En värld utan krig – när?

FÖRENTA NATIONERNAS stadga trädde i kraft den 24 oktober 1945. Den är det mest omfattande handlingsprogram för världsfred som människor någonsin åstadkommit. Med sina 51 medlemsstater blev Förenta nationerna den största internationella organisationen i historien. Det var också första gången som en internationell organisation skulle ha tillgång till en armé för att upprätthålla fred och säkerhet och åstadkomma en värld utan krig.

I dag har Förenta nationerna 185 medlemsstater och är starkare än någonsin. Varför har då den mäktigaste internationella organisationen i historien inte lyckats fullfölja sina upphöjda syften?

Religionen — ett stort hinder

Något som i hög grad har komplicerat situationen är den roll som religionen spelar i världens angelägenheter. Det är sant att alla de stora världsreligionerna har stött Förenta nationerna ända sedan organisationen bildades. Med hänsyftning på 50-årsjubileet talade till exempel påven Johannes Paulus II om FN som ”det ojämförligt bästa redskapet för fredens främjande och tryggande”. Hans känslor delas av många av världens religiösa ledare. Men denna anda av samförstånd mellan religion och politik kan inte dölja det faktum att religionen har varit till hinder och besvär för Förenta nationerna.

Religionen har i hundratals år spelat en avgörande roll när det gällt att främja eller underblåsa nationalistiskt hat, krig och folkmord. På senare år har grannar dödat varandra under religionens täckmantel. Uttrycket ”etnisk rensning” har ofta använts i samband med kriget på Balkanhalvön. Det intensiva hat som många människor i dessa länder hyser mot varandra grundar sig emellertid på religiös tillhörighet snarare än på etnisk, eftersom de flesta av dem har samma etniska ursprung. Ja, religionen måste ta på sig en stor del av ansvaret för blodbadet i det tidigare Jugoslavien — ett blodbad som Förenta nationerna inte har lyckats stoppa.

En professor i religionskunskap uttryckte det mycket träffande, när han nyligen sade: ”I tiden efter det kalla kriget, i en värld där religionen blir alltmer militant, torde en granskning av religionens roll i samband med folkmord vara något som bör få högsta prioritet, hur obehaglig en sådan granskning än skulle vara.” Människor i våra dagar blir alltmer medvetna om vilket hinder religionen är för världsfred.

År 1981 antog FN en deklaration där det bland annat sades: ”Oroade över de yttringar av intolerans och diskriminering på grund av religion eller tro som fortfarande förekommer i vissa delar av världen beslutar vi att vidta alla nödvändiga åtgärder för att snarast avskaffa sådan intolerans i alla dess former och yttringar och att förhindra och bekämpa diskriminering på grund av religion eller tro.”

I linje med denna deklaration har Förenta nationerna utropat 1995 till toleransens år. Men är det realistiskt att tro att man någonsin skall kunna åstadkomma fred och säkerhet i en värld som är splittrad av religion?

Religionens framtid

En profetia som finns nedtecknad i Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken, besvarar den frågan. Den talar om en symbolisk ”stor sköka” som sitter som en ”drottning” och har ”kungavälde över jordens kungar”. Denna sköka lever ”i skamlöst överdåd” och har förbindelser med världens regeringar. Dessa regeringar framställs som ”ett scharlakansrött vilddjur”, som skökan bekvämt rider på. (Uppenbarelseboken 17:1—5, 18; 18:7) Denna mäktiga och omoraliska kvinna kallas ”det stora Babylon” och är uppkallad efter den forntida staden Babylon, den falska religionens vagga. I våra dagar är skökan en lämplig bild av alla religioner i världen som har blandat sig i de politiska regeringarnas angelägenheter.

Det sägs vidare i skildringen att Gud vid sin rätta tid kommer att förmå militaristiska element inom ”vilddjuret” att skrida till handling. Dessa ”skall hata skökan och skall göra henne öde och naken och skall äta köttstyckena av henne och skall bränna upp henne med eld”. (Uppenbarelseboken 17:16)a Jehova Gud kommer följaktligen själv att ta initiativet genom att manövrera världens mäktiga nationer till en kampanj mot falsk religion. Hela det religiösa systemet med dess överdådiga tempel och helgedomar kommer att bli fullständigt ödelagt. Religionen kommer då inte längre att utgöra något hinder för politikernas ansträngningar att åstadkomma fred och säkerhet. Men kommer de ens då att lyckas upprätta verklig fred och säkerhet på jorden?

