare kanske vet att ett vulkanutbrott är nära förestående, kan de inte säga exakt när det kommer att inträffa. Det förhåller sig på liknande sätt med slutet för den här tingens ordning. Jesus sade: ”Om den dagen och timmen har ingen vetskap, varken himlarnas änglar eller Sonen, utan bara Fadern.” (Matteus 24:36) Eftersom vi inte vet exakt när slutet för den nuvarande världsordningen kommer, gav Jesus följande varning: ”En sak skall ni förstå: om husfadern hade vetat under vilket vaktpass tjuven skulle komma, hade han hållit sig vaken och inte tillåtit någon att bryta sig in i hans hus. Visa er fördenskull också ni redo, därför att vid en timme som ni inte tänker er kommer Människosonen [Jesus].” — Matteus 24:43, 44.

Jesu ord visar att det katastrofartade slutet för den här tingens ordning kommer att överraska världen. Även om vi är hans efterföljare, måste vi ”visa oss redo”. Vår situation påminner om en husfar som kanske blir överrumplad därför att han inte vet när tjuven tänker bryta sig in i hans hus.

Aposteln Paulus skrev likaså till de kristna i Thessalonike: ”Ni vet ju själva mycket väl att Jehovas dag kommer precis som en tjuv om natten. ... Men ni, bröder, ni är inte i mörker, så att den dagen skulle överraska er, som den skulle överraska tjuvar [”skulle överraska er som en tjuv”, fotnot i NW, studieutgåvan].” Paulus vädjade också till dem och sade: ”Så låt oss då inte sova vidare såsom de övriga, utan låt oss hålla oss vakna och bevara vår besinning.” (1 Thessalonikerna 5:2, 4, 6) Vad menas med att vi skall ”hålla oss vakna och bevara vår besinning”?

I motsats till de kristna i Jerusalem i det första århundradet behöver vi inte fly från en viss geografisk plats. Efter att ha förmanat sina medtroende i Rom att vakna upp ur sömnen uppmanade aposteln Paulus dem att ”lägga av de gärningar som hör mörkret till” och ”ta på ... [sig] Herren Jesus Kristus”. (Romarna 13:12, 14) Genom att följa tätt i Jesu fotspår kan vi visa oss vara vakna för tidens tecken, och denna andliga vaksamhet gör det möjligt för oss att få gudomligt beskydd när denna onda tingens ordning når sitt slut. — 1 Petrus 2:21.

De som följer Jesu Kristi exempel kan glädja sig åt ett meningsfullt och tillfredsställande liv. Miljontals Jehovas vittnen har upptäckt att det kristna lärjungaskapets ok är milt och vederkvickande. (Matteus 11:29, 30; jämför fotnot i NW, studieutgåvan.) Det första steg du måste ta för att bli en Jesu lärjunge är att ”inhämta kunskap om ... den ende sanne Guden ... och om den som ... [han] har sänt ut, Jesus Kristus”. (Johannes 17:3) Jehovas vittnen besöker miljontals hem varje vecka för att hjälpa människor att skaffa sig ”exakt kunskap om sanningen”. (1 Timoteus 2:4) De skulle gärna hålla ett kostnadsfritt bibelstudium med dig i ditt hem. Allteftersom du växer till i kunskap i Guds ord kommer säkert även du att bli övertygad om att vi lever i en mycket speciell tid. Ja, det är hög tid att vakna upp ur sömnen!