Är flyget fortfarande säkert?

FYRA jetplan kapade. Fyra krascher. Välkända byggnader förvandlade till ruiner. Bilderna av en Boeing 767 som flyger rakt in i ett av tvillingtornen visas om och om igen på TV.

Terroristattackerna den 11 september 2001 förde oss in i en ny, skrämmande era av terrordåd. Flyget utnyttjades för att döda, och flygplan användes som brandbomber.

Det här har lett till att en ny kategori av flygrädda har uppstått: De som tidigare kände sig säkra men som nu fruktar eventuella terroristattacker. Dessutom har flygrädslan hos många ökat på grund av de allvarliga flygolyckor som har inträffat sedan den 11 september men som inte har haft med terrorism att göra.

Att flyga är visserligen en lyx som är utom räckhåll för miljontals människor världen över. Men för andra är det något de måste göra regelbundet. För dem som har arbeten som kräver ständiga affärsresor går det kanske inte att undvika. Kristna missionärer måste göra långa flygresor till och från det land där de är verksamma. Även för fattiga kan flyget ibland vara det enda transportmedel som är aktuellt, om de snabbt behöver få läkarvård. Och sedan har vi alla de tusentals piloter och all den kabinpersonal som försörjer sig på att flyga.

Många av de här flygresenärerna, som kanske själva känner sig nervösa, har en orolig äktenskapspartner och uppskrämda barn som de måste försöka lugna innan de åker hemifrån. Och när det nu har blivit en riktig pärs att ta sig igenom alla kontroller på flygplatsen, undrar många resenärer om det här fortfarande är ett bra sätt att färdas på.

För att få lite klarhet i den saken har Vakna! talat med säkerhetsexperter, anställda vid flygplatser och flygbolag och flygtekniker. Alla tycks de vara överens om en sak: Att flyga är fortfarande ett av de säkraste sätten att färdas på, men nya hot kräver nya åtgärder för att öka säkerheten för dem som flyger.

Artiklarna som nu följer behandlar de utmaningar som det här innebär och vad du själv kan göra för att öka säkerheten och bekvämligheten när du flyger.

Ambitionen att öka flygsäkerheten

BARA några veckor före den 11 september kände Alex att han var på väg att komma över sin flygrädsla. När det plan som denne 42-årige informationschef hade gått ombord på skulle lyfta från Athen i riktning mot Boston, kände han en viss panikkänsla – hjärtat började bulta och han blev svettig i handflatorna och pannan.

Men han visste vad han behövde göra. Hans terapeut hade instruerat honom att ta djupa andetag, göra sig en bild av en vacker naturscen och hålla hårt i armstöden och släppa det greppet var femtonde sekund. När turbulensen och de skrämmande ljuden höll på att övervinna Alex, föreställde han sig att han satt vid en fridfull sjö. ”Jag tyckte att jag gjorde verkliga framsteg”, berättar Alex.

Miljontals passagerare har känt sig rädda för att flyga. På senare år har många deltagit i kurser för flygrädda för att få hjälp, ofta för att de har blivit övertalade till det av familjemedlemmar, arbetsgivare och flygbolag, som alla har haft sina motiv till att få upp dem i luften. För de flesta passagerarna gjorde kurserna verkligen nytta – många kliniker skröt med att de lyckades i 90 procent av fallen.

Men den 11 september förändrade allt detta. På en gång slutade Alex kursen som han gick. Och till arbetsgivarens stora besvikelse slopade han också planerna på att flyga till ett möte med en viktig blivande kund. ”Min flygrädsla i kombination med terroristattacker”, sade Alex, ”var mer än jag kunde klara av. Terapin hade inte gjort mig redo för det.”

Säkerheten synas

Oroliga flygresenärer påpekar också att kaparna den 11 september fick besvara de frågor som man rutinmässigt ställer till alla som stiger ombord, till exempel: ”Har någon okänd bett dig föra med något ombord? Har du någon gång sedan du packade ihop dina väskor förlorat uppsikten över någon av dem?” De här frågorna svarade kaparna utan tvivel nej på liksom de flesta andra. Att de lyckades ta sig ombord ses också av säkerhetsexperter som ett bevis på dåliga säkerhetskontroller. ”Det fanns inte någon eller någonting som kunde tvinga fram en förändring”, sade Jim McKenna, tidigare chef för Aviation Safety Alliance. ”Kombinationen av fyra kapade och kraschade plan och tusentals döda är kanske tillräcklig för att tvinga fram den förändringen.”

