Vad ligger bakom vandalismen?

”JAG har ingenting att säga.” Dessa ord var skrivna med stora bokstäver på en nymålad vägg i en av São Paulos finare stadsdelar. Ett verk av vandaler, kanske du tänker. Och klotter är bara en form av vandalism.

Föreställ dig att oansvariga vandaler har förstört din nya bil. Eller du upptäcker att i samhället där du bor har något — som många har nytta av — helt eller delvis blivit förstört av vandaler. Varför? Ja, varför? Har du någonsin funderat över varför vandalismen är så utbredd? På många håll tycks vandaler finna nöje i att förstöra telefonkiosker. Ofta utsätts de allmänna transportmedlen, till exempel tåg och bussar, för skadegörelse. Vandaler verkar inte bry sig om någonting. Men vad ligger bakom mycket av den vandalism som vi ser eller drabbas av?

Marco,a en yngling från Rio de Janeiro, blev besviken sedan hans lag hade förlorat en fotbollsmatch — ja, så besviken att han började kasta stenar mot en buss full med supportrar till det vinnande laget. Eller tänk på Claus. När det inte gick så bra för honom i skolan, blev han så ursinnig att han började kasta stenar och krossa fönster. Men det ”roliga” tog slut när hans far fick betala skadorna. En annan yngling, Erwin, både gick i skolan och arbetade. Han och hans kamrater betraktades som väluppfostrade ungdomar. Men på fritiden ägnade de sig åt att vandalisera i området där de bodde. Erwins föräldrar var helt omedvetna om vad som försiggick. Valter var föräldralös och hade inget annat val än att bo på São Paulos gator. Hans bästa vänner var ett gäng vandaler, som han hängde ihop med, och dessutom tränade han kampsport. De här exemplen visar att det är människor som ligger bakom vandalismen och att de utlösande faktorerna till vandalism skiftar, liksom de känslor som är inbegripna.

”Vandalism kan vara ett sätt att hämnas eller ett sätt att uttrycka en politisk åsikt. Men både ungdomar och vuxna begår ibland sådana brott bara ’för nöjes skull’”, heter det i The World Book Encyclopedia. Och vandalism är inte bara ett uttryck för ungdomligt skämtlynne — den kan vara mycket destruktiv, ja, den kan till och med leda till död. En grupp ungdomar ville ”ha lite kul”, så när de såg en man ligga och sova, sprutade de en lättantändlig vätska på honom och tände sedan eld. Offret, en brasiliansk indian, dog senare på ett sjukhus. Enligt polisrapporten ”sade de unga männen att de inte trodde att någon skulle bry sig om detta, eftersom många tiggare hade blivit ihjälbrända tidigare, och inga rättsliga åtgärder hade vidtagits”. Vare sig vandalismen tycks sakna offer eller ej, är kostnaden, ekonomiskt och känslomässigt, omöjlig att beräkna. Vad skulle då kunna begränsa vandalismen eller sätta stopp för den?

Vem kan stoppa vandalismen?

Kan polisen och skolorna förhindra vandalism? Ett problem är att polisen har fullt upp med att utreda sådana grövre brott som narkotikahandel och mord — man har inte tid med ”offerlösa” förseelser. En polis berättar att när ungdomar får problem, brukar föräldrarna ofta ”lägga skulden på de kamrater som deras barn hänger ihop med och på poliserna för att de gjort ingripandet och på skolan”. Med utbildning och strängare straff kanske man kan minska vandalismen, men vad skall man göra, om inte föräldrarnas inställning förändras? En kvinna som arbetar som övervakare av ungdomsbrottslingar säger: ”Orsaken till vandalism är att ungdomarna har långtråkigt och att de får så många möjligheter att ägna sig åt skadegörelse. [Ungarna] är ute sent, och de har inget att göra. Och de har förmodligen ingen som har tillsyn över dem — för annars skulle de inte vara ute.”

