UNDER detta århundrade har världen fått bevittna djupgående sociala förändringar. Tidigare generationer höll sig i stort sett inom den egna byns gränser. Eftersom arbetet kretsade kring hemmet, var resor en lyx som var få förunnad. Men i och med industrialiseringen förändrades allt detta.

Följden har blivit att livsrytmen nu är mycket snabbare. Människor jäktar för att hinna till arbetet, skyndar sig i väg till affären, lämnar i all hast av sina barn vid lekskolor och daghem och stressar i väg vid veckosluten — för att koppla av, som det heter. Livet tycks styras av stämpelur, tidtabeller och affärstider.

Vad kan du göra för att få bättre kontroll över ditt liv och klara av våra dagars hektiska livsrytm?

Ständigt bråttom – utan att komma någon vart

FÖRAREN rattade lugnt sin bil i vad han tyckte var lagom fart: 130 kilometer i timmen! Hans passagerare, som var vana vid fastställda hastighetsbegränsningar, var emellertid nästan i upplösningstillstånd på grund av den snabba trafiken på de västtyska motorvägarna. Där finns det nämligen inga hastighetsbegränsningar, utom på vissa speciella sträckor. Trots att de höll 130 kilometer i timmen, var det faktiskt många bilar och motorcyklar som susade förbi! Till sist kunde en av passagerarna inte behärska sig längre, utan sade: ”Varför har alla så bråttom? Vart är alla människor på väg?”

”Förmodligen ingenstans”, sade hennes värd leende, tydligen på skämt, för det var uppenbart att alla var på väg någonstans — och ganska snabbt, dessutom!

Men varför har egentligen alla människor så bråttom? Har de glömt att halva nöjet med att resa är att ta sig tid till att njuta av omgivningarna? Var det verkligen meningen att livet skulle vara ett nervkittlande sprinterlopp?

Snabba bilar, snabbmatskedjor och överljudsplan är kännetecknande för en tidsålder som präglas av ständigt ökade krav: Fortare! Snabbare! Effektivare! Det är sant att de flesta av oss inte skulle vilja återvända till häst och vagn-tiden. Och de flesta människor håller säkert med om att ett visst mått av brådska kan vara på sin plats. Om du till exempel kallar på en läkare eller på polisen, förväntar du ju faktiskt inte att de skall gå och dra benen efter sig.

Men är då all denna brådska nödvändig eller nyttig? Somliga anser att den inte är det. Så här säger en skribent för Los Angeles Times: ”Härjade, jagade och jäktade rusar [många människor] genom livet som slavar under klockan i denna brådskans tidsålder.”

Det höga tempot i våra dagar har också bidragit till något som The Toronto Star kallade ”en epidemi som börjar bli omöjlig att bemästra” — stress! Stress tycks påverka människor som ett gift. Den har fått skulden för en lång rad sjukdomar, från mjäll och sköra naglar till högt blodtryck och hjärtattacker. Mänskliga relationer blir också lidande på grund av tidspressen.

Men hur kommer det sig då att vår tid har blivit en ”brådskans tidsålder”? Om du känner dig sliten och jäktad nu, hur kommer då ditt liv att vara om några år? Finns det något du kan göra för att få bättre kontroll över ditt liv — och klara av våra dagars hektiska livsrytm?

Varför denna hektiska livsrytm?

VARFÖR är då vår tid så hektisk? Den är fjärran från det utopiska lugna liv med gott om fritid som industrialiseringen förväntades medföra. Parollen ”mindre arbete och mer ledighet för alla”, som förespråkades av många ekonomer, sociologer och futurologer, har helt enkelt inte förverkligats.

Författaren A. Kent Macdougall förklarar rentav: ”Arbetet upptar lika mycket av den genomsnittlige inkomsttagarens tid som det gjorde för en generation sedan, och resorna till och från arbetet tar ännu mer.”

I stället för att förenkla livet har den moderna tekniken bidragit till att göra det mer hektiskt. Harold H. Kassarjian, som är professor i marknadsforskning, säger: ”Masskommunikationsmedel och masstransportmedel håller på att ta kål på oss. Vi blir mer och mer pressade, därför att vi har skapat artificiella skäl till att ha bråttom. Vi gräver ner oss själva i våra egna stressgravar.”

