Våldet skadar oss alla

VEM har inte på något sätt påverkats av våld? Vi ser en ständig ström av våldsamma nyhetsinslag. Vi är rädda för våld på gatorna och på jobbet, och barnen möter mobbning i skolan. Till och med i hemmet, där de flesta känner sig trygga bakom låsta dörrar, är miljontals människor rädda, särskilt kvinnor. I vissa länder uppger hela 70 procent av kvinnorna att de har misshandlats av sin nuvarande eller tidigare partner.

I många länder är människor rädda för våldsamma politiska och sociala oroligheter och terrorism. Det visar sig bland annat genom den ökade elektroniska övervakningen, och då särskilt i länder där det har förekommit terrorism.

Därför kommer det knappast som en överraskning att kurvorna pekar uppåt för övervakningsindustrin trots den allmänna nedgången i världsekonomin. Vem får betala för allt det här? I slutändan är det vi, i form av skatter och andra avgifter. Och sådana kostnader kan mycket väl komma att öka allteftersom åtgärderna blir mer omfattande, påträngande och kostsamma.

Våldets oroväckande konsekvenser bör få oss att granska oss själva – vår etik och våra värderingar. I de följande artiklarna ska vi ta upp de här frågorna: Vilket ansvar har medierna för att våldet breder ut sig? Vad kan påverka vår inställning till våld? Hur kan vi skydda oss mot negativ påverkan?

En värld besatt av våld

DAGENS värld är besatt av våld. Det är sant att det alltid har funnits våldsam underhållning. Men ”på senare år”, säger Media Awareness Network, ”har medievåldet förändrats. För det första har det ökat.” För det andra är det ”mycket mer detaljerat, mycket mer sexuellt och mycket mer sadistiskt”. Tänk till exempel på följande.

Musik. Låtar med allt våldsammare texter ”har tagit plats bland mainstreammusiken”, säger samma källa. Med ett fräckt språk glorifieras mord och våldtäkt, till och med på hustrur och mammor.

Dataspel. ”Den obehagliga sanningen är att dataspel är sjukligt inriktade på blod och död”, sägs det i en brittisk tidskrift för spelentusiaster. Den tillägger: ”Den som älskar dataspel måste till viss del älska våld.” I ett populärt spel kan spelaren till exempel slå ihjäl kvinnor med basebollträn. Eftersom dataspel är interaktiva menar en del experter att de kan ha starkare negativ inverkan på barn än vad tv:n har.

Filmer. Undersökningar visar att våld, sex och svordomar har ökat betydligt i filmer, och man kan inte alltid gå efter åldersgränserna. Och det är inte bara ”skurkarna” som är våldsamma. Nästan hälften av det våld som visas på tv, i filmer och i musikvideor begås enligt en undersökning av ”hjältarna”.

Nyheter. ”Våld säljer” är en princip som många nyhetsprogram arbetar efter. Nyheter är storsäljare, och tv-producenterna vet att våld lockar tittare och att höga tittarsiffror lockar annonsörer, som i många länder finansierar sändningarna.

Webbsidor. Både autentiska och simulerade bilder på tortyr, stympning och mord ligger ute på internet. Många barn besöker de här sidorna.

Kan medievåldet påverka dig?

Påverkas folk av våldet på tv och i filmer, böcker och annan underhållning? De som tjänar på medievåldet hävdar naturligtvis att deras produkter är ofarliga. Men tänk på att affärsvärlden lägger ut miljarder på reklamfilmer, som kanske inte är längre än 30 sekunder, för att påverka vårt sätt att tänka. Är det då rimligt att en 90-minuters film med omoraliska och våldsamma huvudpersoner knappt skulle påverka oss? Och hur påverkas barn, som är så mottagliga?

Vår Skapare, Jehova Gud, känner den mänskliga naturen mycket bättre än vi. Vad har han sagt om att umgås med våldsamma människor – där de som underhåller oss i medierna kan räknas in? Lägg märke till följande bibeltexter:

● ”Jehova prövar såväl den rättfärdige som den ondskefulle, och den som älskar våld, honom hatar Hans själ.” (Psalm 11:5)

● ”Ge dig inte i lag med en hetlevrad man, med den argsinte skall du inte umgås, ty du kan ta efter hans sätt och gillra en fälla för dig själv.” (Ordspråksboken 22:24, 25, Bibel 2000)

Vi kan naturligtvis inte avskärma oss helt från dåligt inflytande. Men vi kan välja vår underhållning och vilka vi umgås med. Så fråga dig själv: Vilken sorts människa vill jag vara? Umgås sedan med sådana människor som har de värderingar och mål som du vill ha. (Ordspråksboken 13:20)

Vårt val av umgänge och underhållning kan alltså påverka vår inställning till våld, men det finns också andra faktorer som spelar in. Vilka då?

[Bild på sidan 5]

Vårt val av underhållning kan påverka vår inställning till våld.

