Fadern är överordnad Sonen

Jesus lärde sina lärjungar att be: ”Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn.” Vår himmelske Fader, vars namn är Jehova, beskrivs i Bibeln som överordnad sin Son. Bibeln säger att Jehova är ”från evighet till evighet” men att Jesus är ”den förstfödde i hela skapelsen”. Jesus själv sade att Jehova är större än han: ”Fadern är större än jag.” (Matteus 6:9, 1917; Psalm 90:1, 2, Bibel 2000; Kolosserna 1:15, Bibel 2000; Johannes 14:28, Svenska Folkbibeln) Ändå framhåller treenighetsläran att Fadern och Sonen är ”lika mycket Gud”.

I Jesu böner kommer det också fram att Fadern är överlägsen Sonen och att Fadern är en egen individ. Jesus bad till exempel innan han blev avrättad: ”Fader, om du vill, ta då den här bägaren [dvs. en vanhedrande död] ifrån mig. Men låt ändå inte min vilja ske, utan din.” (Lukas 22:42) Om Gud och Jesus är ”ett och samma väsen”, som treenighetsläran säger, hur kan då Jesu vilja vara annorlunda än hans Faders? (Hebréerna 5:7, 8; 9:24)

Om Jehova och Jesus är samma person kan man dessutom fråga sig: Hur kunde en av dem känna till sådant som den andre inte kände till? Angående den tidpunkt då världen skulle dömas sade Jesus: ”Om den dagen eller timmen vet ingen något, inte ens änglarna i himlen, inte ens Sonen, ingen utom Fadern.” (Markus 13:32)

Martin Werner, professor vid universitetet i Bern i Schweiz, konstaterade: ”På alla de ställen i Nya testamentet där förhållandet mellan Jesus och Gud, Fadern, behandlas är det tydligt att Jesus framställs som underordnad, och det oavsett om det gäller Jesu framträdande som människa eller hans roll som Messias.”