Först säger han: ”Himlarnas kungarike är likt en skatt som gömts i åkern och som en man fann och i sin tur gömde; och i sin glädje går han bort och säljer så mycket han har och köper den åkern.”

Jesus själv är lik den man som finner en gömd skatt och den köpman som finner en mycket värdefull pärla. Han sålde, så att säga, allting när han övergav sin höga ställning i himlen och blev en enkel människa. Som människa här på jorden blir han sedan utsatt för smälek och hätsk förföljelse och bevisar sig värdig att bli härskare i Guds kungarike.

Jesu efterföljare ställs också inför samma uppfordran att sälja allting för att vinna den storslagna belöningen att antingen få bli medregenter tillsammans med Kristus eller vara bland Rikets jordiska undersåtar. Kommer vi att betrakta vår andel i Guds kungarike som något som är värdefullare än allt annat i livet, som en ovärderlig skatt eller en mycket dyrbar pärla?