Några viktiga faktorer

I våra dagar är många fäder nertyngda av övertidsarbete eller måste ha två arbeten bara för att kunna försörja sina familjer. Det finns också ett rekordstort antal kvinnor som har tvingats ut på arbetsmarknaden. Så här skriver Paul Johnson i Daily Telegraph: ”Det är verkligen ironiskt att just i det skede i historien när de traditionella kvinnosysslorna drastiskt förenklats genom den kommersiella teknologin ... arbetar kvinnorna lika hårt som någonsin; kanske ännu hårdare.”

Så efter att ha tillbringat hela dagen på sitt förvärvsarbete kommer många kvinnor hem till ett andra arbete — att sköta hemmet och barnen. Undersökningar visar att männen gör relativt lite för att underlätta sina hustrurs ökade arbetsbörda. För många förvärvsarbetande hustrur är tid därför en tillgång som är knapp och gäckande. Författarna till boken Working Couples citerar en förvärvsarbetande hustru som säger: ”Jag känner mig så pressad därför att jag inte har tillräckligt med tid för sådant som jag vill göra eller sådant som måste göras.”

I många fall har de förändrade sexualvanorna och den skyhöga skilsmässofrekvensen också bidragit till den hektiska livsrytmen. På vilket sätt? Det förklaras i en artikel i tidskriften Family Relations: ”Vårt samhälle [USA] har under de nio senaste åren upplevt en 79-procentig ökning av antalet enförälderfamiljer. ... Deras antal är långt större i dag än någonsin tidigare.” För en förälder som på egen hand måste uppfostra sina barn, handla, laga mat och städa kan livet tyckas vara ett ändlöst, hektiskt jäktande.

Andra faktorer

Det finns också andra, mindre påtagliga, faktorer som kan bidra till våra dagars hektiska livsrytm, till exempel följande:

Livet är kort — ”Människan, av kvinna född, lever en liten tid och mättas av oro”, sägs det i bibeln. ”Lik ett blomster växer hon upp och vissnar bort, hon flyr undan som skuggan och har ingen varaktighet.” (Job 14:1, 2) Medvetna om sannfärdigheten i dessa bibelverser rusar många människor genom livet och försöker hinna med så mycket som möjligt. ”Låt oss äta och dricka, för i morgon skall vi dö”, är deras filosofi. — 1 Korintierna 15:32.

Livet är osäkert — ”De snabba ... vinner [inte] tävlingsloppet”, sade den vise kung Salomo. Varför inte? ”Ty tid och oförutsedd händelse drabbar dem alla”, förklarade han. (Predikaren 9:11, NW) Därför har människor till synes bråttom att nå sina mål av fruktan för att någon oförutsedd händelse skall hindra dem från att göra detta.

Fruktan för att gå miste om något — I likhet med små barn är många vuxna otåliga, har dålig koncentrationsförmåga och måste alltid skynda vidare till något nytt. De kan inte koppla av och njuta av nuet, därför att de har så bråttom att uppleva framtiden.

Nervositet och otålighet — Om du till allt detta lägger nervositet och otålighet, så kanske du bättre förstår den där föraren som du då och då ser i din backspegel. Eftersom han tydligen betraktar alla framförvarande bilar som en personlig förolämpning, försöker han köra om dem alla så snart som möjligt, ofta utan någon som helst anledning. Ibland ser du honom igen vid nästa trafikljus!

Långtråkighet — Somliga människor finner sina förvärvsarbeten eller sina dagliga rutiner långtråkiga och ointressanta och skyndar sig därför igenom det som i deras tycke är ett nödvändigt ont så snabbt som möjligt för att få mer tid till fritidsaktiviteter.

”Tid är pengar” — Somliga människor är så styrda av denna princip — och av klockan — att de försakar fritid och semester av fruktan för att det skall kosta dem några kronor. De är sällan nöjda, utan har alltid bråttom att samla ihop materiella ägodelar som de sedan knappast har tid att njuta av.

Vilket skälet än är, så kanske ditt liv just nu är en hektisk kapplöpning med tiden. Om så är fallet, kan du fråga dig ...

Vad leder allt detta till?