Våldets rötter

BAKGRUNDEN till våld är ofta komplicerad. Det hänger inte alltid bara på en sak, som umgänge, underhållning eller sociala faktorer. I stället kan det vara en kombination av saker, bland annat följande:

Desperation och förtvivlan. En del tar till våld som en reaktion på förtryck, diskriminering, social isolering eller ekonomiska problem eller när de känner att de inte har kontroll över sitt liv.

Gruppåverkan. Incidenter vid sportevenemang har visat att många människor släpper sina spärrar när de är i grupp. Varför det? De blir ”mindre medvetna om sina egna moraliska normer och mycket mer benägna att triggas av våld och aggressivitet”, sägs det i boken Social Psychology. I en avhandling publicerad vid Claremont McKenna College sägs det att sådana personer kan bli icke-tänkande marionetter och förlora ”all känsla av socialt ansvar”.

Hat och svartsjuka. Det första dokumenterade mordet i människans historia begicks av en man som hette Kain. (1 Moseboken 4:1–8) Galen av svartsjuka och hat mördade han sin bror – trots att Gud hade uppmanat honom att kontrollera sina känslor och lovat att välsigna honom om han gjorde det. Det är verkligen sant som Bibeln säger: ”Där det är svartsjuka och stridslystnad, där är det oordning och allt möjligt ont.” (Jakob 3:16)

Alkohol och droger. Missbruk försämrar inte bara den fysiska och mentala hälsan utan hämmar också hjärnans kontrollcentrum. Det kan göra att en påverkad person blir mer våldsbenägen och lättprovocerad.

Bristfällig brottsbekämpning. ”Eftersom domen över en ond gärning inte genast verkställs, därför är människosönernas hjärta helt inriktat på att göra det som är ont”, sägs det i Predikaren 8:11. Svaga, ineffektiva eller korrupta rättssystem främjar våld, direkt eller indirekt.

Falsk religion. Våld kan ofta kopplas till religion. Som exempel kan nämnas sekteristiska våldsamheter och terrorism. Men det är inte bara fanatiker och extremister som bär skulden. Under båda världskrigen dödade också medlemmar av de stora ”kristna” och icke-kristna religionerna varandra, och ofta hade de sina andliga ledares välsignelse. Sådant beteende väcker Guds avsky. (Titus 1:16; Uppenbarelseboken 17:5, 6; 18:24)

Med tanke på alla de krafter som underblåser eller glorifierar våldet i dag, är det då möjligt att bli en verkligt fridsam person? Ja, det är det. Vi ska se närmare på det i nästa artikel.

[Ruta på sidan 6]

VÅLDET KOMMER INIFRÅN

Även om det finns en mängd faktorer som kan utlösa våld ligger de främsta orsakerna hos oss själva. Hur kan vi säga det? Jesus Kristus, som hade djup insikt i hur människor fungerar, sa: ”Ur människors hjärta, utgår ... skadliga överväganden: otukt, stöld, mord, äktenskapsbrott, yttringar av habegär och av ondska, svek, tygellöshet, ett avundsamt öga, hädelse, övermod, oförnuft.” (Markus 7:21, 22) Om vi regelbundet ser, lyssnar eller tänker på nedbrytande saker ger vi näring åt sådana tendenser. (Jakob 1:14, 15)

Om vi å andra sidan fyller vårt sinne med sådant som är sunt, sådant som nämns i artikeln på sidan 8, stryper eller ”dödar” vi de dåliga begären och förstärker de goda. (Kolosserna 3:5; Filipperna 4:8) Då kommer Gud att hjälpa oss att bli starka till vår ”invärtes människa”. (Efesierna 3:16)

[Ruta på sidan 7]

VÅLDET FÖRBRYLLAR

Varför har vissa länder enligt rapporter 60 gånger högre mordfrekvens än andra? Varför har krig och andra våldsamheter varit ett konstant inslag i mänsklighetens historia? Frågorna är många, men svaren få.

En del forskare menar att fattigdom och ojämlikhet föder våld. Enligt viss statistik sker omkring 90 procent av alla våldsrelaterade dödsfall – inbegripet självmord – i världens fattigare länder, och fattiga stadsdelar har ofta hög brottslighet. Men är fattiga människor verkligen våldsammare? Eller drabbas de av mer våld därför att samhället inte kan erbjuda ett väl fungerande rättsväsende? Sedan har vi städer som Calcutta i Indien, där miljontals människor lever i extrem fattigdom. Ändå är mordfrekvensen där en av de lägsta i världen.

Andra menar att ett samhälle blir mer våldsamt om det är lätt att få tag på vapen. Och naturligtvis gör vapen en våldsam person farligare. Men varför finns det en större andel våldsamma individer i vissa samhällen? Återigen har experterna inga entydiga svar.

Hur man lär sig att bli fridsam

ÄVEN om vi föds med vissa svagheter är ett våldsamt beteende ofta något man lär sig. På samma sätt kan man lära sig att vara fridsam. Men vem kan lära oss det? Ingen skulle kunna göra det bättre än vår Skapare, som är visare än någon annan. Vi ska nu gå igenom fem punkter och lyfta fram några guldkorn ur Bibeln.