Som en följd av de här dödsolyckorna har säkerheten på flygplatser och flygplan börjat synas i sömmarna. Under ett förhör i USA:s kongress sade Kenneth M. Mead, överinspektör vid kommunikationsdepartementet: ”Trots tidigare och nya säkerhetskrav finns det fortfarande oroväckande brister i säkerheten och vissa ... luckor som måste täppas till.” Vad gör man då för att täppa till de här luckorna?

Åtgärder för att upptäcka potentiella säkerhetsrisker

När vi frågade en som arbetar med säkerheten på ett av USA:s större flygbolag om hon var rädd för att flyga, svarade hon utan att tveka: ”Nej, jag litar på CAPS.” Det hon syftade på är ett datorstött system som kontrollerar passagerarna, och det registrerar varje biljett som säljs av de anslutna flygbolagen. Systemet visar om biljetten köptes på ett av flygbolagens biljettkontor eller genom en resebyrå eller genom Internet. Det registrerar bland annat om passageraren flyger ensam, med familjemedlemmar eller med annat sällskap och även uppgifter om eventuella kriminella kopplingar eller om personen tidigare har uppträtt oacceptabelt mot flygbolagen, deras personal eller deras egendom.

Varje gång en passagerare checkar in på en flygplats, kontrolleras den här informationen och uppdateras med de senaste uppgifterna, till exempel personens svar på kontrollfrågorna. De exakta detaljerna om uppgifterna som samlas in och om metoderna för bearbetning och analysering är en av branschens bäst bevarade hemligheter. Runt om i världen används olika system liknande CAPS, och en del av dem är direkt kopplade till andra statliga och internationella polisiära organisationer, till exempel Interpol. På många europeiska flygplatser kan passkontrollsystem registrera och spåra hur en passagerare tidigare har flugit och förflyttat sig mellan olika länder.

Den här analysen görs utifrån antagandet att en illasinnad individ utgör en större risk för säkerheten än föremål som handbagage och incheckade väskor. För att förbättra säkerhetskontrollerna på flygplatserna ännu mer finns det olika biometriska metoder och smartkort som man nu överväger att använda eller redan har infört.

En annan viktig sida av säkerhetsarbetet på flygplatserna är att se till att farliga föremål och ämnen inte förs ombord på flygplanen. Den granskning som man gör med röntgenutrustning har sina begränsningar. Säkerhetspersonalen har svårt att vara uppmärksam under långa perioder, eftersom det är väldigt enformigt att stirra på otydliga röntgenbilder av väskor som passerar förbi. Samtidigt ger magnetometrar ständiga falsklarm genom att ge utslag för nycklar, mynt och skärpspännen.

Hårdare lagstiftning

För att kompensera sådana begränsningar har myndigheterna infört lagar om hårdare säkerhetskontroller på flygplatserna. I USA krävs det att man före slutet av 2002 har infört rutiner för att se till att ägare till bagage är med på planet, att föremål som tas in i kabinen blir ordentligt undersökta och att allt incheckat bagage blir kontrollerat, så att det inte innehåller sprängämnen. Dörren in till cockpit håller man på att förstärka och göra säkrare. Flygbolagens personal får mer övning i att hantera krissituationer. Och beväpnade flygpoliser har också placerats ut på passagerarplan.

Under veckorna och månaderna efter den 11 september blev passagerarna kroppsvisiterade och bagaget genomsökt för hand på många flygplatser runt om i världen. I vissa fall gjorde man ytterligare en manuell kontroll av passagerare och handbagage. Europeiska resenärer är redan vana vid försiktighetsåtgärder av det här slaget, eftersom sådana infördes i stor utsträckning under 1970-talet, när antalet kapningar var som högst. Det är nu förbjudet för passagerare att ta ombord något som helst vasst föremål, och endast resenärer med giltig biljett släpps förbi säkerhetskontrollerna. Många har fått vänja sig vid att stå i långa incheckningsköer och att se beväpnade militärer i terminalerna.

Stor vikt läggs vid service och underhåll

Tänk dig in i den här inte alltför ovanliga situationen: Passageraren tar sig igenom alla tröttsamma säkerhetskontroller och kommer till slut fram till gaten, där han sätter sig och väntar på att få gå ombord. Bredvid honom sitter en affärsman i grå kostym. ”Har du hört?” säger mannen. ”Planet är försenat på grund av tekniska problem.” Han himlar med ögonen och tillägger: ”Hoppas de inte skickar i väg oss utan motor!”