För det första har våra dagars hektiska livsrytm resulterat i många stressrelaterade sjukdomar. Men sannfärdigheten i ordspråket ”det är klokast att skynda långsamt” bekräftas också inom andra områden av människans liv. I den tyska läkartidskriften Ärztliche Praxis sägs det till exempel: ”Den främsta orsaken till trafikolyckor är alltjämt för hög hastighet.”

En skolelev som hastar sig igenom den grundläggande undervisningen kommer att få svårt att finna och behålla ett arbete. En som äter för fort kan få nervös mage, dålig matsmältning och en rad andra fysiska åkommor. En man ”som förhastar sig med sina ord” kan förorsaka förlägenhet, sårade känslor eller till och med brutna vänskapsband. (Ordspråksboken 29:20, NW) Och den som förhastar sig när han väljer äktenskapspartner kanske sedan lika hastigt söker skilsmässa.

Hur är det då med dem som jäktar för att skaffa sig materiella ägodelar, klättra uppåt på karriärstegen, bilda familj eller få ut det mesta av livet? Det är sant att sådant inte behöver vara fel i sig självt. Men när sådana strävanden blir ett enda hetslopp, hur kan det då bli till nytta för människor i det långa loppet?

Den forntida kung Salomo ägnade sig åt sådana strävanden, men han kom till följande slutsats: ”Jag, ja, just jag, vände mig till alla mina verk, som mina händer hade utfört, och till det hårda arbete, som jag hade arbetat hårt med för att fullborda, och se, allting var fåfänglighet och ett jagande efter vind, och det fanns ingenting under solen som var till vinning.” — Predikaren 2:11, NW.

Finns det då något sätt att komma till rätta med våra dagars hektiska livsrytm och leva ett relativt lugnt liv?

[Ruta på sidan 5]

Våra dagars hektiska livsrytm

”Bilden av den jäktade prestationsmänniskan är [ständigt aktuell] i dagens stressfyllda samhälle”, framhölls det i The New York Times. ”Typiska fall är personen som springer för att hinna med tunnelbanan när nästa kommer om ett par minuter, företagsledaren som är besatt av olika mål som skall uppfyllas och överträffas, handlingsmänniskan som absolut måste höja sig över mängden och som gör den där extra ansträngningen för att ta risker som ger honom en kick.”

Hur man klarar av våra dagars hektiska livsrytm

EN ARBETARE tillbringar veckosluten med att titta på fotboll på TV och klagar sedan över att han inte har tid att ta med sina barn till djurparken. En husmor följer slaviskt en TV-serie vecka efter vecka och beklagar sig sedan över att hon har så lite tid för att sköta hushållet. Är problemet att de har ont om tid, eller är det kanske så att de använder sin tid på fel sätt?

För att kunna göra gott bruk av tiden måste man följa den bibliska princip som finns nedtecknad i Filipperna 1:10: ”Skaffa er visshet i fråga om de viktigare tingen.”

Ja, bestäm dig först för vad som är väsentligast. Om sedan någonting måste åsidosättas, välj då något som är relativt oviktigt. Försök göra upp en lista över alla de arbetsuppgifter som skall utföras på låt oss säga en vecka, och dela sedan in dem i två kategorier: 1) Vad jag måste göra och 2) vad jag skulle vilja göra.

Förvärvsarbete, inköp, underhåll av huset och samvaro med familjen faller inom den första kategorin. För sanna kristna bör också mötesbesök, förkunnarverksamhet och bibelstudium få högsta prioritet. — Matteus 6:33.

Om listan verkar överväldigande, kanske några av uppgifterna inom kategorin ”vad jag måste göra” egentligen inte är så nödvändiga när allt kommer omkring. Eller också kanske du kan försöka kombinera olika aktiviteter. Om du till exempel har hushållsgöromål att utföra, varför då inte passa på att lära dina barn hur några av dessa skall utföras? Detta kommer inte bara att ge dig större möjlighet att få saker och ting utförda, utan kommer också att ge dig dyrbara tillfällen till samvaro med dina barn.