Vandalism är ett allvarligt problem på många håll, men saker och ting kan ändras. De unga vandaler som nämndes i början har numera helt upphört med sitt asociala beteende. Vad fick dessa tidigare brottslingar att ändra livsstil? Dessutom: Skulle du bli förvånad om vandalismen inte bara kunde begränsas, utan avlägsnas helt? Läs om detta i följande artikel.

Vandalismen kan utrotas

”TONÅRSVANDALISM har alltid betraktats som ett uttryck för respektlöshet och fientlighet mot vuxenvärlden och dess normer”, skriver författarna Jane Norman och Myron W. Harris. De konstaterar att det är många ungdomar som inte tror att någonting kan göras för att situationen skall ändras, men samtidigt ”tror 1 av 3 att tonårsvandalism skulle kunna begränsas, om föräldrar ägnade mer uppmärksamhet åt sina barn och om tonåringar inte var så uttråkade”. Att ungdomar har mer att göra och får mer tillsyn av föräldrar kan kanske göra att vandalismen minskar, men skulle man komma åt grundorsaken till problemet?

Ensamma är många ungdomar inga bråkmakare, men när de kommer tillsammans två och två eller i en grupp, kanske de försöker få uppmärksamhet genom att göra dumma och elaka saker. Så var fallet med Nelson. Under inflytande av droger och alkohol gav han ofta uttryck åt sin vrede och sitt missnöje genom handlingar som helt enkelt var vandalism. José var uppeldad av predikningar i katolska kyrkan om jordreformer och arbetarnas rättigheter och kände att han borde ta del i strejker och organiserad vandalism som ett sätt att protestera. Men både Nelson och José fann något som var mycket bättre än kravaller och skadegörelse.

Några av orsakerna till vandalism

Låt oss se lite närmare på varför somliga ungdomar ägnar sig åt vandalism. Många unga känner sig förvirrade, och de ”beskriver världen som en förvirrad och galen plats, full av galna människor”. Men en rapport visar att trots detta och i motsats till vad somliga tror ”bryr sig tonåringar verkligen om vad som skall hända med deras liv. Tonåringar intresserar sig mer för omvärlden än vad vuxna tror.” För ungdomar som ägnar sig åt skadegörelse kanske detta, medvetet eller omedvetet, är ett uttryck för deras djupt rotade känslor av besvikelse, för att de har problem som de inte kan lösa eller för att de har behov som de inte får tillgodosedda. Enligt den undersökning som nämndes i inledningen ”var det inte någon av de tillfrågade som ansåg det vara rätt med vandalism, inte ens de som [hade] ägnat sig åt det”.

Många ungdomar får sällan eller aldrig höra några ord av uppskattning eller uppmuntran. Eftersom det blir allt viktigare med utbildning och eftersom allt fler arbeten kräver större specialkunskaper och tekniskt kunnande, kan en ung människa känna sig osäker och rädd. Dessutom är kanske föräldrar, lärare och kamrater mycket kritiska och krävande och intresserar sig inte så mycket för personen i fråga, utan mer för vad han eller hon presterar. Många gör uppror och börjar ägna sig åt skadegörelse därför att de är besvikna på sig själva. Skulle inte sådana känslor minska, om föräldrarna visade kärlek och omtanke?

Du kanske har sett hur man i vissa länder tycks ha gett upp kampen mot klottret och liknande brott, samtidigt som medborgarna fortfarande ser det som lärares och annan skolpersonals uppgift att göra någonting åt vandalismen. När det gäller lag och rätt heter det i The World Book Encyclopedia: ”Vandalism bestraffas med böter eller fängelse. I vissa länder ställs föräldrarna till svars när barnen gjort sig skyldiga till skadegörelse. Men de flesta handlingar av vandalism bestraffas inte. Det är i allmänhet svårt att vidta några rättsliga åtgärder, och ofta är kostnaderna för skadegörelsen inte så höga att det är värt besväret att dra saken inför domstol.” Enligt uppgift grips inte mer än 3 procent av förövarna.

