Andra möten med polisen var mindre stressande. Emmanuel Kyamiza och hans hustru samlade i hemlighet sin familj och en liten grupp intresserade personer till möten i sitt hem i Entebbe. För att inte skapa ett mönster för verksamheten ändrade Emmanuel de platser där han ledde bibelstudier. Efter någon tid drog Emmanuel slutsatsen att hans metoder för att undvika polisen fungerade bra. En dag när Emmanuel hade avslutat ett bibelstudium i Entebbes botaniska trädgård kom en polis fram till honom medan han snabbt försökte stoppa undan sitt studiematerial. ”Varför gömmer du dina böcker?” frågade polisen. ”Vi vet vad ni gör. Vi vet att ni är Jehovas vittnen. Vi vet till och med var ni träffas. Om vi hade velat, skulle vi ha gripit er för länge sedan. Men ni kan fortsätta som ni gör.” Och Emmanuel fortsatte – mycket troget!

När Emmanuel senare blev pensionerad från sitt förvärvsarbete och flyttade hem till sina släktingars by, fick han utstå mycket motstånd och hån. I likhet med Jesus blev han inte ärad i sin ”hembygd”. (Mark. 6:4) Men långt upp i 70-årsåldern ”frodades” Emmanuel alltjämt när hans hår hade ”grånat”, och han cyklade regelbundet tre mil till och från mötena. (Ps. 92:14) Nu, när han är en bra bit över 80, tjänar han fortfarande troget som biträdande tjänare, även om han inte längre kan cykla lika mycket som han skulle vilja.

[Bild på sidan 96]

Emmanuel Kyamiza.