”Och jag såg, och jag hörde en örn som flög i midhimlen säga med hög röst: ’Ve, ve, ve dem som bor på jorden på grund av de övriga trumpetstötarna från de tre änglarna som står i begrepp att blåsa i sina trumpeter!’” – Uppenbarelseboken 8:13.

42. Vad kan den flygande örnen vara en bild av, och vad är dess budskap?

⁴² En örn flyger högt uppe i luften, så att människor inom ett stort område kan se den. Den har utomordentligt god synskärpa och kan se långt framför sig. (Job 39:3229) En av de fyra kerublika levande skapelserna runt Guds tron framställdes som en flygande örn. (Uppenbarelseboken 4:6, 7) Vare sig det är den keruben eller någon annan Guds tjänare med god synskärpa proklamerar den med hög röst ett dynamiskt budskap: ”Ve, ve, ve”! Må jordens inbyggare ge akt när de tre återstående trumpetstötarna hörs, som var och en har anknytning till ett av dessa ve.

Kapitel 22

Det första ve – gräshoppor

1. Vilka följer upp änglarnas trumpetstötar, och vad tillkännager den femte trumpetstöten?

DEN femte ängeln bereder sig att blåsa i sin trumpet. Fyra himmelska trumpeter har redan ljudit, och fyra plågor har riktats mot den tredjedel av jorden som Jehova betraktar som mest klandervärd – kristenheten. Dess dödssjuka tillstånd har blottlagts. Medan änglar blåser i trumpeterna följs det hela upp av mänskliga härolder på jorden. Nu står den femte ängeln med sin trumpet i begrepp att tillkännage det första ve, ett ve som är ännu mer skräckinjagande än vad som redan förekommit. Det har samband med en fruktansvärd gräshoppsplåga. Men låt oss först undersöka andra skriftställen som hjälper oss att kunna förstå den här plågan bättre.

2. Vilken bibelbok beskriver en gräshoppsplåga som liknar den Johannes ser, och vilken verkan fick den på det forntida Israel?

² Bibelboken Joel, som skrevs på 800-talet f.v.t., beskriver en insektsplåga som innefattar gräshoppor och som liknar den som Johannes ser. (Joel 2:1–11, 25)a Den skulle vålla mycket obehag för det avfälliga Israel men skulle också leda till att enskilda judar ändrade sinne och återfick Jehovas ynnest. (Joel 2:6, 12–14) När den tiden kom skulle Jehova utgjuta sin ande över ”varje slag av kött”, samtidigt som förfärande tecken och oroväckande förebud skulle inträffa innan ”Jehovas stora dag som inger fruktan kommer”. – Joel 2:11, 28–32, NW.

En plåga under det första århundradet

3, 4. a) När kom det en uppfyllelse av Joel, kapitel 2, och hur? b) Vilken plåga som påminde om en gräshoppssvärm förekom under det första århundradet v.t., och hur länge fortsatte plågandet?

³ En uppfyllelse av Joel, kapitel 2, kom under det första århundradet. Det var då, vid pingsten år 33 v.t., som den heliga anden utgöts, så att de första kristna blev smorda och fick kraft att tala ”om Guds storslagna gärningar” på många tungomål. Till följd av detta samlades en stor folkskara. Aposteln Petrus, som började tala till de förvånade åskådarna, citerade Joel 2:28, 29 och förklarade att de var vittnen till hur dessa ord uppfylldes. (Apostlagärningarna 2:1–21) Det finns däremot ingen redogörelse om att någon bokstavlig insektsplåga som medförde obehag för vissa och ledde till att andra ändrade sinne förekom vid den tiden.