Men hur är det då med listan över saker som du skulle ”vilja göra”? Möjligheterna är nästan obegränsade. Men du kan ju helt enkelt inte göra allting. Försök därför att beräkna kostnaden för de aktiviteter du vill ägna dig åt. (Lukas 14:28) Kommer de att minska — eller rentav öka — stressen i ditt liv? Kommer de att öka utgiftsbördan i hushållet? Kommer de kanske att inkräkta på de uppgifter som måste utföras?

Undvik den snara som består i att ha ett alltför fulltecknat schema — att planera in så mycket att du far omkring som en vettvilling. Ta tillräckligt med tid på dig för att utföra dina uppgifter. En pensionerad byggnadsentreprenör gav ett gott råd åt en ung man som han hade tänkt bjuda på en kopp te. Den unge mannen tackade nej och sade: ”Jag måste vara inne i stan klockan tio i fem.”

”Vad är det för slags tidsavtal?” frågade byggnadsentreprenören. ”Försök att avtala tid vid jämna klockslag”, tillrådde han, ”för annars kommer du att jäkta dig fördärvad.”

Varför det är så svårt

Dessa förslag kanske kan vara till viss hjälp. Men kom ihåg att all denna stress och brådska bara är en följd av att vi lever i ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med”. (2 Timoteus 3:1—5) Dagens värld är verkligen en jäktad värld. Men det faktum att relationerna människor emellan blir allt sämre och problemen i världen ökar lavinartat visar att allt detta jäktande inte leder människor någonstans.

Världen lever egentligen på nåder i våra dagar. ”Den tid som återstår är förkortad”, säger bibeln varnande. (1 Korintierna 7:29) Jesus Kristus pekade fram emot just den tid som vi nu lever i och sade att den nuvarande världsnöden är ett tecken på att hans rike är nära. (Lukas 21:10, 11, 28—31) Satan, djävulen, känner därför ”stor förbittring, då han vet att han har en kort tidsfrist”. (Uppenbarelseboken 12:12) Hela hans världsordning närmar sig snabbt sin tillintetgörelse, och alla hans försök att förhindra detta är förgäves!

Det är sant att du inte kan göra mycket åt den kurs som världen har valt. Men du kan göra mycket för att få lugn och ro i ditt eget liv. Nej, lugnande tabletter är ingen lösning, och tidsbesparande åtgärder fungerar inte heller för alla. Det är till långt större hjälp att skaffa sig kunskap och insikt i bibeln. Bibeln?

Ja, för bibeln visar att de kristna bör önska föra ”ett lugnt och stilla liv med full gudaktig hängivenhet och fullt allvar”. (1 Timoteus 2:2) Är detta möjligt? Ja, det är det, för även om du fortfarande utsätts för de påfrestningar som är förknippade med ”de yttersta dagarna”, kan bibeln hjälpa dig att utveckla en ny syn på livet.

Tänk till exempel på ditt arbete. Om ditt liv kretsar kring ”gudaktig hängivenhet och ... allvar” i stället för kring materiella ting, kommer du inte att ha så bråttom att skaffa dig en massa saker som du inte har råd med. När du vet att ”kärleken till pengar är ... en rot till alla slags skadliga ting”, kan du vara nöjd med ”vad som när och skyler”. (1 Timoteus 6:8, 10) Och eftersom ditt arbete kommer att få en andrahandsplats i ditt liv, kanske du till och med får tid till välbehövlig vila och avkoppling. ”Bättre är en handfull ro än båda händerna fulla med möda och jagande efter vind.” — Predikaren 4:6.

Somliga har möjlighet att skära ner på sitt förvärvsarbete. En man som var chef för ett stort företag berättar: ”Efter 23 års slit hade jag en bra lön, fri sjukvård, bra pension och så vidare. Men för att få allt detta måste man ägna mer och mer tid och kraft åt sitt arbete. Till slut har man ingen tid för sig själv. Och så snart något annat än arbetet kommer på tal, säger man: ’Beklagar, men jag är tyvärr alldeles för upptagen.’” Denne man lämnade därför sitt prestigebetonade arbete. Detta betydde visserligen att han fick nöja sig med en enklare livsstil. Men det betydde också att han fick mer tid för sin familj och för kristen verksamhet.