Du håller förmodligen med om att god uppfostran är det bästa sättet att angripa orsakerna till brottslighet. Men när familjelivet urartar blir hela samhället lidande. Professor Ana Luisa Vieira de Mattos, verksam vid ett universitet i São Paulo i Brasilien, framhåller att några av orsakerna till ungdomsproblemen är ”nonchalans, likgiltighet, bristfällig tillsyn från föräldrarnas sida och brist på regler och kommunicerande”.

I våra dagar har vi verkligen sett Jesu ord gå i uppfyllelse: ”På grund av den tilltagande laglösheten skall kärleken hos flertalet svalna.” (Matteus 24:12) Och vem kan förneka att orden i 2 Timoteus 3:1–4 uppfylls nu? Aposteln Paulus skriver: ”Det skall du veta, att i de sista dagarna skall kritiska tider som är svåra att komma till rätta med vara här. Ty människorna skall vara egenkära, penningkära, inbilska, övermodiga, hädare, olydiga mot föräldrar, otacksamma, illojala, utan naturlig tillgivenhet, ovilliga till någon som helst överenskommelse, baktalare, utan självbehärskning, vildsinta, utan kärlek till det goda, förrädare, egensinniga, uppblåsta av högmod, älskare av sinnliga njutningar hellre än älskare av Gud.” En miljö som präglas av sådant, förstår vi, bidrar till att brottsligheten ökar. Men det finns hopp. På de flesta håll har man misslyckats med att få bort vandalismen, men det finns individer som har lyckats ändra sin livsstil och som inte längre uppför sig ohyfsat eller vårdslöst. I deras fall har vandalismen gått att stoppa.

Sund vägledning för unga människor

Vad har hjälpt vandaler och andra att förändra sin personlighet? För en del lärare och föräldrar kan det kanske verka ofattbart, men Bibeln ger god och tidsenlig vägledning. Genom att följa denna vägledning har sådana som tidigare ägnat sig åt vandalism i stället börjat lyda Guds uttryckliga lag: ”Du skall inte följa med mängden i vad ont är.” (2 Moseboken 23:2, 1982) Många har dragits till det Guds sanningsord har att säga om trosuppfattningar och läror som de tidigare inte förstod, och det de har fått lära sig har påverkat dem till att bli bättre människor. Ta till exempel José, en ung man från São Paulo. Han uppfostrades till att tro att det var rätt att använda helgonbilder i sin tillbedjan. När José fick veta att Gud har ett namn, Jehova, och att Gud inte tillåter bilddyrkan, gjorde han förändringar för att kunna behaga Gud. — 2 Moseboken 20:4, 5; Psalm 83:18; 1 Johannes 5:21; Uppenbarelseboken 4:11.

Nelson tillhörde olika gäng och deltog i våldsamheter och upplopp, som bara ledde till besvikelser och frustration, men så fann han ett verkligt hopp för framtiden, och det har inneburit en oerhörd befrielse för honom. Nelson säger: ”Jag blev förkastad av min familj därför att jag hade dåligt umgänge och missbrukade narkotika, men nu är jag den som visas mest respekt hemma. Det händer ofta att far ber mig förmana mina äldre bröder. Sedan jag började studera Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen känner jag verklig glädje, eftersom mitt liv nu har fått en mening.” Och för en ung stadsmänniska som Marco — uppväxt i en våldspräglad miljö — har kunskapen om att Guds kungarike skall göra jorden till ett paradis varit till stor glädje och uppmuntran. — Uppenbarelseboken 21:3, 4.