Vad många passagerare kanske inte känner till är att luftfartsmyndigheter har rigorösa och mycket noggranna bestämmelser för hur flygplan inspekteras. Genom att noga kontrollera flygplanets loggbok förutser man vilka reparationer som behöver göras. Sådana myndigheter kräver faktiskt att flygplan och motorer genomgår en teknisk översyn enligt ett strikt schema, vilket sker mycket oftare än för en vanlig bil, och det även om inte ett enda fel har rapporterats om planet.

En som arbetar med tekniskt underhåll för ett stort flygbolag kan intyga att detta stämmer. Han säger: ”Under mina närmare 15 år i den här branschen har jag aldrig träffat, talat med eller iakttagit någon som arbetar med underhåll som inte har tagit säkerheten på största allvar. Det är ju faktiskt så att de anställdas vänner och släktingar också flyger med planen som de arbetar med, så de tar inga risker.”

Flygtekniker och flygmekaniker känner ett stort personligt ansvar. En av dem berättar: ”Jag glömmer aldrig den kvällen när en DC-10 störtade i Sioux City i Iowa. Jag arbetade då som flygtekniker, och min uppgift var att inspektera och serva insidan av stjärtpartiet på plan av den typen. Just då visste vi väldigt lite om vad som egentligen hade hänt med flygplanet som vi förlorade. Jag minns hur oerhört koncentrerat jag utförde mitt arbete den kvällen, och jag funderade: ’Vad hände med planet? Kan det vara så att någon missade något som jag kanske kan upptäcka nu och på så sätt undvika att en sådan tragedi händer igen? Gör jag allting exakt på det sätt som jag skall göra?’ Den kvällen var jag kvar länge inne i flygplanet och tittade och tänkte.”

Flygtekniker övas regelbundet inom alla områden av sitt arbete, från rutinuppgifter till mycket avancerad inspektionsteknik och felsökning. Övningskurserna förnyas varje år så att de täcker alla tänkbara situationer som kan uppstå, från det vanliga till det extraordinära.

När en flygolycka har skett, samlar man in uppgifter som analyseras och knappas in i en flygsimulator. Testpiloter och flygingenjörer använder simulatorn för att se vilka möjliga lösningar de kan komma fram till, så att de som utför underhåll och service skall kunna hantera liknande problem bättre i framtiden. Sedan ordnar man kurser för tekniker och mekaniker då detta tas upp och då man ger direkta anvisningar. Undersökningar av det här slaget leder också till förbättringar av flygplanets konstruktion och komponenter. På så vis hoppas man kunna dra lärdom av felen och begränsa dem till ett minimum.

En flygmekaniker avslutar: ”Vi får alla höra att ’säkerhet kommer inte till av sig självt – säkerhet måste man planera för’.”

Uppe i luften igen

Efter fyra månaders självpålagt flygförbud bestämde sig Alex för att det var dags att göra något åt sin fobi. Att polisen och nationalgardet patrullerade Loganflygplatsen i Boston verkade inte störa honom. Att incheckningsköerna var långa och att bagaget genomsöktes för hand gjorde honom inte alls upprörd.

För Alex, som inte önskade annat än hög flygsäkerhet, hade detta bara en lugnande inverkan. Ändå trängde några svettdroppar fram och hjärtat slog lite extra. Men när Alex lade upp sitt väl genomsökta handbagage på hyllan ovanför sin plats, sade han: ”Det känns mycket bättre nu.”

[Ruta/Bild på sidan 5]

Fakta om flygning

Enligt beräkningar är så många som var femte flygresenär flygrädd. Men alla de här tycker inte att det är otryggt att flyga. Ofta bottnar deras oro i andra fobier, till exempel höjdskräck eller obehagskänslor för att vistas i trängsel.

[Tabell på sidan 8]

HUR STOR ÄR RISKEN ATT RÅKA UT FÖR EN LIVSHOTANDE OLYCKA?

Motorfordon 6 212 81

Mord 15 104 197

Maskiner 265 000 3 500

Flygolycka 390 000 5 100

Drunkningsolycka i badkar 802 000 10 500

Giftiga djur, växter 4,2 miljoner 55 900

Blixtnedslag 4,3 miljoner 56 000

[Bildkälla]

Källa: National Safety Council, USA

[Bild på sidan 6]

Säkerheten förstärks på flygplatserna

[Bildkälla]

AP Photo/Joel Page

[Bild på sidan 7]

Passagerarna analyseras och granskas

[Bild på sidan 7]

Underhållet förbättras

[Bild på sidan 8]

Piloter är yrkesmän som har fått mycket övning

Intressera dig för säkerheten

FÖR somliga kan det vara en otäck upplevelse att flyga 10 000 meter ovanför marken. Det känns kanske som ett brott mot naturlagarna. Men risken för att störta mot marken instängd i ett tunt metallrör har blivit minimal, nu när säkerheten och pålitligheten är större än någonsin. Ändå händer det ibland att verkligheten påminner oss om att olyckor faktiskt kan inträffa.

