DET finns ingenting som komplicerar saker och ting så mycket som språkbarriärer. Det faktum att det finns omkring 7 000 olika språk i världen gör det komplicerat att resa, göra affärer, utbilda sig och organisera samhället. Så har det varit sedan urminnes tider. För ungefär 2 500 år sedan tog kung Ahasveros (antagligen Xerxes I) initiativet till ett översättningsprojekt som har gått till historien. En officiell skrivelse sändes ut till hela det persiska riket, ”från Indien till Etiopien, 127 provinser, till varje provins med dess egen skrift och till varje folk på dess eget språk”.a

I dag skulle de flesta organisationer och till och med regeringar inte ens drömma om att ta sig an en sådan uppgift. Men det finns en organisation som har lyckats med en exceptionell bedrift på översättningens område. Jehovas vittnen ger ut Bibeln, tidskrifter, musik, filmer och böcker på mer än 750 språk. I den siffran ingår 80 teckenspråk. Och på många språk trycker de även material på punktskrift.

Det är värt att lägga märke till att Jehovas vittnen gör det här helt utan något vinstintresse. Deras översättare och övriga medarbetare arbetar ideellt. Varför satsar de så hårt på översättning? Och hur går arbetet till?

VID Jehovas vittnens huvudkontor i New York finns det en författaravdelning som ägnar mycket tid åt planering, research och utarbetning av artiklar och böcker. De faktagranskar texten och ser till att den är språkligt korrekt och naturlig. När den processen är klar är det dags för nästa steg: översättning.a

Författaravdelningen skickar ut texten till hundratals översättningsteam som sitter runt hela jorden. De flesta av dem bor och arbetar där språket de översätter till talas, och vanligtvis översätter de till sitt modersmål. Det är viktigt att en översättare förstår originalmaterialet och talar målspråket flytande.

Hur går översättningsarbetet till?

Geraint är översättare och bor i Storbritannien, och han berättar: ”Vi jobbar i översättningsteam, och bra samarbete är därför A och O. Vi sitter alltså i grupp och försöker hitta lösningar på kniviga passager i texten. Vi tittar både på enskilda ord och på hela uttryck. Vi funderar på vad som är tanken och syftet med texten, och vi har hela tiden artikelns målgrupp i bakhuvudet.”

Vad är ditt mål som översättare?

”Målet är att läsarna ska känna det som att materialet ursprungligen skrevs på deras modersmål. Det ska inte kännas som en översättning. För att lyckas med det använder vi ett naturligt och levande språk. Vi försöker fånga intresset och kittla de litterära smaklökarna så att man vill fortsätta läsa.”

Vilka fördelar finns det med att bo där språket talas?

”Man får många bra uppslag av att prata med andra. Vi hör språket varje dag och kan dessutom testa ord och uttryck för att se om de är lätta att förstå och uppfattas som normala och trevliga. Allt det här hjälper oss att förmedla andemeningen i originaltexten.”

Hur lägger ni upp arbetet?

”När teamet får ett projekt tilldelat börjar alla med att läsa materialet var för sig. Det gör vi för att få rätt känsla för det och för att identifiera textens uppbyggnad och målgrupp. I det här steget gnuggar vi våra geniknölar och frågar oss själva: Vad är poängen med artikeln? Vad är den röda tråden? Vad ska man lära sig av artikeln?

Sedan träffas vi och bollar idéer. Är vi säkra på att vi verkligen har förstått materialet rätt? Hur kan vi hålla samma stilnivå som engelskan? Målet är att våra läsare och de som läser originaltexten ska få samma känslor av materialet.”

Hur går teamarbetet till?

”Vi vill att läsarna ska förstå texten första gången de läser den. Så för att försäkra oss om att texten är läsvänlig läser vi den högt flera gånger.

Översättaren skriver ett stycke på målspråket samtidigt som vi andra tittar på och säkerställer att inga tankar har lagts till eller fallit bort från originaltexten. Vi ser också till så att texten låter naturlig, är rättstavad och är grammatiskt korrekt. En i teamet läser sedan stycket högt. Om han eller hon stakar sig funderar vi på om något skulle kunna uttryckas enklare. Så fortsätter vi stycke för stycke tills hela artikeln är översatt. Då högläser vi artikeln i sin helhet medan vi har ögonen öppna efter saker som behöver putsas på.”

Det låter som en hel del jobb!

”Ja, det är det. När vi släcker ner och går hem är vi trötta. Därför brukar vi titta på materialet igen morgonen därpå när vi är pigga. Några veckor senare får vi den justerade sluttexten av författaravdelningen. Då högläser vi allt igen med nya ögon och lägger sista handen vid arbetet.”

Vilka datorprogram använder ni?

”När det gäller översättning kan en dator aldrig ersätta en människa. Men Jehovas vittnen har utvecklat några översättningshjälpmedel som underlättar arbetet. Vi har bland annat en gemensam ordbok där vi samlar termer och fraser vi ofta använder. Det finns också ett program där vi kan söka på allt som vi redan har översatt. Där kan vi hitta kreativa lösningar på klassiska översättningsproblem.”

Vad tycker du om ditt arbete?

”Materialet är verkligen som en present till människor. Och vi vill paketera den presenten så fint som möjligt. Bara tanken på hur en artikel kan förändra någons liv till det bättre gör mig alldeles exalterad!”

Värdefull information

Hundratals miljoner människor runt hela jorden har haft nytta av att läsa Jehovas vittnens publikationer på sitt eget språk. Råden och tankarna i dem är verkligen värdefulla. De grundar sig på Guds ord, Bibeln, som är helt unik i sitt slag. I Bibeln sägs det att Gud, som heter Jehova, vill att hans budskap ska spridas till människor från ”varje nation och stam och språk”. (Uppenbarelseboken 14:6)b

Visste du att Jehovas vittnen ger ut litteratur som har översatts till mer än 750 språk?

Varför gör vi det? För att Bibelns budskap ska nå ut till ”varje nation och stam och språk och folk”. (Uppenbarelseboken 14:6)

I det här numret av ”Vakna!” får du följa med bakom kulisserna och se hur översättningsarbetet går till.