⁴ Förekom det någon symbolisk plåga i de dagarna? Ja, det gjorde det! De nyligen smorda kristnas ihärdiga predikande medförde en sådan plåga.b Genom dem uppmanade Jehova de judar som ville lyssna att ändra sinne och att ta emot välsignelser från honom. (Apostlagärningarna 2:38–40; 3:19) De individer som gav gensvar fick i beaktansvärd grad del av hans ynnest. Men för de människor som avvisade inbjudan blev dessa första kristna lika en förödande gräshoppssvärm. De började sin verksamhet i Jerusalem och spred sedan ut sig över hela Judeen och Samarien. Snart fanns de överallt och plågade de icke troende judarna genom att offentligt förkunna om Jesu uppståndelse med allt vad detta innebar. (Apostlagärningarna 1:8; 4:18–20; 5:17–21, 28, 29, 40–42; 17:5, 6; 21:27–30) Plågandet fortsatte fram till den ”dag som inger fruktan”, nämligen år 70 v.t., då Jehova ledde de romerska härarna mot Jerusalem för att förstöra staden. Endast de kristna som i tro anropade Jehovas namn blev räddade. – Joel 2:32; Apostlagärningarna 2:20, 21; Ordspråksboken 18:10.

Gräshoppsplågan i våra dagar

5. Vilken uppfyllelse har Joels profetia fått sedan år 1919?

⁵ Vi bör rimligen kunna förvänta att Joels profetia får en slutlig uppfyllelse i ändens tid. Detta har verkligen visat sig stämma. Vid bibelforskarnas konvent i Cedar Point i Ohio den 1–8 september 1919 förmådde ett märkbart utgjutande av Jehovas ande hans folk att organisera en världsvid predikokampanj. Eftersom de erkände att Jesus hade blivit uppsatt på tronen som himmelsk kung, var de av alla till bekännelsen kristna ensamma om att inte bespara sig någon möda i att förkunna dessa goda nyheter vida omkring. Deras ihärdiga vittnande i uppfyllelse av profetiorna blev som en kvalfull plåga för den avfälliga kristenheten. – Matteus 24:3–8, 14; Apostlagärningarna 1:8.

6. a) Vad såg Johannes när den femte ängeln blåste i sin trumpet? b) Vem är ”stjärnan” en symbol av, och varför?

⁶ Uppenbarelseboken, som skrevs omkring 26 år efter Jerusalems förstöring, beskriver också den här plågan. Vad har den att tillägga utöver Joels beskrivning? Låt oss gå vidare i skildringen, så som Johannes återger den: ”Och den femte ängeln blåste i sin trumpet. Och jag såg en stjärna som hade fallit ner från himmelen till jorden, och åt honom gavs nyckeln till avgrundens brunn.” (Uppenbarelseboken 9:1) Den här ”stjärnan” skiljer sig från den som Johannes såg falla i Uppenbarelseboken 8:10. Han ser ”en stjärna som hade fallit ner från himmelen” och som nu har ett uppdrag med avseende på jorden. Är det här en ande eller en köttslig person? Han som har hand om denna ”nyckel till avgrundens brunn” slungar i en senare skildring Satan ”i avgrunden”. (Uppenbarelseboken 20:1–3) Han måste alltså vara en mäktig andevarelse. I Uppenbarelseboken 9:11 berättar Johannes att gräshopporna har ”en kung, avgrundens ängel”. Båda verserna måste syfta på samma person, eftersom den ängel som har hand om nyckeln till avgrunden logiskt sett bör vara avgrundens ängel. Stjärnan måste därför symbolisera Jehovas förordnade kung, eftersom smorda kristna erkänner endast en enda änglalik kung, nämligen Jesus Kristus. – Kolosserna 1:13; 1 Korintierna 15:25.

7. a) Vad händer när ”avgrundens brunn” öppnas? b) Vad är ”avgrunden”, och vilka befann sig i den en kort tid?

⁷ Redogörelsen fortsätter: ”Och han öppnade avgrundens brunn, och rök steg upp från brunnen såsom röken från en stor ugn, och solen förmörkades, och även luften, av röken från brunnen. Och ur röken kom gräshoppor ut på jorden; och det gavs dem myndighet, samma myndighet som skorpionerna på jorden har.” (Uppenbarelseboken 9:2, 3) I bibelns mening är ”avgrunden” en plats av overksamhet, ja av död. (Jämför Romarna 10:7; Uppenbarelseboken 17:8; 20:1, 3.) Den lilla gruppen av Jesu bröder befann sig en kort tid i en sådan ”avgrund” av relativ overksamhet vid slutet av första världskriget (1918–1919). Men när Jehova utgöt sin ande över sina ångerfulla tjänare år 1919, strömmade de i väg för att ta itu med det arbete som låg framför dem.

