Delegaterna vid det av Förenta nationerna anordnade Toppmötet om barn ägnade inte så mycket tid åt att diskutera den obehagliga frågan om varför barnens situation är som den är i våra dagar, utan talade i stället tillitsfullt om framtiden och beslöt samfällt att inte längre tolerera den rådande situationen. I sin ”aktionsplan” förband de sig bland annat att uppnå följande mål före år 2000:

◻ Att minska dödligheten bland barn under fem år med en tredjedel jämfört med 1990 års siffra.

◻ Att minska antalet fall av måttlig och svår undernäring bland barn under fem år med hälften jämfört med 1990 års nivå.

◻ Att se till att alla har tillgång till rent dricksvatten och hygienisk latrinhantering.

◻ Att skydda barnen i särskilt svåra situationer, i synnerhet vid väpnade konflikter.

Kostnaden för olika planerade projekt som har möjlighet att förhindra 50 miljoner dödsfall bland barn under 1990-talet har beräknats till 2,5 miljarder dollar per år.

Det är inte någon stor summa, globalt sett. På ett enda år lägger amerikanska företag ner 2,5 miljarder dollar på cigarrettreklam. På en enda dag använder världens nationer 2,5 miljarder dollar för militära ändamål.

Världens militära utgifter — som enligt en försiktig beräkning av Förenta nationerna uppgår till över 1.000 miljarder dollar per år — överstiger för närvarande den sammanlagda årsinkomsten för den fattigaste hälften av mänskligheten. En omdisponering av endast 5 procent av denna enorma summa skulle räcka för att påskynda utvecklingen hänemot ett förverkligande av de vid toppmötet uppsatta målen. Det pris som ett enda amerikanskt jakt- och attackplan av typ F/A-18 betingar (över 30 miljoner dollar) motsvarar till exempel vad det skulle kosta att vaccinera 400 miljoner barn mot dödliga sjukdomar.

Världens nationer kan förverkliga de ambitiösa mål som de enades om vid toppmötet. De har de kunskaper, den teknologi och de pengar som behövs. Men frågan är: Kommer de att göra det?

En ljus framtid för barnen

VID det tidigare nämnda Toppmötet om barn talade många av världens ledande män mycket tillitsfullt om framtiden. De förutspådde ”en ny era” för barnen, ”ett nytt intresse för barnens behov”. De talade om ”’en ny solidaritet’ som skulle ge ’liv åt en enad och beslutsam världskoalition’” för att förbättra barnens situation.

Detta är löftesrika ord. Men hur långt världens nationer i verkligheten kommer att gå för att uppnå sina mål återstår att se. Det är värt att lägga märke till att nationerna mindre än fem månader efter toppmötet utkämpade ett krig vid Persiska viken som visade sig bli ett av de dyraste — 61 miljarder dollar — och mest ödeläggande någonsin. I dess spår tvångsförflyttades hundratusentals människor i Irak och Kuwait. Tusentals dog — tidvis hundratals personer varje dag — av svält, köld, undernäring och sjukdomar. Omkring 8 av 10 var kvinnor och barn.