Arabiska stammar. Många av de släkter som räknas upp i 1 Moseboken, kapitel 10, och som levde efter den stora översvämningen bosatte sig med tiden i Arabien. I den semitiska grenen blev Joktan far till överhuvudena för 13 arabiska stammar, och tre av Arams avkomlingar, Us, Geter och Mas, tycks ha slagit sig ner i norra Arabien och i Syriska öknen. (1Mo 10:23, 26–29) Ismaeliterna, som bodde i tält, höll till i ett område som sträckte sig från Sinaihalvön, tvärs över norra Arabien och ända till Assyrien. (1Mo 25:13–18) Midjaniterna bodde huvudsakligen i nordvästra delen av Arabien, strax öster om Aqabaviken. (1Mo 25:4) Esaus avkomlingar slog sig ner i Edoms bergstrakt sydöst om Döda havet. (1Mo 36:8, 9, 40–43) När det gäller den hamitiska grenen tycks det som om flera avkomlingar av Kush, däribland Havila, Sabta, Raema, Saba och Dedan (Raemas söner) och Sabteka, huvudsakligen var bosatta i södra delen av Arabiska halvön. (1Mo 10:7)

Gamla assyriska och babyloniska inskrifter nämner också flera arabiska stammar. Salmanassar III tar med ”Gindibu, araben”, i en förteckning. I Tiglat-Pileser III:s inskrifter omtalas två arabiska drottningar vid namn Zabibe och Samsi. Sargon II nämner ”Samsi, drottning av Arabien, (och) Itamar, sabén”. I andra kilskriftstexter nämns sabaiter, nabaiter, qidriter, idibailiter, masaiter och temaiter. (Jfr 1Mo 25:3, 13–15.)

Några av de arabiska stammarna var semitiska och härstammade från Sem genom Joktan, medan andra var hamitiska och härstammade från Hams son Kush. (1Mo 10:6, 7, 26–30) Några av Abrahams avkomlingar genom Hagar och Ketura slog sig också ner i Arabien, till exempel Ismaels söner, som ”hade sina boplatser från Havila nära Shur, som ligger framför Egypten, ända till Assyrien”. (1Mo 25:1–4, 12–18) Esaus avkomlingar, som bodde i Seirs bergstrakt, räknades också till araberna. (1Mo 36:1–43)