8. Vad innebär det att frisläppandet av gräshopporna åtföljs av mycket ”rök”?

⁸ Enligt Johannes’ beskrivning åtföljs utsläppandet av gräshopporna av mycket rök, som liknar ”röken från en stor ugn”.c Det var så det visade sig vara år 1919. Situationen blev mörk för kristenheten och för världen i allmänhet. (Jämför Joel 2:30, 31.) Att gräshopporna, det vill säga Johannesklassen, släpptes ut var i själva verket ett nederlag för kristenhetens präster, som hade sammansvurit sig och planerat att definitivt sätta stopp för Rikets verk och som nu förkastade Riket. Det visade sig att ett rökliknande töcken började breda ut sig över den avfälliga kristenheten, när skaran av gräshoppor fick myndighet av Gud och började utöva den genom att kungöra kraftfulla domsbudskap. Kristenhetens ”sol” – dess yttre sken av upplysning – blev förmörkad, och ”luften” blev tjock av tillkännagivanden av Guds domar, när ”härskaren över luftens myndighet” i den här världen visades vara kristenhetens gud. – Efesierna 2:2; Johannes 12:31; 1 Johannes 5:19.

Gräshoppsplågan

9. Vilka stridsmetoder får gräshopporna anvisning om att ta till?

⁹ Vilka stridsmetoder får gräshopporna anvisning om att ta till? Johannes berättar: ”Och det sades till dem att inte skada växtligheten på jorden eller något grönt eller något träd, utan bara de människor som inte har Guds sigill på sina pannor. Och åt gräshopporna gavs det, inte att döda dem, utan att de skulle plågas i fem månader, och plågan över dem var såsom plåga av en skorpion när den stinger en människa. Och i de dagarna skall människorna söka döden, men de skall alls inte finna den, och de skall längta efter att dö, men döden flyr hela tiden ifrån dem.” – Uppenbarelseboken 9:4–6.

10. a) Mot vilka är det i första hand som plågan riktas, och vilken verkan får den på dem? b) Vad för slags plåga är det fråga om? (Se också fotnoten.)

¹⁰ Lägg märke till att den här plågan inte riktas i första hand mot folket eller de mänskliga ledarna – växtligheten och träden på jorden. (Jämför Uppenbarelseboken 8:7.) Gräshopporna skall skada endast de människor som inte har Guds sigill på sina pannor, människor i kristenheten som påstår sig vara tecknade med sigill men vars meritlista pekar på motsatsen. (Efesierna 1:13, 14) Följaktligen riktades dessa nutida gräshoppors plågsamma uttalanden i första hand mot kristenhetens religiösa ledare. Det måste sannerligen ha plågat dessa självgoda män att få höra det bli offentligt förkunnat att de inte bara misslyckats i att leda sina hjordar till himmelen, utan att de själva inte heller skulle få komma dit.d Det har verkligen varit så att ”en blind vägleder en blind”. – Matteus 15:14.

11. a) Hur länge är gräshopporna bemyndigade att plåga Guds fiender, och varför är det verkligen inte en kort tid? b) Hur svår är plågan?

¹¹ Plågan varar i fem månader. Är det en relativt kort tid? Inte ur en bokstavlig gräshoppas synvinkel. Fem månader utgör den här insektens normala livslängd. Därför fortsätter de nutida gräshopporna att stinga Guds fiender under hela sin levnad. Vidare är plågan så svår att människor söker att få dö. Visserligen har vi ingen redogörelse om att någon av dessa som blev stungna av gräshopporna verkligen försökte döda sig själv. Men uttryckssättet hjälper oss att få en bild av plågans intensitet – som om det var ett skoningslöst angrepp av skorpioner. Det liknar det lidande som Jeremia förutsåg för de otrogna israeliter som skulle komma att bli kringspridda av de babyloniska erövrarna och som hellre skulle vilja dö än leva. – Jeremia 8:3; se också Predikaren 4:2, 3.