Tänk också på fallet med Valter, en före detta gängmedlem, slagskämpe och vandal. Valter var föräldralös, och han hade en sorglig barndom, så när han fick veta att Gud har ett folk mitt i denna fördärvade och onda värld gjorde detta ett starkt intryck på honom. Dessa människor strävar uppriktigt efter att tillämpa Bibelns principer i sitt liv och att visa medkänsla, hänsyn och omtanke. Valter säger: ”Jag tillhör nu en stor familj av ’bröder och systrar och mödrar och [fäder]’, precis som Jesus har lovat. Vad gäller framtiden så ser jag fram emot den tid när människor kommer att leva i lycka och endräkt under Guds rättfärdiga regering.” — Markus 10:29, 30; Psalm 37:10, 11, 29.

Något som är bättre än protester

Förutom att dessa tidigare vandaler nu visar hänsyn och hyser kärlek till sina medmänniskor, har de lärt sig att ”hata det som är ont”. (Psalm 97:10; Matteus 7:12) Hur är det då i ditt fall? Du kanske bara tillhör dem som har drabbats av den så utbredda vandalismen, men ett studium av Guds ord kan göra Jehova verklig för dig, ja, som en kärleksfull himmelsk Fader som bryr sig om dig. (1 Petrus 5:6, 7) Gud kan hjälpa oss att växa andligen, trots att vi har personliga svagheter eller lever i fattigdom. Detta är i sig självt något alldeles enastående!

Jehova och hans Son, Jesus Kristus, önskar i sanning att alla slags människor skall få möjligheten att lära känna Bibelns sanningar. Guds ord kan göra mer än att bara hjälpa vandaler att upphöra med handlingar av vandalism nu. De kan också få motivation att göra ytterligare framsteg i fråga om att tillämpa Guds principer, och de blir då medlemmar av ett internationellt brödraskap som är känt för sin renhet och sitt goda uppförande, nämligen den världsvida församlingen av Jehovas vittnen. I enlighet med Efesierna 4:24 har dessa uppriktiga kristna tagit på sig ”den nya personligheten som blev skapad enligt Guds vilja i sann rättfärdighet och lojalitet”. Snart kommer jorden att vara fylld av sådana människor, eftersom det bara är de som kommer att få överleva och få leva för evigt. — Jämför Lukas 23:43.

En ny värld fri från vandalism är möjlig

Tror du att vandalismen verkligen kan utrotas? Om det är så, hur skulle en sådan omfattande förändring kunna gå till? Guds kungarike kommer snart att göra slut på den nuvarande onda världsordningen. De som bor på jorden kommer att ställas till svars för varje avsiktlig överträdelse av Guds rättfärdiga lagar. (Jämför Jesaja 24:5, 6.) ”Överträdarna ... kommer sannerligen att förintas tillsammans”, men de som älskar rättfärdighet kommer att bli räddade. ”Jehova kommer att hjälpa dem och föra dem i säkerhet. Han kommer att föra dem i säkerhet undan de ondskefulla och rädda dem, eftersom de har tagit sin tillflykt till honom.” — Psalm 37:38–40.

Ja, själva grundorsakerna till vandalismen kommer att avlägsnas fullständigt. Så kommer också att ske med brottsligheten, förtrycket, lidandet och ondskan. I stället kommer livet i den nya världen att kännetecknas av frid, sann rättfärdighet, stillhet och trygghet. I Jesaja 32:18 beskrivs vad som kommer att få en bokstavlig uppfyllelse: ”Mitt folk skall bo på en fridfull uppehållsort och i den fulla tillförsiktens boningar och på ostörda viloplatser.” Ja, ett vackert paradis över hela jorden kommer att befolkas av människor som visar varandra kärlek och hänsyn.

Tillsammans med miljoner andra kan de som tidigare ägnade sig åt vandalism redan nu ha ett nära förhållande till Jehova Gud. De har slutat att ägna sig åt skadegörelse. Kommer du också att låta Guds ord vägleda dig till liv i hans nya värld? Varför inte efterlikna den forntida psalmisten, som skrev ner Jehovas ord: ”Jag kommer att ge dig insikt och undervisa dig om den väg du bör gå. Jag skall ge dig råd, med mitt öga riktat på dig.” — Psalm 32:8.