Blick på världen
Dopteologi och pengar
”Spänningen mellan de andliga och ekonomiska intressena inom Svenska kyrkan är stor”, sade biskop Krister Stendahl i ett anförande om kyrkans skiljande från staten. Han förutser inte minskande problem om kyrkan skulle frigöras. Han sade vidare: ”Det är fel när det skapas teologiska modeller runt exempelvis dopfrågan bara för att kyrkan inte ska förlora medlemmar och därmed skattepengar. Det ligger mer pengar i dopdiskussionen än ni tror. Många vågar inte ta upp samtal omkring dopet till diskussion för risken att förlora medlemmar.” — Nordvästra Skånes Tidningar, 23 mars 1986.
Lindring av kronisk migrän
”Det bästa sättet att behandla människor som lider av kronisk huvudvärk kan vara att vänja dem av med deras bruk av smärtstillande medel”, sägs det i den kanadensiska tidningen The Medical Post. Det hette där i en rapport om studier som presenterades vid Andra internationella konferensen om huvudvärk i Köpenhamn: ”Överdrivet bruk av smärtstillande medel, till exempel acetylsalicylsyra och paracetamol, kan förlänga och intensifiera huvudvärken hos patienter med kronisk huvudvärk och kan påverka annars effektiv medicinering.” De två studierna visade att med hjälp av annan behandling uppvisade mellan 75 och 82 procent av patienterna ”en betydlig minskning av anfallens täthet och intensitet efter tre månader utan smärtstillande medel” och att patienterna fick få avvänjningsbesvär. För ”den som lider av ren migrän” är det ”positivt att vänja sig av med” smärtstillande medel, sades det avslutningsvis i rapporten.
Adoptera en ko
För att motarbeta slaktandet av miljontals kor varje år tillfrågas hängivna hinduer i USA om de vill gå med i Adoptera-en-ko-programmet, rapporteras det i India Observer. Ett jordbrukskollektiv inom Hare Krishna-rörelsen i Pennsylvania har valts ut som platsen för försöksprogrammet. Detta kommer att utgöra ett sätt ”för alla hinduer att visa sitt engagemang för en av de grundläggande religiösa principerna — skyddet av kor”. Man erbjuder tre adoptionsscheman — 30 dollar i månaden, 100 dollar i månaden eller en engångsdonation på 3.000 dollar eller mer som kommer att skydda kon hela dess liv. Deltagarna får ett färgfotografi på sin adopterade ko, rapporter om hur det går för kon och en fri helg på jordbrukskollektivet för att besöka sin ”go-mata”, sin heliga moder. Hinduer vördar ”kon som modern till det mänskliga samhället, eftersom hon tillhandahåller ett av naturens mest närande livsmedel”, sägs det i tidningen.
”Jahve” i ny dansk bibelöversättning
Det danska bibelsällskapet arbetar på att ge ut bibelns hebreiska skrifter (”Gamla testamentet”) i en ny översättning till danska. Provöversättningar av deras arbete har getts ut i enstaka band för att ligga till grund för en offentlig debatt. De fyra första banden av dessa hade titlarna Da Gud skabte, Davids Salmer, Jesaja och Tolvprofetbogen. I dessa band återgavs Guds namn med ”Herren” utan någon typografisk särskillning. Men i vintras utkom ett nytt band i vilket översättarna har valt att återge namnet med ”Jahve”. Det är Samuelsbøgerne & Kongebøgerne. Således säger Hanna i 1 Samuelsboken 2:1: ”Mitt hjärta jublar över Jahve.” Om David står det i 2 Samuelsboken 7:18—20: ”Då gick kung David in och tog plats inför Jahves ansikte och sade: ’Vem är jag, Herre Jahve, och vad är mitt hus, då du har låtit mig nå så långt? Och ändå ansåg du inte att det var nog, Herre Jahve, för du har också gett din tjänares hus löften långt in i framtiden. Vad mera har David att säga dig? Du känner ju din tjänare, Herre Jahve.’” Och vid templets invigning säger Salomo: ”Jahve, Israels Gud, det finns ingen gud som du. ... Alla jordens folk skall känna ditt namn i fruktan för dig liksom ditt folk Israel.” — 1 Kungaboken 8:23, 43.
Önskas en grisslybjörn?
Delstaten Montana i USA har ett problem. Grisslystammen i Klippiga bergen i delstaten har förökat sig alltför mycket och spritt sig till områden där det finns människor och boskapsdjur. En del björnar har bytt ut sin vanliga diet mot de ”lättare godbitarna” i bebodda trakter och på så sätt blivit ”problembjörnar”. Enligt uppgift i The Wall Street Journal kom man därför på idén att skriva till andra delstater och erbjuda grisslybjörnarna, som kan väga ända till 275 kilo. Somliga delstater sade helt enkelt ”nej tack”. Kalifornien uppgav att de platser på vilka man skulle kunna placera björnarna också hade ”en hög koncentration av människor”. I Wyoming var man rädd för de problem som björnarna skulle föra med sig. Och Oregon kom med ett moterbjudande om att sända Montana några av sina problematiska svartbjörnar. Det var endast Alaska som ingav en strimma av hopp. Fastän de inte ville ha björnarna, sade de att de gärna skulle ta björnarna i utbyte, ”kilo mot kilo”, mot Alaskavargar i ett försök att skydda sina älgar. Men Montana, som redan försökte skydda sina boskapsdjur, ville inte ha fler vargar på halsen.