12. Varför ges det åt gräshopporna att få plåga kristenhetens religiösa ledare i andligt avseende men inte att döda dem?

¹² Varför ges det att få plåga dem i andligt avseende och inte att döda dem? Det här är ett inledande ve i fråga om att avslöja kristenhetens lögner och misslyckanden. Men det är först senare, allteftersom Herrens dag skrider framåt, som dess dödslika andliga tillstånd kommer att bli fullständigt offentliggjort. Det blir under ett andra ve som en tredjedel av människorna dödas. – Uppenbarelseboken 1:10; 9:12, 18; 11:14.

Gräshoppor rustade för strid

13. Hur beskriver Johannes gräshoppornas utseende?

¹³ Vilket märkligt utseende gräshopporna har! Johannes beskriver dem: ”Och gräshoppornas skepnader liknade hästar, beredda till drabbning; och på deras huvuden var vad som tycktes vara kronor som liknade guld, och deras ansikten var såsom människors ansikten, och de hade hår såsom kvinnors hår. Och deras tänder var såsom lejons; och de hade bröstharnesk lika bröstharnesk av järn. Och ljudet av deras vingar var såsom ljudet av vagnar med många hästar som löper ut till drabbning.” – Uppenbarelseboken 9:7–9.

14. Varför stämmer Johannes’ beskrivning av gräshopporna in på gruppen av återupplivade kristna år 1919?

¹⁴ Den här beskrivningen stämmer väl in på den lojala gruppen av återupplivade kristna år 1919. Likt hästar var de redo för strid, ivriga att kämpa för sanningen på det sätt som beskrevs av aposteln Paulus. (Efesierna 6:11–13; 2 Korintierna 10:4) På deras huvuden ser Johannes vad som tycks vara kronor som av guld. Det skulle inte vara passande att de har riktiga kronor, eftersom de inte börjar härska medan de ännu är på jorden. (1 Korintierna 4:8; Uppenbarelseboken 20:4) Men år 1919 hade de redan ett kungligt utseende. De var bröder till kungen, och deras himmelska kronor fanns reserverade för dem, förutsatt att de fortsatte att vara trogna till slutet. – 2 Timoteus 4:8; 1 Petrus 5:4.

15. Vad betecknar a) gräshoppornas bröstharnesk av järn? b) deras ansikten likt människoansikten? c) deras hår likt kvinnohår? d) deras tänder såsom lejons? e) det oväsen de för?

¹⁵ I synen har gräshopporna bröstharnesk av järn, vilka symboliserar obrytbar rättfärdighet. (Efesierna 6:14–18) De har också människoansikten, ett drag som riktar uppmärksamheten på egenskapen kärlek, eftersom människan gjordes till Guds avbild, hans som är kärlek. (1 Moseboken 1:26; 1 Johannes 4:16) Deras hår är långt som kvinnohår, vilket är en passande bild av att de underordnar sig sin kung, avgrundens ängel. Deras tänder liknar lejontänder. Ett lejon använder sina tänder för att slita loss kött. Från och med år 1919 kunde Johannesklassen återigen inta fast andlig föda, i synnerhet sanningarna om Guds rike som styrs av ”lejonet som är av Juda stam”, Jesus Kristus. Alldeles som lejonet symboliserar mod så har det krävts stort mod för att smälta detta kraftfulla budskap, för att lägga fram det i litteraturen och för att sprida det runt hela jorden. De symboliska gräshopporna har fört mycket oväsen, likt ”ljudet av vagnar med många hästar som löper ut till drabbning”. I enlighet med de första kristnas exempel ämnar de inte förbli tysta. – 1 Korintierna 11:7–15; Uppenbarelseboken 5:5.

16. Vad är innebörden i att gräshopporna har ”stjärtar och gaddar liksom skorpioner”?

¹⁶ Detta predikande inbegriper mer än det talade ordet! ”Så har de stjärtar och gaddar liksom skorpioner; och i deras stjärtar är deras myndighet att skada människorna i fem månader.” (Uppenbarelseboken 9:10) Vad kan det här betyda? Det talade ordet och de tryckta publikationer som Jehovas vittnen använder i sitt predikoarbete innehåller auktoritativa uttalandensom grundar sig på Guds ord. Deras budskap har en skorpionliknande gadd, eftersom det varnar för Jehovas annalkande hämndens dag. (Jesaja 61:2) Innan den nuvarande generationen av andliga gräshoppor har nått slutet på sin levnad, kommer det av Jehova påbjudna arbetet med att kungöra hans domar att ha avslutats – till skada för alla hårdnackade hädare.

