Vad kan man göra åt dålig andedräkt?

Det sägs vara ett av de vanligaste besvären i världen. Mer än 80 procent av alla vuxna drabbas någon gång. Det kan vålla förlägenhet, frustration och oro.

I LÄKARSAMMANHANG kallas det halitosis, som kommer av det latinska ordet halitus, som betyder ”andedräkt”, och ändelsen -osis, som betyder ”sjukdom”. Det kallas också fetor ex ore. Men de allra flesta använder uttrycket dålig andedräkt.

Har du dålig andedräkt? Även om du kanske inte har några svårigheter att lägga märke till om andra har dålig andedräkt, kan det vara omöjligt för dig att upptäcka om du själv har det. I Amerikanska tandläkarsällskapets tidskrift, JADA, förklaras det att vi lätt blir vana vid vår egen dåliga andedräkt och att till och med personer ”med extremt dålig andedräkt kanske inte själva är medvetna om problemet”. De flesta av oss blir därför medvetna om sin dåliga andedräkt först när någon annan gör oss uppmärksamma på den. Så pinsamt!

Det är inte till någon tröst att dålig andedräkt är ett vanligt problem. Dålig andedräkt betraktas i allmänhet som motbjudande och som något oacceptabelt. I vissa fall kan det till och med orsaka allvarlig känslomässig skada. Doktor Mel Rosenberg, chef för ett laboratorium för oral mikrobiologi vid universitetet i Tel Aviv i Israel, förklarar: ”Dålig andedräkt kan, antingen den är verklig eller inbillad, leda till social isolering, skilsmässor och rentav självmordstankar.”

Vad är känt om dålig andedräkt?

Läkare har länge betraktat dålig andedräkt som något som kan tyda på dålig hälsa. Läkare har därför ända sedan forna tider undersökt lukterna i människans mun.

För omkring två hundra år sedan uppfann den berömde franske kemisten Antoine Laurent de Lavoisier ett instrument för att undersöka komponenterna i människans andedräkt. Sedan dess har forskare förbättrat Lavoisiers instrument. I våra dagar använder laboratorier i Canada, Israel, Japan och Nederländerna den så kallade halimetern för att mäta nivån på de obehagliga lukterna i munnen. På Nya Zeeland har forskare utvecklat placktillväxtstationer som också kallas artificiella munnar. De här stationerna simulerar miljön i en vanlig människomun, med saliv, plack, bakterier och till och med dålig andedräkt.a

Med hjälp av modern teknik har forskare lärt sig mycket om vår andedräkt. I tidskriften Scientific American berättas det att ”forskare nu har identifierat nästan 400 flyktiga organiska föreningar i en normal människas andedräkt”. Men alla föreningarna avger inte obehagliga lukter. De som främst orsakar dålig andedräkt är svavelväte och metylmerkaptan. Det har sagts att de här gaserna ger vår andedräkt en lukt som är mycket lik lukten av en skunk.

Människans mun är hemvist för mer än 300 bakteriearter. Det sägs i informationsbladet Tufts University Diet & Nutrition Letter: ”Munnen, med dess mörka, varma och fuktiga miljö, räknas som den perfekta grogrunden för luktframkallande bakterier.” Men i huvudsak är det endast fyra arter som ger upphov till dålig andedräkt. Även om de finns i din mun, känner du dem troligen ännu inte vid namn. De är Veillonella alcalescens, Fusobacterium nucleatum, Bacteroides melaninogenicus och Klebsiella pneumoniae. De lever på matrester, döda celler och andra ämnen i munnen. Den här bakteriella aktiviteten alstrar i sin tur illaluktande gaser. En liknande process sker när sopor ruttnar. Det förklaras träffande i tandläkartidskriften J Periodontol: ”I de allra flesta fall uppstår halitosis i själva munnen som en följd av att bakterier förruttnar [organiska ämnen upplöses].” Om man låter processen vara, kan den leda till karies och sjukdomar i tandköttet.

”God morgon! Hur står det till med andedräkten?”

Den här förruttnelseprocessen i munnen ökar när man sover. Varför det? Under dagen sköljs munnen ständigt med syrerik och något syrahaltig saliv som sköljer bort bakterierna. När man sover reduceras salivproduktionen till omkring en femtiondel av vad som är normalt. En torr mun ”blir som en stillastående damm med mer än 1.600 miljarder bakterier”, sades det i en tidskrift, och därigenom bildas den välkända ”morgonandedräkten” med dess åtföljande obehagliga smak.

Stress kan också göra att salivflödet minskar även om man är vaken. Så till exempel kan en nervös offentlig talare bli torr i munnen när han talar, vilket resulterar i att han får dålig andedräkt. Muntorrhet är också en bieffekt av eller ett symptom på en rad sjukdomar.

Dålig andedräkt beror emellertid inte alltid på bakteriell aktivitet i munnen. Dålig andedräkt är faktiskt ofta symptom på en mängd tillstånd och sjukdomar. (Se rutan på sidan 22.) Så när man lider av ihållande dålig andedräkt utan att förstå varför, kan det vara bra att kontakta läkare.

Dålig andedräkt kan också komma från magen. Men i motsats till vad man i allmänhet tror inträffar detta sällan. En del obehagliga lukter kommer oftare till munnen från lungorna. Hur kommer det sig? Sedan en del mat, sådan som vitlök eller annan lök, har brutits ner tas beståndsdelarna upp av blodet och transporteras till lungorna. De tillhörande dunsterna strömmar sedan ut genom luftstrupen och vidare genom munnen och näsan. I tidskriften Health berättas det att ”undersökningar har visat att människor luktat vitlök ur munnen sedan vitlöksklyftorna bara gnidits mot fotsulorna eller svalts hela”.

