Ett nyttodjur på den tiden . . .

Redan på Abrahams tid tycks man i stor utsträckning ha använt dromedaren (den enpuckliga kamelen). Abraham själv förvärvade ett antal sådana under sin vistelse i Egypten. (1 Moseboken 12:16) Han kan rentav ha företagit sin omtalade resa från Ur i Kaldeen till Kanaans land sittande grensle på en kamel.

Job ägde kameler. Han hade en hjord på 3.000 djur som bidrog till att han var en av de rikaste männen i den delen av världen. (Job 1:3) I Egypten och på andra håll har människan följaktligen värdesatt kameler under åtminstone 4.000 år.

De kom till de övriga delarna av Nordafrika på 100-talet v.t. De som ägde dem kunde leva som nomader i Saharaöknen — det hade varit omöjligt utan kamelen.

Så småningom upprättade nomaderna färdvägar genom öknen och började med slavhandel. De förvärvade slavar från delar av Afrika söder om Sahara och lät dem arbeta i isolerade oaser från vilka de aldrig skulle kunna fly till fots.

Långa kamelkaravaner förde med sig salt genom öknen till platser där det var ont om den varan och det därför var stor efterfrågan. Fastän dromedaren inte längre fyller någon uppgift inom slavhandeln och dess betydelse för salthandeln har minskat avsevärt, är den långt ifrån gammalmodig.

. . . och i vår tid

Kamelkaravaner är fortfarande vanliga i Sahel och Sahara i Afrika — ett transportsätt som har stått sig sedan Abrahams tid. Nomadstammar är till stor del beroende av sina kameler, och dessa är precis lika viktiga för deras sätt att leva som under tidigare årtusenden.

Eftersom de är nomader behöver de först och främst kunna ombesörja transporter — av sig själva, vatten, livsmedel och hushållsartiklar som man kan behöva. Dessutom mjölkar de kamelen och sparar omsorgsfullt dess hår för att göra tyg, filtar och tält. Av huden gör man läder, och köttet blir mat.

Karavaner färdas i genomsnitt 40 kilometer per dag, men vissa kameler kan i nödfall tillryggalägga 160 kilometer på en dag. Det är en viktig faktor när det kan vara många kilometer mellan vattenkällorna.

Inte heller är användandet av dem begränsat till vidsträckta ökentrakter. Ännu i dag är kamelen en vanlig syn på många marknader här i Sahel, och dess stönande och gurglande är vanliga ljud. Man använder kamelen till att transportera människor och handelsvaror från landsbygden till marknaden, och många gånger får då en kamel transportera en last på 200 kilo eller mer.

Här i staden är det inte ovanligt att man stöter på ett eller flera djur som trafikerar gatorna och bär väldiga säckar med spannmål jämte en förare. Det kan hända att föraren transporterar hem varor, eller också letar han helt enkelt efter eventuella kunder.