17. a) Vad presenterades vid det konvent bibelforskarna höll år 1919, något som skulle komma att öka stinget i deras vittnande? b) Hur plågades prästerna, och vad gjorde de som en motåtgärd?

¹⁷ Skaran av gräshoppor blev överlycklig när en ny tidskrift, The Golden Age (Den Gyllne Tidsåldern), presenterades vid deras konvent år 1919. Tidskriften skulle komma ut var fjortonde dag och var avsedd att öka stinget i deras vittnande.e I numret för 29 september 1920 avslöjades prästerskapets dubbelspel i samband med förföljelsen mot bibelforskarna i USA under åren 1918 och 1919. Under 1920- och 1930-talen plågade Den Gyllne Tidsåldern prästerna med fler svidande artiklar och karikatyrer, som avslöjade deras sluga inblandning i politiken och i synnerhet den katolska hierarkins överenskommelser med fascist- och nazistdiktatorerna. Som en motåtgärd övade prästerna ”våld i lagens namn” och organiserade pöbelhopar mot Guds folk. – Psalm 94:20.

Uppmärksamheten riktas mot världens styresmän

18. Vilket arbete behövde gräshopporna utföra, och vad hände till gensvar på den femte trumpetstöten?

¹⁸ De nutida gräshopporna hade ett arbete att utföra. De behövde predika de goda nyheterna om Riket. De behövde avslöja villfarelser. De behövde återfinna förlorade får. När gräshopporna grep sig an med de här uppgifterna, tvingades världen att vakna upp och lyssna. I lydnad för änglarnas trumpetstötar har Johannesklassen fortsatt att avslöja kristenheten som förtjänt av Jehovas ogynnsamma domar. Till gensvar på den femte trumpeten betonades en särskild aspekt av dessa domar vid ett konvent som bibelforskarna höll i London den 25–31 maj 1926. Där, i Royal Albert Hall, presenterades en resolution, ”Ett vittnesbörd till världens styresmän”, och ett offentligt föredrag hölls över ämnet ”Varför världsmakterna vackla – Räddningen”. Det fullständiga innehållet i både talet och resolutionen publicerades i en av de ledande dagstidningarna i London nästa dag. Senare spred skaran av gräshoppor 50 miljoner exemplar av resolutionen över hela världen i form av en traktat – sannerligen en plåga för prästerskapet! Många år senare kunde man fortfarande höra människor i England tala om detta svidande avslöjande.

19. Vilken ytterligare stridsutrustning fick de symboliska gräshopporna, och vad sades där om manifestet i London?

¹⁹ Vid det här konventet fick de symboliska gräshopporna ytterligare stridsutrustning, framför allt en ny bok med titeln Befrielse (utgiven på svenska år 1927). Den innehöll ett bibliskt dryftande av tecknet som bevisade att ”gossebarnet”, regeringen eller Kristi himmelska rike, hade fötts år 1914. (Matteus 24:3–14; Uppenbarelseboken 12:1–10) Därefter citerade boken det manifest som offentliggjordes i London år 1917 och som undertecknades av åtta prästmän, vilka omnämndes vara ”bland världens största predikanter”. De representerade de främsta protestantiska samfunden – baptist-, kongregationalist-, presbyterian-, episkopal- och metodistsamfunden. Detta manifest tillkännagav att ”den nuvarande krisen pekar hän emot slutet av hedningarnas tider” och att ”Herrens uppenbarande kan väntas vilket ögonblick som helst”. Ja, de här prästmännen hade erkänt tecknet på Jesu närvaro. Men ville de göra något åt det? Boken Befrielse förklarar: ”Det märkligaste i hela saken är att själva de män, som undertecknade manifestet, sedermera icke ville kännas vid det och förkastade de bevis, som bestyrka att vi äro vid världens ände och på Herrens andra närvaros dag.”