1 ”Avundas inte en våldsman.” (Ordspråksboken 3:31) Det som kräver verklig styrka är faktiskt att visa självbehärskning och mildhet. ”Den som är sen till vrede är bättre än en väldig man”, sägs det i Ordspråksboken 16:32. Precis som starka väggar i en damm kan en sådan person stå emot trycket när han blir provocerad. Han bemöter ilska med mildhet och ”stillar raseri”. (Ordspråksboken 15:1) Den som är lättprovocerad exploderar däremot för minsta lilla. (Ordspråksboken 25:28)

2 Välj dina vänner med omsorg. ”En våldsman förleder sin medmänniska”, sägs det i Ordspråksboken 16:29. Men ”den som vandrar med de visa blir vis”. (Ordspråksboken 13:20) Ja, om vi umgås med fridsamma människor som är vänliga och kan behärska sig kommer vi troligtvis att ta efter dem.

3 Lär dig att älska andra. Den bästa beskrivning av kärlek som någonsin skrivits finns i 1 Korinthierna 13:4–7. Där står det bland annat: ”Kärleken är tålmodig och omtänksam. ... [Den] blir inte uppretad. Den för inte räkenskap över oförrätten. ... Den fördrar allting, ... uthärdar allting.” Jesus sa att om vi älskar så som Gud gör, så älskar vi till och med våra fiender. (Matteus 5:44, 45)

4 Lita på att Gud kommer att ta itu med de onda. ”Återgälda ingen med ont för ont. ... Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och beror på er. Hämnas inte er själva, ni älskade, ... det står ju skrivet: ’Min är hämnden; jag skall vedergälla, säger Jehova.’” (Romarna 12:17–19) Om vi tror på Gud och hans löften får vi en inre frid som den utan tro inte ens kan föreställa sig. (Psalm 7:14–16; Filipperna 4:6, 7)

5 Vänta på att Guds rike ska skapa verklig fred på hela jorden. Guds rike är ett himmelskt styre som snart ska utplåna alla onda och ta full kontroll över hela jorden. (Psalm 37:8–11; Daniel 2:44) När det riket styr ”skall den rättfärdige blomstra”, och ”stor frid skall råda tills månen ej längre finns”. (Psalm 72:7, Svenska Folkbibeln)

Sådana här tankar från Bibeln har hjälpt miljontals människor, även de med våldsam läggning, att börja älska frid och fred. Salvador Garza är ett bra exempel på det.

Jag älskade våld

Berättat av Salvador Garza

NÄR jag var liten älskade jag våld och brukade slåss så fort någon gjorde mig arg. En lokal boxningsmästare lade märke till det och lärde mig boxas. Med tiden började jag resa runt i USA som professionell boxare. Senare arbetade jag som livvakt åt en gangster.

Mitt våldsamma liv fortsatte även när jag hade gift mig och fått sex barn. Vid det här laget ägde jag en nattklubb. Jag utsattes för flera mordförsök, men jag tyckte bara det var spännande. En gång sköt jag två män under ett bråk, och de blev allvarligt skadade. Några kompisar och jag planerade till och med att kidnappa en känd politiker. Men polisen avslöjade planerna och grep mig. När de skulle gripa resten av gänget utbröt skottlossning, och mina kompisar dödades. Så här i efterhand är jag verkligen glad att jag redan satt fängslad!

Flera år senare blev jag fri och fick ett jobb. På väg hem en dag drabbades jag plötsligt av en svår huvudvärk som gjorde mig helt utslagen. Jag blev så rädd att jag bad Gud om hjälp. Min fru, Dolores, som studerade Bibeln med Jehovas vittnen, hade berättat att Gud heter Jehova. (Psalm 83:18) Jag riktade därför min bön till honom.

När jag hade återhämtat mig föreslog Dolores att jag skulle följa med till Jehovas vittnens möten i Rikets sal. Vittnena var så vänliga och uppriktigt intresserade av mig att jag fick tårar i ögonen. Jag började också studera Bibeln, och hela min livssyn förändrades. Jag älskade det jag fick lära mig.

Men det tog längre tid att få ordning på mitt humör. En dag gick jag och min vän Antonio från hus till hus och talade om Bibeln när vi träffade en man som hånade oss. Jag blev så arg att jag flög på honom. Som tur var ingrep Antonio och höll mig tillbaka. Senare påminde han mig tålmodigt om att Jesus fick utstå mycket hån och förolämpningar. Aposteln Petrus, som samarbetade med Jesus, skrev: ”När han blev förolämpad, förolämpade han inte tillbaka.” (1 Petrus 2:23) Jag tog till mig av de orden.

När jag ser tillbaka på de förändringar jag har gjort under åren tackar jag alltid Jehova för att han hjälper oss genom sin heliga ande, så att vi kan visa självbehärskning och bli verkligt fridsamma. (Galaterna 5:22, 23) Vi har bra sammanhållning i familjen och lever ett lugnt och lyckligt liv tillsammans. Dessutom är jag glad att jag kan använda en stor del av min tid till att hjälpa andra att lära känna Gud och bli fridsamma.

[Bild på sidan 9]

Salvador fick hjälp att bli fridsam genom att studera Bibeln.