Man har tolererat och välsignat forntida och nutida korståg med plundring, skövling och död. Katolska kyrkans dignitärer välsignade till exempel det fascistiska Italiens skövlande av Abessinien (1935) och Francos ”korståg” under spanska inbördeskriget (1936—1939).

Under de två världskrigen under detta århundrade har ”kristna” präster välsignat arméer och nationalistiska fältpräster uppmanat soldater att döda.

Alla de större religionerna i världen har andel i den illa beryktade skökans blodskuld. Den japanska shintoreligionen måste till exempel bära en del av skulden för den fanatiska och sadistiska mentalitet, som den japanska militären ådagalade under andra världskriget. Historikern Paul Johnson menar att man fann det nödvändigt att uppfinna ”en statsreligion och en rådande morallära, känd som shinto och bushido [”krigarens väg”] för att styrka sig själva i en hård och konkurrensbetonad värld” dominerad av europeiska uppförandenormer. ”Man grundade en regelrätt kejsardyrkan, särskilt i de väpnade styrkorna, och från och med 1920-talet undervisades [eleverna] i alla skolor i en nationell moralkodex, kokumin dotoku.” Vad blev resultatet? År 1941, när Japan bombade Pearl Harbor och därigenom gick in i andra världskriget, förvandlades shinto ”från en primitiv, föråldrad minoritetskult till ett stöd för en modern totalitär stat, och genom en synnerligen motbjudande ironi blev den religion som skulle ha tjänat till att motstå den tidens profana fasor i stället använd till att helga dem”.

Angående Indiens delning år 1947, i vilken religiösa meningsskiljaktigheter var en faktor, säger historikern Johnson följande: ”Mellan 5 och 6 miljoner människor flydde för livet i vardera riktningen. ... Man beräknade då att antalet döda var mellan 1 och 2 miljoner. Senare beräkningar varierar mellan 200.000 och 600.000.”

Den nutida historien om krig, mord och förtryck har inte heller mycket att säga för att rekommendera judaismen.

När vi studerar det religiösa världsväldets, det stora Babylons, historia, kan vi lätt inse varför den högste domaren har orsak att avrätta det. ”Ja, i henne fann man blod av profeter och av heliga och av alla som blivit slaktade på jorden.” (Uppenbarelseboken 18:24) Den falska religionens medverkan i både regionala krig och världskrig har i Guds ögon gjort den skyldig till blodet av ”alla som blivit slaktade på jorden”.

Enligt anklagelsen i bibeln har det stora Babylon dömts värt tillintetgörelse på grund av att det under historiens gång har begått andlig otukt med världshärskarna och på grund av sin blodskuld i krig och sitt utövande av spiritism. Därför har Jehova Gud som domare beslutat att Satans världsvälde av falsk religion måste få ett slut. — Uppenbarelseboken 18:3, 23, 24.