Det var till dessa som Jehova profetiskt riktade uppmaningen: ”’För in alla tiondelarna i förrådshuset, för att det må visa sig vara mat i mitt hus; och pröva mig i detta avseende, det ber jag er’, har härars Jehova sagt, ’om jag inte kommer att öppna för er himlarnas dammluckor och verkligen tömma ut över er en välsignelse, tills det inte mer är någon brist.’” — Malaki 3:10.

13. Varför behöver de kristna inte ge en bokstavlig tiondel av sin inkomst?

¹³ Men hur är det då med tionde? Är de kristna förpliktade att avsätta en tiondel av sin inkomst och ge den åt Jehovas organisation, på liknande sätt som man gör i vissa av kristenhetens kyrkor? Nej, det krävs inte. Det finns inte något skriftställe som uppställer en sådan regel för de kristna. När Paulus samlade in bidragen till de nödlidande i Judeen, nämnde han inte något om att man skulle ge en viss procentsats. Han sade i stället: ”Låt var och en göra alldeles som han har beslutat i sitt hjärta, inte missunnsamt eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare.” (2 Korinthierna 9:7) Även om Paulus sade att det var helt riktigt att de män som utförde ett speciellt slags tjänst fick understöd genom frivilliga bidrag, visade han att han själv var villig att arbeta för att försörja sig. (Apostlagärningarna 18:3, 4; 1 Korinthierna 9:13—15) Det fanns inget tionde anslaget till detta syfte.

14. a) Varför betecknar inte detta att föra in en tiondel att vi ger vårt allt åt Jehova? b) Vad betecknar tiondet?

¹⁴ Det är uppenbart att tiondet symboliserar eller betecknar något för de kristna. Symboliserar tiondet att vi ger vårt allt åt Jehova, då ju tiondet är en tiondel och talet tio ofta i Bibeln symboliserar jordisk fullkomlighet? Nej, det gör det inte. Vi ger vårt allt åt Jehova, när vi överlämnar oss åt honom och symboliserar detta genom vattendopet. Från det att vi överlämnar oss har vi inte något som inte redan är Jehovas. Men Jehova låter oss fritt få förfoga över det som är vårt. Tiondet betecknar således den del av det som är vårt som vi ger Jehova eller använder i hans tjänst som ett bevis på att vi älskar honom och erkänner det förhållandet att vi tillhör honom. Det nutida tiondet behöver inte vara precis en tiondel. I vissa fall kommer det att vara mindre, och i andra fall kommer det att vara mer. Var och en ger vad hans hjärta driver honom att ge och vad hans omständigheter tillåter honom att ge.

15, 16. Vad är inbegripet i vårt andliga tionde?

¹⁵ Vad är då inbegripet i detta andliga tionde? För det första ger vi Jehova av vår tid och vår kraft. Den tid vi tillbringar vid möten, till att vara med vid sammankomster och i tjänsten på fältet — allt detta är något vi ger åt Jehova, en del av vårt tionde. Och den tid och kraft vi använder till att besöka sjuka och till att hjälpa andra är återigen en del av vårt tionde. Att hjälpa till med att bygga Rikets salar och att ta del i arbetet med att underhålla och städa Rikets sal ingår också i detta.

¹⁶ Vårt tionde inbegriper också våra ekonomiska bidrag. I och med att Jehovas organisation har vuxit så mycket på senare år har också de ekonomiska förpliktelserna ökat. Det behövs nya Rikets salar, nya byggnader för avdelningskontor och nya sammankomsthallar, och man måste också underhålla dem som redan är byggda. Och det är också en stor utmaning att bestrida utgifterna för dem som har ställt sig till förfogande för en speciell tjänst och som ofta gjort stora personliga uppoffringar för att kunna göra detta. År 1991 uppgick enbart kostnaderna för att försörja missionärer, resande tillsyningsmän och pionjärer med särskilt uppdrag till över 40 miljoner dollar, vilket helt och hållet täcktes av frivilliga bidrag.

17. Vad bör vi egentligen ge som vårt andliga tionde?

¹⁷ Vad bör vi egentligen ge som vårt andliga tionde? Jehova fastställer inte någon procentsats. Men en känsla av hängivenhet, en verklig kärlek till Jehova och till våra bröder och den känsla av brådska som kommer av att vi inser att det finns liv som skall räddas sporrar oss att föra in hela vårt andliga tionde. Vi känner oss drivna att tjäna Jehova i största möjliga utsträckning. Om vi skulle vara knussliga eller ovilliga att ge av oss själva eller av våra tillgångar, skulle det vara detsamma som att röva från Gud. — Jämför Lukas 21:1—4.