Hur gick översättningsarbetet till? Vi började med papper och penna. Sedan bearbetade vi texten i flera steg och skrev ut den på maskin flera gånger om tills den var färdig att skickas till avdelningskontoret i Australien. Under en period fick två systrar på avdelningskontoret skriva in all text på tuvalu i en dator. De kunde inte tuvalu själva, men eftersom texten skrevs in två gånger och datorn sedan jämförde dokumenten, kunde nästan alla misstag upptäckas. De fotosatta sidorna skickades sedan tillbaka till oss med flygpost, och när vi hade checkat dem skickade vi tillbaka dem igen för tryckning.

Tänk vad mycket som har hänt sedan dess! Nu skriver översättningsteamen in texten direkt i sina datorer. Fotosättningen görs för det mesta på samma plats, och sedan skickas de färdiga filerna elektroniskt till det avdelningskontor som sköter tryckningen. Ingen behöver längre kasta sig i väg till en brevlåda i sista minuten för att få i väg den översatta texten.

NYA UPPDRAG

Allteftersom åren gick fick Jenny och jag olika uppdrag runt om i Stillahavsområdet. Efter Tuvalu blev vi skickade till avdelningskontoret i Samoa 1985. Där fick vi hjälpa dem som översatte till samoanska, tonganska och tokelauiska, samtidigt som vi fortsatte att översätta litteratur till tuvalu.b År 1996 fick vi ett liknande uppdrag på avdelningskontoret i Fiji och kunde då hjälpa dem som översatte till fiji, kiribati, nauruanska, rotumanska och tuvalu.

Jag blir alltid så imponerad när jag träffar översättare och ser hur mycket de brinner för sin uppgift. Arbetet kan vara både tröttande och ansträngande, men de här trogna vännerna vill precis som Jehova att de goda nyheterna ska predikas ”för varje nation och stam och språk och folk”. (Upp. 14:6) Ett exempel på det var när det första numret av Vakttornet på tonganska skulle översättas. Jag hade ett möte med alla de äldste i Tonga och frågade vem som skulle kunna tränas upp som översättare. En av dem hade ett bra jobb som mekaniker, men han sa att han kunde säga upp sig nästa dag och börja direkt. Det var otroligt hjärtevärmande med tanke på att han hade familj och inte visste varifrån han skulle få sin inkomst. Men Jehova tog hand om honom och hans familj, och han fortsatte som översättare i många år.

Bröderna i den styrande kretsen vill precis som de här översättarna att alla människor, även sådana som tillhör mindre språkgrupper, ska få sitt andliga behov tillgodosett. Vid ett tillfälle kom frågan upp om det var värt alla ansträngningar att ge ut litteratur på tuvalu. Jag blev så uppmuntrad när jag läste det här svaret från den styrande kretsen: ”Det finns absolut ingen anledning att sluta översätta till tuvalu. Det tuvaluanska fältet kanske är litet i jämförelse med andra språkgrupper, men människorna behöver ändå få höra de goda nyheterna på sitt eget språk.”

År 2003 blev Jenny och jag förflyttade från avdelningskontoret i Fiji till avdelningen Translation Services i Patterson i New York. Det var som en dröm som gick i uppfyllelse! Där fick vi hjälpa till med arbetet att ge ut ännu fler publikationer på en mängd språk. Under våra två år på den avdelningen fick vi också resa runt och utbilda översättningsteam i flera olika länder.

Låt mig nu återvända till år 2000 och det viktiga mötet jag nämnde i inledningen. Den styrande kretsen hade kommit fram till att översättningsteamen världen över behövde få hjälp. Fram till dess hade de flesta översättare inte fått övning för sin uppgift. Men efter det här mötet med författarkommittén godkände den styrande kretsen ett utbildningsprogram för alla översättare. I det här programmet ingick en kurs i förbättrad engelsk språkförståelse och en kurs i översättningsteknik. Dessutom fick översättarna särskilda anvisningar för teamarbete.

Vad har den här stora satsningen på översättning gett för resultat? En sak är att kvaliteten på den översatta litteraturen har förbättrats. En annan är att antalet språk som vår litteratur ges ut på har ökat dramatiskt. År 1979, när vi kom till vårt första missionärsdistrikt, gavs Vakttornet ut på 82 språk, och de flesta upplagor kom ut flera månader efter den engelska. Men nu översätts Vakttornet till över 240 språk, och de flesta ges ut simultant med den engelska upplagan. Det finns nu andlig mat på mer än 700 språk. Det hade vi aldrig kunnat drömma om längre tillbaka.

År 2004 tog den styrande kretsen ett annat viktigt beslut, nämligen att Nya världens översättning skulle ges ut på ännu fler språk och så snabbt som möjligt. Det här har lett till att många fler har fått den här översättningen på sitt eget språk. Fram till 2014 hade den getts ut helt eller delvis på 128 språk, däribland flera som talas i Stillahavsområdet.

Under årens lopp har det varit så uppmuntrande att se hur vår himmelske Far, Jehova, har fortsatt att sörja för behoven hos både små och stora språkgrupper. Det är verkligen uppenbart att han älskar oss! (Ps. 49:1–3) Jag har sett hur lyckliga människor blivit när de för första gången har fått vår litteratur på sitt eget språk eller när de har sjungit lovsånger till Jehova på det språk som rör deras hjärta. (Apg. 2:8, 11) Jag kan fortfarande höra vad Saulo Teasi, en äldre tuvaluansk broder, sa efter att ha sjungit en av Rikets sånger på sitt eget språk för första gången: ”Jag tycker att du ska berätta för den styrande kretsen att de här sångerna låter bättre på tuvalu än på engelska.”

I september 2005 blev jag helt oväntat ombedd att bli medlem av Jehovas vittnens styrande krets. Jag kan inte längre arbeta som översättare, men jag tackar Jehova för att han låter mig fortsätta vara engagerad i det världsvida översättningsarbetet.