Med sitt stora huvud, sina stora, runda orange eller gula ögon, som båda är riktade framåt och stirrar ut från tefatsformade ögonkretsar av utåtstrålande fjädrar, ser herr Uggla väldigt vis ut. Talesättet ”klok som en uggla” har alltså sin förklaring. En del av intrycket av vishet kommer från de stora ögonen som stirrar med så fast och orubblig blick. Denna orubbliga blick beror emellertid inte på någon djup tankeförmåga — ögonhålorna är utformade så att ögonen hindras från att rulla eller röra sig från sida till sida. Inte desto mindre har ugglan alltsedan antiken tillskrivits vishet — den var en fågel helgad åt Pallas Athena, den grekiska vishetsgudinnan.

Många tror att ugglor inte kan se så bra i dagsljus. De tror också att ugglor ser bra i mörker. Men de har fel på båda dessa punkter. Ugglor har väldigt god syn. Under dagen ser de utmärkt. På natten klarar de sig också bra. Nattaktiva ugglor — vilket de flesta av dem är — har näthinnor tätt försedda med stavar som gör att de kan se i det svagaste ljus. Under sådana förhållanden samlar deras ögon upp det svaga ljuset hundra gånger bättre än våra ögon gör. Men i totalt mörker skulle de lika gärna kunna vara blinda. En forskare lade ut döda möss på golvet i ett fullständigt mörkt rum och släppte in ugglor där. Ugglorna hittade inte en enda mus.