Fred och säkerhet – ett fåfängt hopp

10, 11. a) Vad utropade FN år 1986, och vilket gensvar gavs till det? b) Hur många ”religiösa familjer” samlades i Assisi i Italien för att frambära böner om fred, och besvarar Gud sådana böner? Förklara.

¹⁰ I en ansträngning att stärka människors hopp utropade Förenta nationerna året 1986 till ett ”Internationellt Fredsår” med mottot: ”Att trygga freden och människans framtid”. Stridande nationer uppmanades att lägga ner sina vapen, åtminstone under ett år framåt. Vad gav de för gensvar? Enligt en rapport från Internationella fredsforskningsinstitutet dödades så många som fem miljoner människor till följd av krig enbart under 1986. Även om några länder lät utge särskilda mynt och minnesfrimärken, gjorde de flesta nationer inga större ansträngningar för detta ideal – att uppnå fred det året. Men världens religioner, som alltid är angelägna om att ha goda förbindelser med FN, satte i gång med att på olika sätt ge publicitet åt året. Den 1 januari 1986 lovordade påven Johannes Paulus II FN:s arbete och helgade det nya året åt freden, och den 27 oktober samlade han ledarna inom många av världens religioner i Assisi i Italien för att frambära böner om fred.

¹¹ Besvarar Gud sådana böner om fred? Till vilken Gud bad egentligen de här religiösa ledarna? Ifall du frågade dem, skulle du få olika svar från varje grupp. Finns det ett panteon med miljoner gudar som kan lyssna till och besvara böner som framförs på många olika sätt? Många av deltagarna tillbad kristenhetens treenige gud.c Buddister, hinduer och andra mässade sina böner till ett oräkneligt antal gudar. Sammanlagt hade 12 ”religiösa familjer” samlats, vilka representerades av sådana bemärkta personer som den anglikanske ärkebiskopen av Canterbury, buddisternas Dalai Lama, en rysk ortodox metropolit, ledaren för shintoisternas tempelsamfund i Tokyo, afrikanska animister och två amerikanska indianer med fjäderprydda huvudbonader. Det var minst sagt en brokig samling, vilket bidrog till att göra TV-sändningarna därifrån till en spektakulär upplevelse. Vid ett tillfälle bad en grupp oavbrutet i 12 timmar. (Jämför Lukas 20:45–47.) Men trängde någon av dessa böner igenom de regntunga moln som täckte himlen under denna sammankomst? Nej, och det av följande orsaker:

12. Av vilka skäl besvarade inte Gud de böner om fred som framfördes av världens religiösa ledare?

¹² I motsats till dem som vandrar i Jehovas namn var det inte en enda av dessa religionsutövare som bad till Jehova, den levande Guden, vars namn förekommer omkring 7.000 gånger i bibelns grundtext. (Mika 4:5; Jesaja 42:8, 12; NW)d Kollektivt vände de sig inte till Gud i Jesu namn. Flertalet trodde inte ens på Jesus Kristus. (Johannes 14:13; 15:16) Ingen av dem gör det som är Guds vilja för oss i vår tid, nämligen att över hela världen utropa Guds tillträdande rike – och inte FN – som det verkliga hoppet för mänskligheten. (Matteus 7:21–23; 24:14; Markus 13:10) De flesta av deras religiösa organisationer har varit inblandade i de blodiga krigen i historien, däribland de två världskrigen under 1900-talet. Gud säger åt sådana som dessa: ”Om ni än ber mycket, så hör jag inte på det. Era händer är fulla av blod.” – Jesaja 1:15; 59:1–3.

13. a) Varför är det betecknande att världens religiösa ledare räcker FN handen i en fredsappell? b) Vilken av Gud förutsagd höjdpunkt kommer dessa rop om fred att kulminera i?

¹³ För övrigt är det mycket betecknande att världens religiösa ledare räcker Förenta nationerna handen i en sådan fredsappell just nu. De skulle vilja påverka FN till fördel för sig själva, i synnerhet i vår moderna tidsålder, när så många av deras medlemmar överger religionen. I likhet med de otrogna ledarna i det forntida Israel ropar de: ”’Det är fred! Det är fred!’ då det inte är någon fred.” (Jeremia 6:14, NW) Utan tvivel kommer deras rop om fred att fortsätta och att tillta i syfte att stödja den höjdpunkt om vilken aposteln Paulus profeterade: ”Jehovas dag kommer precis som en tjuv om natten. Närhelst de säger: ’Fred och säkerhet!’ då skall i ett nu plötslig undergång komma över dem, liksom födslovåndan över en havande kvinna; och de skall på inga villkor komma undan.” – 1 Tessalonikerna 5:2, 3.

14. Hur skulle ropet om ”fred och säkerhet” kunna ta sig uttryck, och hur kan man undvika att bli vilseledd av det?

¹⁴ På senare år har politiker använt uttrycket ”fred och säkerhet” för att beskriva olika mänskliga projekt. Utgör sådana försök av världens ledare början till uppfyllelsen av 1 Tessalonikerna 5:3? Eller avsåg Paulus en speciell händelse av sådan omfattning att den kommer att ådra sig hela världens uppmärksamhet? Eftersom bibelns profetior i regel inte förstås fullständigt förrän de har uppfyllts eller håller på att uppfyllas, måste vi vänta och se. Under tiden vet de kristna att vilken fred och säkerhet nationerna än kan verka ha uppnått, så har egentligen ingenting förändrats. Själviskhet, hat, brottslighet, söndringar inom familjen, omoraliskhet, sjukdom, sorg och död kommer alltjämt att vara rådande. Det är därför som inget rop om ”fred och säkerhet” behöver vilseleda dig, om du förblir vaken för innebörden i världshändelserna och ger akt på de profetiska varningarna i Guds ord. – Markus 13:32–37; Lukas 21:34–36.

[Ruta på sidan 250]

Det paradoxala i ”freden”

Fastän året 1986 av FN utropades som Internationella Fredsåret, trappades vansinneskapprustningen upp. Följande kalla fakta har hämtats från World Military and Social Expenditures 1986:

År 1986 uppgick världens militära utgifter till motsvarande 5.400 miljarder kronor.

Det som under en timme lades ut på militära utgifter skulle ha räckt för att vaccinera de 3,5 miljoner människor som årligen dog i sådana infektionssjukdomar som går att förebygga.

Var femte människa i världen levde i försmäktande fattigdom. Alla dessa svältande människor skulle ha kunnat få äta sig mätta under ett helt år till en kostnad som motsvarade vad världen lade ut på rustningar under två dagar.

Den sammanlagda sprängkraften hos världens alla upplagrade kärnvapen var 160 miljoner gånger större än sprängkraften i Tjernobylexplosionen.

En enda atombomb kunde ha en sprängkraft som var mer än 500 gånger så stor som den bomb som fälldes över Hiroshima år 1945.

Kärnvapenarsenalerna motsvarade mer än en miljon Hiroshimabomber. De innehöll 2.700 gånger den sammanlagda sprängkraft som utlöstes i andra världskriget, då 38 miljoner människor dog.

Krigen hade ökat i antal och vållat fler dödsfall. Antalet döda i krig var sammanlagt 4,4 miljoner under 1700-talet, 8,3 miljoner under 1800-talet och 98,8 miljoner under de första 86 åren av 1900-talet. Sedan 1700-talet har antalet döda i krig ökat mer än sex gånger så snabbt som världens befolkning. Under 1900-talet dödades tio gånger så många per krig som under 1800-talet.