Om man dricker alkoholhaltiga drycker kommer dessa att fylla blodet och lungorna med lukten av alkohol. När så sker finns det praktiskt taget inget man kan göra för att rätta till situationen annat än att vänta. En del matlukter dröjer kvar i kroppen upp till 72 timmar.

Hur man förebygger dålig andedräkt

Man kan inte komma till rätta med dålig andedräkt genom att bara suga på en halstablett. Kom ihåg att dålig andedräkt ofta beror på bakteriell aktivitet i munnen. Tänk på att små mängder av matrester i munnen utgör en festmåltid för de miljontals bakterierna. Ett viktigt sätt att bekämpa dålig andedräkt är därför att hålla munnen ren och på så sätt reducera bakteriebeståndet. Det gör man genom att regelbundet avlägsna matrester och plack från tänderna. Hur då? Det är viktigt att man borstar tänderna sedan man ätit och innan man går och lägger sig. Men att borsta tänderna är bara en av åtgärderna.

Det finns tandytor som man inte kan komma åt med tandborste. Att använda tandtråd åtminstone en gång om dagen är därför viktigt. Experter rekommenderar också att man borstar tungan lite lätt, eftersom den är ett favoritgömställe och en grogrund för bakterier. Återkommande undersökningar och bortskrapningar av tandsten hos en tandläkare och en tandhygienist är också nödvändigt. Om man hoppar över någon av de här åtgärderna, kan det resultera i dålig andedräkt och så småningom i allvarliga tand- och tandköttssjukdomar.

Det finns vissa tillfälliga åtgärder som man också kan vidta för att få friskare andedräkt. Drick ett glas vatten, tugga ett sockerfritt tuggummi — gör något som ökar salivflödet. Kom ihåg att saliven fungerar som ett naturligt munvatten som sköljer bort bakterier och skapar en ogästvänlig miljö för dem.

Olika munvatten som finns att köpa kan avhjälpa problemet, men nyligen gjorda undersökningar visar att man inte bör lita enbart på munvatten när man bekämpar dålig andedräkt. Faktum är att om man ofta använder munvatten som innehåller alkohol kan det leda till muntorrhet. Några av de effektivaste munsköljmedel som är tillgängliga för konsumenten reducerar placket med endast 28 procent. Sedan man grundligt sköljt munnen med sitt favoritmunvatten, kan man därför fortfarande ha mer än 70 procent av det ursprungliga bakteriebeståndet kvar. I tidskriften Consumer Reports förklaras det att i en rad experiment ”återkom den dåliga andedräkten vanligen någon gång mellan 10 minuter och en timme efter det att man hade sköljt munnen” med munvatten. Till och med starkare munvatten, som i många länder bara finns att få mot recept, reducerar placket med endast 55 procent. Inom några timmar är bakterierna lika många som före behandlingen.

Det är lättare att förebygga dålig andedräkt, om man behandlar munnen och tänderna som värdefulla redskap som behöver ständigt underhåll. Ansvarskännande snickare och mekaniker skyddar sina verktyg mot rost och andra skador genom att följa särskilda underhållsrutiner när de är färdiga med varje arbetsuppgift. Tänderna och munnen är värdefullare än vilket som helst människogjort verktyg. Ge dem därför det underhåll och den omvårdnad de förtjänar. Om du gör så kommer du att minska risken för dålig andedräkt med dess åtföljande frustration och förlägenhet. Men ännu viktigare: Din mun kommer att vara renare och friskare.

[Fotnot]

[Ruta på sidan 22]

Vad orsakar dålig andedräkt?

Följande förteckning innehåller några av de tillstånd, sjukdomar och vanor som kan orsaka dålig andedräkt:

Bihåleinflammation

Diabetes

Diafragmabråck

Dålig munhygien

Empyem

Intag av alkoholhaltiga drycker

Karies

Kronisk magkatarr

Leversjukdom

Luftrörskatarr

Menstruation

Munsår

Muntorrhet

Njursvikt

Rapning

Sår efter tandkirurgi

Tandköttssjukdom

Tobaksrökning

Tuberkulos

Vissa former av cancer

Vissa slag av medicinsk behandling

Ägglossning

[Ruta på sidan 24]

Tungan behöver också uppmärksammas

Gå till närmaste spegel och ta en rejäl titt på din tunga. Är den täckt av ett oräkneligt antal små fissurer eller fåror? Det är normalt. Fårorna på tungytan kan emellertid utgöra en fristad för miljoner bakterier. När bakterierna lämnas i fred, kan de skapa ihållande problem med dålig andedräkt och andra tillstånd av ohälsa. Människor förbiser ofta tungan när de försöker hålla en god munhygien.

Tandläkare rekommenderar att man regelbundet borstar tungans ovansida med en mjuk tandborste för att bli fri från halitosis. Somliga experter rekommenderar att man använder en tungskrapa. I Indien har man använt tungskrapor i flera generationer för att slippa dålig andedräkt. Längre tillbaka tillverkades skraporna av metall, men nu för tiden är det vanligare med plastskrapor. På somliga platser måste man konsultera en tandläkare om man vill skaffa en skrapa.

[Bilder på sidan 23]

God munhygien inbegriper att man använder tandtråd förutom att man borstar tänderna och tungan

[Bildkälla på sidan 21]

Life