• Tjeckien
    Jehovas vittnens årsbok 2000

    • På semester med andra vittnen

      Trots att det var svåra tider, fick Jehovas folk möjlighet till semester. Med omsorgsfull planering blev sådana semestrar inte bara en tid för att samla krafter fysiskt sett, utan också en tid av andlig uppbyggelse. I en tid när man höll möten med högst 10 personer närvarande kan man föreställa sig hur det kändes när kanske 30 Jehovas vittnen var tillsammans i en vecka eller två!

      Det var viktigt att fatta förståndiga beslut när det gällde vem man skulle inbjuda. De som skötte planeringen strävade efter att inte ge företräde åt de yngre framför de äldre och inte heller åt bröder framför systrar. Man strävade också efter att låta flera andligt mogna kristna bröder ingå i gruppen, så att de kunde ge den tillsyn som behövdes.

      Man var mycket angelägen om att det skulle bli ett balanserat andligt program. Det dagliga schemat var ungefär så här: Morgonbön, dagens text och bibelläsning. Vissa eftermiddagar var det timslånga möten. På kvällarna hade man ofta en andlig samvaro med ett förberett program. Resten av dagen kunde disponeras fritt. Vännerna kunde studera, vandra, simma eller göra något liknande. Tjänsten på fältet var vanligtvis kombinerad med en utflykt, men också här fanns det oskrivna regler att följa. Försök föreställa dig en grupp på 20 vandrare. I byar, i skogen och på fälten mötte de folk som bodde i trakten. När de fick kontakt med någon, lämnade en broder eller en syster gruppen och försökte få i gång ett samtal. Resten av gruppen fortsatte vandringen.

      Dessa semestrar, som man hade i grupp, gav mycket goda resultat. De var trosstärkande, och de tjänade till att sprida de goda nyheterna. Dessa gruppsemestrar är en väsentlig del av Jehovas vittnens nutida historia i detta land. Men Jehovas tjänare kunde aldrig tillåta sig att släppa den andliga vaksamheten.