Tröst under fyra år av krig

MÅNGA människor i det område som utgör det tidigare Jugoslavien fick utstå svåra umbäranden under de fyra krigsåren. Bland dessa var hundratals Jehovas vittnen, vilka troget fortsatte att tillbe ”all trösts Gud”. — 2 Korinthierna 1:3.

I Sarajevo drabbades människorna dessutom av det lidande som det innebar att leva i en storstad som var belägrad under hela kriget. Det rådde brist på elektricitet, vatten, ved och mat. Hur fungerade församlingen av Jehovas vittnen i Sarajevo under dessa ytterst svåra förhållanden? Kristna från grannländer riskerade livet för att föra in en stor mängd hjälpsändningar. (Se Vakttornet för 1 november 1994, sidorna 23–27.) Bröderna i Sarajevo delade också med sig åt varandra av det de hade, men de lade störst vikt vid att dela med sig av andliga ting. Under belägringen gav en kristen tillsyningsman i den staden följande rapport:

”Vi sätter stort värde på våra möten. Min hustru och jag och 30 andra personer går 15 kilometer i vardera riktningen till dessa möten. Ibland har det hänt att man har meddelat att det skall bli tillgång till vatten under den tid då mötena hålls. Vad har bröderna då gjort? Har de stannat hemma, eller har de varit med vid mötena? Våra bröder har föredragit att vara med vid mötena. Bröderna hjälper alltid varandra; de delar med sig av vad de än kan ha. En syster i vår församling bor nära skogen i utkanten av staden, och det är därför lite lättare för henne att få tag på lite ved. Hon arbetar också i ett bageri, och hennes lön utbetalas i mjöl. När hon kan, bakar hon ett stort bröd och tar med sig till mötet, och efter mötet får alla en bit, när de är på väg ut.

Det är viktigt att inte någon av bröderna eller systrarna känner sig övergiven. Ingen av oss vet vem som härnäst kommer att behöva hjälp i en obehaglig situation. När det var is på vägarna, drog unga starka bröder en syster som var sjuk till mötena på en kälke.

Alla tar vi del i predikoarbetet, och Jehova har välsignat våra ansträngningar. Han har sett vår mycket svåra situation här i Bosnien, och han har välsignat oss med tillväxt, en tillväxt som vi inte såg före kriget.”

I andra krigshärjade delar av det tidigare Jugoslavien har Jehovas vittnen trots svåra umbäranden också kunnat glädja sig åt tillväxt. Från Jehovas vittnens kontor i Kroatien kommer följande rapport om en grupp vittnen: ”Bröderna som bor i Velika Kladuša har upplevt oerhört svåra tider. Staden har anfallits vid flera tillfällen. Bröderna har måst förklara sin neutralitet för kroatiska, serbiska och olika muslimska arméer. De har verkligen fått gå igenom mycket — fångenskap, misshandel, hunger och dödsfara. Och ändå har de alla förblivit trogna, och de har haft det enastående privilegiet att få se Jehova välsigna deras verksamhet.”

Jehovas vittnen i Velika Kladuša och grannstaden Bihać fortsätter trots sina umbäranden att glädja sig åt tillväxt, när de nitiskt delar med sig av Guds trösterika budskap åt sina medmänniskor. Tjugosex förkunnare av Guds kungarike på dessa båda platser leder tillsammans 39 bibelstudier!