20. a) Vilket val har prästerna gjort med avseende på skaran av gräshoppor och deras kung? b) Vem har skaran av gräshoppor över sig, enligt vad Johannes säger, och vad är dennes namn?

²⁰ I stället för att kungöra Guds tillträdande rike har kristenhetens präster valt att bli kvar i Satans värld. De vill inte ha någon del med skaran av gräshoppor och deras kung, om vilken Johannes nu säger: ”Över sig har de en kung, avgrundens ängel. På hebreiska är hans namn Abaddon [vilket betyder ”tillintetgörelse”], men på grekiska har han namnet Apollyon [vilket betyder ”tillintetgörare”].” (Uppenbarelseboken 9:11) I egenskap av ”avgrundens ängel” och ”tillintetgörare” har Jesus sannerligen släppt lös ett plågsamt ve över kristenheten. Men det skall inträffa fler saker!

[Fotnoter]

Kapitel 23

Det andra ve – rytteriets härskaror

1. Vad har hänt trots prästernas försök att utrota gräshopporna, och vad tyder det på att ännu två ve skall komma?

FRÅN och med år 1919 har den symboliska invasionen av gräshoppor över kristenheten vållat prästerskapet mycket obehag. Prästerna har försökt att utrota gräshopporna, men dessa har fortsatt att rycka fram med större styrka än någonsin. (Uppenbarelseboken 9:7) Och det är inte allt! Johannes skriver: ”Det ena ve är förbi. Se! Det kommer ännu två ve efter dessa ting.” (Uppenbarelseboken 9:12) Ytterligare kvalfulla plågor finns i beredskap för kristenheten.

2. a) Vad händer när den sjätte ängeln blåser i sin trumpet? b) Vad representerar den ena rösten ”från hornen på det gyllene altaret”? c) Varför omnämns fyra änglar?

² Vad är källan till det andra ve? Johannes skriver: ”Och den sjätte ängeln blåste i sin trumpet. Och jag hörde en röst från hornen på det gyllene altare som är inför Gud säga till den sjätte ängeln, som hade trumpeten: ’Lös de fyra änglar som är bundna vid den stora floden Eufrat.’” (Uppenbarelseboken 9:13, 14) Befrielsen av änglarna sker som svar på den röst som kommer från hornen på det gyllene altaret. Detta är det gyllene rökelsealtaret, och två gånger tidigare har rökelsen i de gyllene skålarna från det här altaret förknippats med de heligas böner. (Uppenbarelseboken 5:8; 8:3, 4) Följaktligen representerar den här ena rösten de samlade bönerna från de heliga på jorden. De bönfaller om att de själva måtte bli befriade för fortsatt energisk tjänst som Jehovas ”budbärare”, vilket är grundbetydelsen i det grekiska ord som här översatts med ”änglar”. Varför är det fyra änglar? Detta symboliska antal tycks ange att de skulle vara så organiserade att de kan täcka jorden fullständigt. – Uppenbarelseboken 7:1; 20:8.

3. På vilket sätt hade de fyra änglarna varit ”bundna vid den stora floden Eufrat”?

³ På vilket sätt hade änglarna varit ”bundna vid den stora floden Eufrat”? Floden Eufrat utgjorde i forna dagar den nordöstra gränsen till det land som Jehova lovade åt Abraham. (1 Moseboken 15:18; 5 Moseboken 11:24) Av allt att döma hade änglarna hindrats vid gränsen till sitt gudagivna land, sitt jordiska verksamhetsområde. De hade hållits tillbaka från att helt och fullt träda in i den tjänst som Jehova hade berett för dem. Eufrat förknippades också helt uppenbart med staden Babylon, och efter Jerusalems fall år 607 f.v.t. blev de köttsliga israeliterna kvar där i fångenskap i 70 år, ”bundna vid den stora floden Eufrat”. (Psalm 137:1) Det visade sig att de andliga israeliterna var bundna i en liknande fångenskap år 1919, att de var bedrövade och att de bad Jehova om vägledning.