Att klara av rädslan

Trots att verkligheten är sådan, har människan sedan urminnes tider haft en önskan att flyga. Tusen år före Kristus skrev kung David: ”O att jag hade vingar som en duva! Då skulle jag flyga bort.” (Psalm 55:6) Som vi redan visat har modern teknik gjort flyget till ett av de säkraste transportmedlen. Inte så att det är felfritt. Inget i den här världen är fullständigt säkert eller helt förutsägbart.

Detta är viktigt att komma ihåg, om vi har svårt att reagera förnuftigt när det är någon annan som har kontrollen. En del har en tendens att tänka: ”Ju mer jag kan styra över en situation, desto mindre skrämmande blir den.” Den som känner så kan ha svårt för situationer där möjligheterna att ha kontroll är små eller obefintliga. Att flyga är just en sådan situation.

Trots arbetet med att öka flygsäkerheten finns det inget rum för självbelåtenhet. Alla som på något sätt är delaktiga i flygningen kan samarbeta för att minimera eventuella säkerhetsrisker. Ändå varnar myndigheterna för att det fortfarande finns risker. Ett vist ordspråk i Bibeln lyder: ”Den kloke förutser faran och vidtar försiktighetsåtgärder.” (Ordspråken 22:3, New Living Translation) Det är vist att inse att praktiskt taget all verksamhet medför en viss risk. När man skall göra en flygresa, bör man därför tänka på att vidta samma förnuftiga försiktighetsåtgärder som man skulle göra för att skydda sig i andra situationer.

Erfarna flygresenärer har kanske bättre förutsättningar att ta hand om sig själva i de här svåra tiderna. Det beror på att de oftast är mer vana vid flygplatser och flygplan än andra passagerare. Om du följer de enkla råd som finns i rutorna som hör till artikeln, kan du på liknande sätt som de känna dig lugn och hemmastadd.

Ta dig fram med lätthet

Säkerhetskontroller är nödvändiga, men vissa resenärer, särskilt de som har bråttom, verkar tycka att de bara är till besvär. Med tanke på att kontrollerna nu är mer omfattande på de flesta flygplatser, kanske du vill prova de här förslagen som kan underlätta för dig på flygplatsen:

◼ Kom i god tid. Om du ser till att ha gott om tid på flygplatsen, kan du slå av på takten, ta det lugnt och slippa den stress som något oväntat eller besvärligt kan skapa.

◼ När du väljer flygbolag, leta då efter ett som i huvudsak används av affärsresenärer. De vet hur de skall bete sig, har inte mycket bagage och vill komma fram fort.

◼ Innan du går igenom metalldetektorn, lämna då ifrån dig sådant som du tror skulle kunna utlösa ett larm. Det gäller till exempel nycklar, mynt, smycken och mobiltelefoner. Lämna dem till en vakt, när du skall gå igenom detektorn.

◼ Se till att väskor och annat handbagage är så platta som möjligt, när du lägger dem på rullbandet vid röntgenapparaten; om den som sitter vid bildskärmen bara ser allt i en enda röra, vill han kanske att du packar upp väskan eller kör den en gång till genom apparaten.

◼ Uppmärksamma vakten på eventuella ovanliga föremål som du kan tänka dig att han kommer att undra över, till exempel den där antika silvermandolinen du fick av mormor. Om vakten får en rimlig förklaring till det märkliga föremålet på skärmen, är det mindre troligt att han vill undersöka det. Om du verkligen har ont om tid, kan du packa upp föremålet i förväg och be att de undersöker det manuellt.

◼ Om metalldetektorn ger utslag, var då samarbetsvillig och förklara dig direkt. Om vakten vet att det var ett visst föremål som utlöste larmet och han har en medhjälpare med en handdetektor, kommer han att skicka dig vidare till honom.

◼ Ett säkert sätt att missa sitt flyg är att skämta om en kapning eller en bomb. Förutom att du blir ordentligt granskad av flygplatsens säkerhetspersonal, riskerar du att bli åtalad.