En fråga om prioritering

Med tanke på de kritiska tider som vi lever i kan sanna kristna inte ta lätt på andliga ting. Tänk på Sackeus, som enligt bibeln var en rik uppbördsman. Eftersom han ville veta mer om Jesus, klättrade han en gång upp i ett träd för att bättre kunna se honom när han gick igenom staden. Berättelsen lyder: ”När nu Jesus kom till det stället, såg han upp och sade till honom: ’Sackeus, skynda dig och kom ner, för i dag måste jag stanna kvar i ditt hus.’ Då skyndade han sig och kom ner, och han tog med glädje emot honom som gäst.” — Lukas 19:2—6.

Tänk vilket gagn Sackeus fick av att ta emot Jesus som gäst och dryfta andliga ting med honom! Jesus hjälpte Sackeus att ändra sin syn på livet, så att Sackeus slutade upp med att lägga största vikten vid att skaffa sig materiella ting. ”Se! Hälften av mina tillhörigheter, Herre, ger jag nu åt de fattiga”, sade han till Jesus, ”och vadhelst som jag har utpressat av någon genom falska anklagelser ger jag nu tillbaka fyrdubbelt.” — Lukas 19:8.

Sanna kristna i våra dagar är likaså ivriga att dra nytta av de tillfällen som ges att dryfta andliga ting. Att skaffa sig materiella ting är inte längre det viktigaste för dem. Att få möjlighet att läsa kristna publikationer, som hjälper dem att lära känna Gud och hans uppsåt, blir något som de vill prioritera. Och när de får möjlighet att församlas med sina medkristna, vill de inte gå miste om en enda minut av undervisning och uppbyggande samvaro.

Ett annat fint exempel för oss är Lot. Guds ängel hade förvarnat honom om att Sodom och Gomorra skulle förstöras. Lot, som kärleksfullt visade intresse för andra, ”talade till sina mågar, som skulle få hans döttrar, och sade: ’Stå upp och gå bort från detta ställe. Ty Herren [Jehova] skall fördärva staden.’” Men Lot själv ”dröjde” fortfarande, och ängeln uppmanade honom därför enträget att utan dröjsmål skynda i väg till den tillflyktsort som Gud hade utvalt, i det han sade: ”Skynda att fly undan dit; ty jag kan ingenting göra, förrän du har kommit dit.” — 1 Moseboken 19:14, 16, 22.

Dagens värld är precis lika ond som städerna Sodom och Gomorra var och står därför inför sin tillintetgörelse. Att varna andra för denna kommande tillintetgörelse som förutsagts i bibeln har därför högsta prioritet i Jehovas vittnens liv. Kommer du att prioritera din möjlighet att undersöka denna varning?

Att stressa och jäkta med fåfänga strävanden kommer helt visst inte att ge dig någonting annat än hjärtesorg och nervösa besvär. Hur mycket bättre är det inte att lära känna Gud och hans uppsåt att införa en helt ny tingens ordning, där livet inte längre kommer att vara ett enda jäktande! — 2 Petrus 3:13; Jesaja 65:17, 21—25; Psalm 37:10, 11.

Under tiden bör du försöka lära dig att vara verksam på ett produktivt och inte på ett hektiskt sätt. Och dröj inte med att lära känna Guds uppsåt! Låt det få högsta prioritet i ditt liv!

[Ruta på sidan 8]

Visa råd mot otillbörligt jäktande!

”Den som hastar att vinna rikedom skall inte förbli oskyldig.” — Ordspråksboken 28:20, NW.

”Den flitiges planer är helt visst till fördel, men var och en som förhastar sig går helt visst armod till mötes.” — Ordspråksboken 21:5, NW.

”Har du sett en man som förhastar sig med sina ord? Det är mer hopp om den enfaldige än om honom.” — Ordspråksboken 29:20, NW.

”Förhasta dig inte med hänsyn till din mun; och vad ditt hjärta angår, låt det inte förhasta sig med att framföra ett ord inför den sanne Guden.” — Predikaren 5:1, NW.

[Bild på sidan 7]

Jäkt orsakas ofta av dålig tidsplanering och att man försöker få in för mycket på sitt schema

[Bild på sidan 9]

Jesus hjälpte Sackeus att ge prioritet åt de rätta tingen i sitt liv