Vittnesmål med hjälp av hypnos godkänns inte
Det man kommer ihåg med hjälp av hypnos godkänns inte som vittnesmål inför rätten, fastslog Högsta domstolen i Missouri i USA. I en kommentar till rättsfallet Alsbach mot Bader uppger The National Law Journal: ”Carl Alsbach undergick hypnos för att kunna erinra sig detaljer beträffande en olycka i vilken han hade varit inblandad. Han försökte få sitt vittnesmål, som han avgav efter hypnosen, godkänt som bevisföring. Rätten ansåg att sådana vittnesmål saknar vetenskapliga belägg i fråga om tillförlitlighet och att de därför inte bör godkännas i domstolarna i Missouri.”
Problem i samband med bekämpningsmedel
Bekämpningsmedel kan tränga igenom de skyddskläder som arbetare bär, säger forskare. Man anar ingen fara, eftersom bekämpningsmedlen inte svider på huden eller irriterar den. Men medlen tränger in i huden och kan upptas i blodomloppet. Genom att märka bekämpningsmedlet med ett fluorescerande kemiskt ämne fann man att till och med de främsta skyddsmaterial som användes — flera tyglager, overaller och gummihandskar — släppte igenom medlet. Jordbruksarbetare utsätts därför för högre doser än man tidigare trott. Problemet förvärras när arbetare, som förutsätter att de är skyddade av sina kläder, endast tvättar områden av huden som kommit i beröring med medlet.
Användbar vassla
Den största mängden biprodukter vid osttillverkning är vassla. För varje kilo ost som görs får man sex till nio gånger så mycket vassla — omkring 21.000 miljoner kilo årligen enbart i Förenta staterna. En betydande beståndsdel i vassla är laktos eller mjölksocker. Man har på senare tid funnit en metod att utnyttja laktos som bindemedel vid tillverkning av spånskivor för användning som byggnadsmaterial. Man kan på så sätt undvika den vanliga användningen av formaldehyd, som ger upphov till giftutdunstningar som ansamlas i luften i moderna lufttäta byggnader. Forskarna säger att spånskivor med laktos är ofarliga. Laktos kan också användas vid tillverkning av isoleringsskum av polyuretan. Fördelen är att det är mindre kostsamt att göra det eldhärdigt i jämförelse med de konventionella skummaterialen som framställs av sackaros.
Luftrenande växter
Luftföroreningsnivån i moderna, välisolerade hus kan sänkas genom att man använder vanliga krukväxter, säger forskarna. Eldstäder, gasspisar och liknande, cigarretter, isolering och till och med syntetiska kläder, mattor och gardiner avger potentiellt farliga förorenande ämnen i luften. Experiment har visat att halten av de ohälsosamma ämnena — kvävedioxid, koloxid och formaldehyd — inom 24 timmar i hög grad sänktes med hjälp av växten vandrande jude. Det behövs 8 till 15 välplacerade krukväxter för att motverka föroreningar i ett hem av genomsnittstyp. Den nämnda växten visade sig vara den bästa, men också andra växter som silverkalla, gullranka och fredskalla var effektiva. Vetenskapsmän vid NASA upptäckte växternas egenskaper, när de var i färd med att forska fram ett biologiskt luftreningssystem som man skulle kunna använda i rymdstationer.
Framgång genom misslyckande
En ”formidabel framgång” i Japan, säger New Scientist, är ”en ny elektronisk regnvarnare”. Sensorn, som sitter utomhus, är förbunden med en melodidel med hjälp av en lång lina. När det faller regnstänk på sensorn, sluts en strömkrets, och varnaren börjar spela en melodi. Företaget, Nippon Alumi Tsurumaru, utvecklade ursprungligen ett system som automatiskt skulle dra in en klädlina, när det regnade. När det visade sig bli alldeles för dyrt, använde företaget sensordelen och utvecklade regnvarnaren. Omkring 250.000 såldes under de åtta första månaderna på marknaden.
Svenskarnas religiösa behov
”Vem kunde ana att detta land behövde en Gud?” Så avslutar Bertil Torekull en artikel om reaktionerna efter mordet på Olof Palme. (Östgöta Correspondenten, 27 mars 1986) Han hänvisar till författaren Charles Brenner, som sagt att politiken mer och mer tagit den plats som religionen tidigare hade. ”Partiet har blivit den nya kyrkan”, säger Torekull vidare, och det har visat sig kunna ”arrangera tre magnifika begravningar med ett ceremoniel helt i klass med kyrkans”. Han talar vidare om ”kvasireligiösa riter” och nämner förslagen att ge gator och torg namn efter Palme, något som knappast skulle ha tilltalat honom. ”I sitt eget liv sökte han knappast förgudningen”, heter det vidare, utan ”slog ner på varje åtbörd från levande och icke nu levande självhärskare”. Andra har gjort liknande iakttagelser. Harry Schein nämner i Dagens Nyheter för 30 mars att det kanske är så att ”folket i ett sekulariserat land har behov av en gemensam, nära nog religiös upplevelse”. I Svenska Dagbladet för 30 mars framför Ulf Wickbom Göran Palms iakttagelse att ”det avkristnade svenska folket höll på att bygga en kyrka av blommor i hörnet av Sveavägen och Tunnelgatan”. Palme kallas nu fredsduva och fridsfurste, säger Torekull, och ”helgonmyten byggs upp”, hans ideal blir tillbedda och förvandlade till kultföremål, och ”av mordplatsen gör vi en utomhuskyrka att samlas och bedja i”. I tidningen Tempus för 8 april omtalas att omkring tjugo dagar efter mordet hade 44 procent av stockholmsområdets befolkning besökt mordplatsen i hörnet av Sveavägen och Tunnelgatan. Av hela landets befolkning säger hälften av dem som ännu inte besökt mordplatsen att de planerar att göra det vid tillfälle.