Ha en trevlig och säker flygresa!

Går det att välja en säker flygresa? Ja, det gör det. Oavsett vilket flyg du väljer, har du ypperliga chanser att komma fram oskadd. Om du tvivlar, undersök då säkerhetsstatistiken för det flygbolag du tänker resa med. Kom ihåg att trots olyckor anses flyget fortfarande vara ett av de säkraste sätten att färdas på.

I alla händelser kan vi se fram emot Guds styre över jorden, då vi kommer att känna oss trygga, säkra och lugna. När hela mänskligheten fruktar Gud och är fridsam, finns det inte plats för någon som utsätter människors liv för fara. Var och en kommer att vara ”säker och fri från fruktan för olycka”. (Ordspråken 1:33, Åkeson)a

[Fotnot]

[Ruta/Bild på sidorna 10, 11]

Några Säkerhetstips

Välj nonstopflygningar. De flesta olyckor sker i samband med start, uppstigning, nedstigning och landning. Om man flyger nonstop, utsätter man sig inte för de här mer olycksdrabbade faserna lika många gånger.

Flyg med större flygplan. Flygplan med fler än 30 passagerarplatser är vanligtvis konstruerade och certifierade enligt striktare regler än vad som gäller för mindre plan. Skulle det sedan mot all förmodan inträffa en allvarlig olycka, har passagerarna i ett större flygplan större chanser att överleva.

Var uppmärksam under informationen före flygningen. Även om informationen upplevs som tjatig, kan platsen för närmaste nödutgång variera beroende på flygplan och sittplats.

Förvara inga tunga föremål på hyllan ovanför sittplatsen. Luckorna till hyllorna kanske inte kan hålla emot tunga föremål under turbulens. Så om du bär med dig något som du kommer att få svårt att lägga upp på hyllan, lämna då det i incheckningsdisken.

Ha bältet fastspänt när du sitter på din plats. Har du bältet på dig när du sitter på din plats, kan det ge dig det extra skydd som du kan behöva om planet plötsligt råkar ut för turbulens.

Lyssna till flygvärdinnorna. Den främsta orsaken till att flygvärdinnorna är med på planet är säkerheten. Så om någon av dem ber dig göra något, gör då först som hon säger och ställ frågor senare.

Ta inte med dig farliga ämnen. Det finns rätt långa listor över farliga ämnen som inte är tillåtna, men sunt förnuft bör säga dig att inte ta med sådant som bensin, frätande ämnen och giftiga gaser på flygplanet, såvida det inte tillåts av flygbolaget och fraktas i lämpliga behållare.

Drick inte för mycket. Den alkohol du dricker påverkar dig kraftigare uppe i luften än vad den skulle ha gjort nere på havsnivå. Måttlighet är bra på alla höjdnivåer.

Var uppmärksam. Om det mot förmodan skulle uppstå en krissituation, till exempel att planet snabbt måste utrymmas, bör du följa de anvisningar som besättningen ger och lämna flygplanet så snabbt som möjligt.

[Bildkälla]

Källa: AirSafe.com

[Ruta/Bild på sidan 12]

LUGNA FAMILJEN

Om du skall resa i väg, kan du hjälpa din familj att hantera sin oro genom att du gör följande:

Tala med din familj. Innan du ger dig i väg, ta dig tid till att resonera med dina nära och kära om din och deras säkerhet. Förklara de nya säkerhetsåtgärder som har vidtagits och vad de innebär för din säkerhet när du reser.

Låt dem berätta om sin oro. Ge familjen möjlighet att samtala om det som oroar dem. De älskar dig och vill bara att du skall vara säker. Lyssna noga och försök att på allvar förstå alla deras farhågor och bekymmer utan att vara kritisk.

Ge ärlig information som lugnar. Resonera om hur myndigheter och andra försöker förhindra fler terroristattacker. De här insatserna omfattar större säkerhetsåtgärder både på flygplatser och ombord på planen. Sannolikheten att något allvarligt skall inträffa när du är ombord på ett plan är mycket liten.

Hör av dig. Lova att ringa när du kommer fram till resmålet. Fortsätt att ringa hem regelbundet medan du är borta. Det är också viktigt att familjen vet hur de kan komma i kontakt med dig, om en nödsituation skulle uppstå.

[Bildkälla]

(Hämtat från United Behavioral Healths webbsida)

[Bilder på sidan 10]

Var samarbetsvillig vid säkerhetskontroller