Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • w92 1/5 s. 24-25
  • Han drog försorg om Israels folk i Sinai

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Han drog försorg om Israels folk i Sinai
  • Vakttornet – 1992
  • Liknande material
  • Frågor från läsekretsen
    Vakttornet (Studieupplagan) – 2023
  • Sinai — Moses och barmhärtighetens berg
    Vakttornet – 1993
  • Juda öken — karg men fascinerande
    Vakttornet – 1989
  • Berget Sinai
    Nya världens översättning av Bibeln (Studiebibeln)
Mer
Vakttornet – 1992
w92 1/5 s. 24-25

Vyer från det utlovade landet

Han drog försorg om Israels folk i Sinai

FÖRESTÄLL dig några miljoner människor — män, kvinnor och barn — som beger sig ut i ”vildmarken, vilken är stor och inger fruktan, med giftormar och skorpioner och med törstig mark, där det inte finns något vatten”!

Det här är Guds egen beskrivning i 5 Moseboken 8:15 (NW), och den ger oss en bild av vad som kunde ha förefallit vara en förskräcklig färd som låg framför israeliterna när de lämnade Egypten och vandrade in i Sinais vildmark eller öken. Ett stort problem var: Vem skulle förse dem med mat och vatten?

Israeliterna hade levt i slaveri i Nildeltat, men de hade inte lidit nöd. Väggmålningar i forntida gravar visar att det fanns druvor, meloner och flera slags säd liksom också fisk och höns och ankor som kunde ge en varierande kost. Det ligger en realitet bakom israeliternas längtansfulla klagan i öknen: ”Ack om vi hade kött att äta! Vi kommer ihåg fisken som vi åt för ingenting i Egypten, likaså gurkorna, melonerna, purjolöken, rödlöken och vitlöken.” — 4 Moseboken 11:4, 5; 20:5.

När israeliterna hade kommit till andra sidan av Röda havet, fick de snart erfara hur det var att leva i Sinai. De färdades inte på den stora handelsvägen som gick norrut, utan tog av mot sydspetsen av den triangelformade halvön. När de kommit cirka 80 kilometer in i ökenlandskapet var behovet av vatten kritiskt. Det vatten man fann gick inte att dricka, därför att det var bittert och kunde medföra sjukdomar. ”Vad skall vi dricka?” ropade man. Gud ingrep och gjorde vattnet sött. — 2 Moseboken 15:22—25.

Betrakta bilden här ovan med en rad av vandrande kameler. Du förstår nog frågan om hur israeliterna skulle kunna fortsätta genom öknen till berget Sinai. Hur skulle de finna tillräckligt med vatten — och mat — för sig själva och för sina boskapshjordar som också måste överleva? — 2 Moseboken 12:38.

De drog längre söderut och fann friskt vatten och mat i Elim. (2 Moseboken 15:27) Men här var inte slutpunkten för deras färd. De var på väg till ”Guds berg”, Sinai. (2 Moseboken 3:1; 18:5; 19:2; 24:12—18) Berget låg 120 kilometer längre bort i ett milsvitt, ogästvänligt och torrt område.

När den stora folkskaran drog fram mot Sinai berg, kom de till den stora oas som kallas Feiran, och troligtvis gjorde de uppehåll där. En liten del av oasen syns på fotografiet på motstående sida.a Den sträcker sig genom en dalgång i vildmarken ner till Röda havet (Suezviken). Där kunde de återhämta sig.

Medan Sinai öken passar in på beskrivningen ”vildmarken, vilken är stor och inger fruktan”, kunde israeliterna njuta i skuggan av ståtliga palmer och andra träd i oasen Feiran. De kunde få tillräckligt med söta dadlar både för att äta på platsen och för att föra med sig.

Allt det här var möjligt därför att grundvattnet nådde ända upp i marknivån vid Feiran. Tänk dig hur det skulle vara att från ökenområdet plötsligt komma till en plats där man kan dricka friskt vatten! Det här belyser att det även i Sinai finns platser där man kan få vatten. Ibland måste man gräva en mycket djup brunn, och det blir då arbetsamt att hissa upp kärl efter kärl med vatten, särskilt om hela hjordar av djur skall få vatten. Än i dag samlas beduinerna i Sinai till brunnar där de kan få vatten till sig själva och till sina kameler. — Jämför 1 Moseboken 24:11—20; 26:18—22.

Trots att det fanns tillfällen då israeliterna klagade över att de varken hade vatten eller mat, fanns det tillgångar även där. Ibland försåg Gud dem med mat eller vatten på mirakulöst sätt. (2 Moseboken 16:11—18, 31; 17:2—6) Vid andra tillfällen visade han dem hur de skulle komma till ”viloplatser”, där det fanns naturliga tillgångar. (4 Moseboken 10:33—36) Hela tiden kunde de se fram emot det överflöd som väntade de trogna i det utlovade landet. — 5 Moseboken 11:10—15.

[Fotnot]

a Fotografiet återges i större skala i Jehovas vittnens almanacka för år 1992.

[Bildkälla på sidan 24]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.

[Bildkälla på sidan 24]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.

[Bildkälla på sidan 24, 25]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.

[Bildkälla på sidan 25]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela