Även om intresset för Bibelns sanning var mycket stort och man spred stora mängder litteratur, började mörka moln hopa sig vid horisonten. Två missionärspar fick avslag på sin begäran om förlängt uppehållstillstånd och var därför tvungna att lämna landet inom tre månader. Därpå, den 8 juni 1973, utfärdade regeringen utan förvarning förbud mot 12 religiösa grupper, däribland Jehovas vittnen. De övriga 12 missionärerna tvingades lämna landet den 17 juli 1973.

Lag och ordning var nu på upphällningen i Uganda. Så till exempel blev en pionjärbroder arresterad och fördes till militärförläggningen för förhör. Han anklagades för att ha tagit emot pengar från europeiska ”spioner”. Någon hade sett honom besöka missionärshemmet. Trots att han tydligt förklarade hur detta frivilliga predikoverk utförs, blev han misshandlad och fick sedan en spade för att gräva sin egen grav. När graven var färdig fick han befallning att gräva två till åt de europeiska ”spionerna”, det vill säga missionärerna! Tre soldater med gevär knuffade sedan ner honom i graven och sköt honom — men missade! En av kulorna snuddade vid ovanlädret på den ene soldatens stövel, vilket gav upphov till ett gräl soldaterna emellan och avledde deras uppmärksamhet. Brodern låg kvar i graven en stund och släpptes följande dag.

Församlingarna måste nu hålla sina möten i hemlighet och försöka anpassa sig till de nya omständigheterna. Nu var ett människoliv inte mycket värt, och att arbeta för en förbjuden religion innebar naturligtvis stora risker.