Människans ofullkomliga natur

Finns det någon garanti för att ett undanröjande av de religiösa systemen kommer att bana väg för en värld utan krig? Nej. Förenta nationerna kommer fortfarande att befinna sig i en ironisk situation: Å ena sidan vill människor ha fred och säkerhet, men å andra sidan är det människor som utgör det största hotet mot fred och säkerhet. Hat, stolthet, egenkärlek, själviskhet och okunnighet är mänskliga egenskaper som ligger bakom alla krig och konflikter. — Jakob 4:1—4.

Bibeln har förutsagt att människor i våra dagar skulle vara ”egenkära, penningkära, inbilska, övermodiga, hädare, olydiga mot föräldrar, otacksamma, illojala, utan naturlig tillgivenhet, ovilliga till någon som helst överenskommelse, baktalare, utan självbehärskning, vildsinta, utan kärlek till det goda, förrädare, egensinniga, uppblåsta av högmod”. — 2 Timoteus 3:1—4.

FN:s generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali erkände nyligen att ”världen har drabbats av en social och moralisk kris, som på många håll har antagit enorma proportioner”. Inga diplomatiska manövrer i världen kan uppväga de destruktiva egenskaper som den ofullkomliga människan är behäftad med. — Jämför 1 Moseboken 8:21; Jeremia 17:9.

Jesus Kristus — Fredsfursten

Av det som sagts här ovan framgår det tydligt att Förenta nationerna inte har förmåga att åstadkomma världsfred. Dess medlemmar och understödjare är alla ofullkomliga människor, hur upphöjda deras mål än är. Bibeln säger att ”jordemänniskans väg inte tillkommer henne. Det tillkommer inte mannen som vandrar att ens styra sitt steg.” (Jeremia 10:23) Gud ger oss också varningen: ”Sätt inte er förtröstan till ädlingar, inte till en jordemänniskas son, hos vilken ingen räddning finns.” — Psalm 146:3.

Bibeln talar om för oss vad Jehova skall uträtta genom sin Son, sin ”Fredsfurste”. Vi läser i Jesaja 9:6, 7: ”Ett barn har fötts åt oss, en son har getts åt oss; och det furstliga herradömet kommer att visa sig vara på hans skuldra. Och han kommer att kallas med namnet Underbar Rådgivare, Väldig Gud, Evig Fader, Fredsfurste. På utbredandet av det furstliga herradömet och på freden kommer det inte att vara någon ände.”

Efter 50 år av fruktlösa ansträngningar har världens nationer nu tröttnat. Mycket snart kommer de att tillintetgöra alla skökolika religiösa organisationer. Därefter kommer Jesus Kristus, ”kungars Kung och herrars Herre”, och hans här av himmelska stridsmän att upplösa alla mänskliga regeringar och avrätta alla som motstår Guds suveränitet. (Uppenbarelseboken 19:11—21; jämför Daniel 2:44.) På detta sätt kommer Jehova Gud att åstadkomma en värld utan krig.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 7]

DEN KRISTNA SYNEN PÅ FÖRENTA NATIONERNA

I Bibelns profetior utgör vilddjur ofta en symbol för mänskliga regeringar. (Daniel 7:6, 12, 23; 8:20—22) Tidskriften Vakttornet har följaktligen i många årtionden identifierat vilddjuren i Uppenbarelsebokens 13:e och 17:e kapitel med våra dagars världsmakter. Dessa inbegriper Förenta nationerna, som i kapitel 17 i Uppenbarelseboken framställs som ett scharlakansrött vilddjur med sju huvuden och tio horn.

Denna skriftenliga inställning innebär emellertid inte att Bibeln godkänner någon form av respektlöshet mot världsliga regeringar eller deras representanter. Det sägs uttryckligen i Bibeln: ”Varje själ må underordna sig de överordnade myndigheterna, ty det finns ingen myndighet annat än av Gud; de existerande myndigheterna är av Gud inordnade i sina relativa ställningar. Därför har den som motstår myndigheten tagit ståndpunkt emot Guds anordning; de som har tagit ståndpunkt emot den skall få dom över sig.” — Romarna 13:1, 2.

Jehovas vittnen bevarar sig därför strikt neutrala och blandar sig inte i politiska angelägenheter. De underblåser aldrig revolutioner och tar inte del i civilt motstånd. I stället erkänner de att någon form av myndighet är nödvändig för att upprätthålla lag och ordning i det mänskliga samhället. — Romarna 13:1—7; Titus 3:1.

Jehovas vittnen betraktar Förenta nationerna på samma sätt som de betraktar andra världsliga myndigheter. De erkänner att Förenta nationerna fortsätter att existera med Guds tillåtelse. I överensstämmelse med Bibeln visar Jehovas vittnen alla de styrande tillbörlig respekt och lyder dem så länge denna lydnad inte kräver att de överträder Guds bud. — Apostlagärningarna 5:29.