Religionen tar parti

DEN 1 september 1939 invaderade Tyskland Polen och utlöste därigenom andra världskriget. Tre veckor senare stod följande rubrik att läsa i The New York Times: ”Tyska soldater uppmuntras av kyrkorna.” Är det verkligen sant att kyrkorna i Tyskland stödde Hitlers krig?

Friedrich Heer, en katolsk professor i historia vid universitetet i Wien, erkände att det förhöll sig på det sättet: ”Enligt den tyska historiens kalla fakta kom korset och hakkorset allt närmare varandra, tills hakkorset förkunnade sitt segerbudskap från de tyska katedralernas torn, hakkorsflaggor sattes upp runt altarna och katolska och protestantiska teologer, pastorer, kyrkomän och statsmän välkomnade alliansen med Hitler.”

Ja, kyrkliga ledare gav Hitlers krigsansträngningar sitt oreserverade stöd. Den katolske professorn Gordon Zahn skriver: ”Den tyske katolik som vände sig till sina religiösa överordnade för att få andlig vägledning och råd i fråga om att ta del i Hitlers krig fick praktiskt taget samma svar som han skulle ha fått från nazistledaren själv.”

Kyrkorna på den andra sidan

Men hur reagerade kyrkorna i de länder som var Tysklands motståndare i kriget? I The New York Times för 29 december 1966 kunde man läsa: ”Förr i tiden stödde lokala katolska hierarkier nästan alltid sina nationers krig genom att välsigna trupperna och uppsända böner om seger, samtidigt som en annan grupp biskopar på andra sidan fronten offentligt bad om motsatt resultat.”

Skedde allt detta med Vatikanens godkännande? Låt oss ta ett exempel: Den 8 december 1939, bara tre månader efter andra världskrigets utbrott, utfärdade påven Pius XII herdabrevet Asperis Commoti Anxietatibus. Brevet riktades till fältpräster i de krigförande nationernas olika härar och uppmanade prästerna på båda sidor att hysa förtroende för respektive länders militära biskopar och att ”såsom stridsmän under sitt lands flaggor också kämpa för kyrkan”.

För femtio år sedan, under andra världskriget, försökte katoliker driva bort den ortodoxa kyrkan från dåvarande Jugoslavien. Den kroatiska nationaliströrelsen Ustas̆a fick, med påvens hjälp, makten i den självständiga staten Kroatien. Denna av Vatikanen stödda regim använde sig, enligt The New Encyclopædia Britannica, av ”ytterst brutala metoder, som bland annat inbegrep avrättandet av hundratusentals serber och judar”.

I boken Jasenovac — das jugoslawische Auschwitz und der Vatikan finns inte bara dessa massavrättningar dokumenterade — med tiotusentals offer — utan även Vatikanens inblandning i dem.