4. Vilket uppdrag har de fyra änglarna, och hur har det genomförts?

⁴ Till all glädje berättar Johannes: ”Och de fyra änglarna, som blivit beredda för timmen och dagen och månaden och året, blev lösta för att döda en tredjedel av människorna.” (Uppenbarelseboken 9:15) Jehova är en som exakt håller tiden. Han har en tidtabell, och han håller sig till den. Därför befrias dessa budbärare exakt tidtabellsenligt och i rätt stund för att kunna utföra vad de skall göra. Föreställ dig deras glädje, när de kom ut ur sitt slaveri år 1919, redo för arbete! De har ett uppdrag att förutom att plåga också slutligen ”döda en tredjedel av människorna”. Detta har samband med de plågor som förebådades genom de fyra första trumpetstötarna, de som drabbade en tredjedel av jorden, av havet, av skapelserna i havet, av floderna och vattenkällorna och av de himmelska ljuskällorna. (Uppenbarelseboken 8:7–12) De fyra änglarna går längre. De ”dödar” genom att fullständigt blottlägga kristenhetens andligt döda tillstånd. Detta har genomförts med hjälp av proklamationer som utbasunerats från och med år 1922 och fram till dags dato.

5. Vilket gensvar gavs på ljudet av den sjätte trumpetstöten år 1927 med avseende på kristenheten?

⁵ Kom ihåg att den himmelske ängeln just hade låtit den sjätte trumpeten ljuda. Som gensvar på det hölls i Toronto i Ontario i Canada det sjätte i serien av bibelforskarnas årliga internationella konvent. Det program som hölls söndagen den 24 juli 1927 sändes ut över en kedja på 53 radiostationer – det mest omfattande radiosändarnät som använts fram till den tiden. Detta talade budskap gick ut till en åhörarskara på kanhända många miljoner. Först presenterades en kraftfull resolution som avslöjade kristenheten som andligen död, och den uttryckte följande inbjudan: ”I denna tid av förvirring bjuder Gud Jehova folken att för alltid övergiva kristenheten eller den organiserade kristendomen och fullständigt vända sig bort därifrån. ... [Må] människorna ... vända sina hjärtans hängivenhet och helt och hållet skänka sin tro åt Gud och åt hans Konung och rike.” ”Frihet för folken” var temat på det offentliga föredrag som sedan följde. J. F. Rutherford höll det på sitt sedvanliga dynamiska sätt, vilket passar ihop med ”elden och röken och svavlet” som Johannes därefter får se i sin syn.

6. Hur beskriver Johannes rytteriets härskaror som han därefter ser?

⁶ ”Och antalet av rytteriets härskaror var två gånger tio tusen gånger tio tusen; jag hörde deras antal. Och så här såg jag hästarna i synen och dem som satt på dem: de hade eldröda och hyacintblå och svavelgula bröstharnesk; och hästarnas huvuden var såsom lejons huvuden, och ur deras gap gick det ut eld och rök och svavel. Genom dessa tre hemsökelser dödades en tredjedel av människorna, ja, av elden och röken och svavlet som gick ut ur deras gap.” – Uppenbarelseboken 9:16–18.

7, 8. a) Under vilkas ledning och överinseende dundrar rytteriet i väg? b) På vilka sätt liknar rytteriet de tidigare omnämnda gräshopporna?

⁷ Av allt att döma dundrar det här rytteriet i väg under ledning och överinseende av de fyra änglarna. Vilket skräckinjagande skådespel! Föreställ dig hur du själv skulle reagera, om du blev måltavla för ett angrepp från ett sådant rytteri. Redan själva åsynen av det skulle injaga skräck i ditt hjärta. Lade du förresten märke till likheten mellan det här rytteriet och gräshopporna som omnämndes tidigare? Gräshopporna liknade hästar; i rytteriet är det hästar. Båda företeelserna har alltså med teokratisk krigföring att göra. (Ordspråksboken 21:31) Gräshopporna hade tänder som liknade lejons tänder; rytteriets hästar har huvuden som liknar lejons huvuden. Båda grupperna är därför förbundna med det modiga lejonet av Juda stam, Jesus Kristus, som är deras ledare, befälhavare och förebild. – Uppenbarelseboken 5:5; Ordspråksboken 28:1.

⁸ Både gräshopporna och rytteriet tar del i Jehovas verk med att döma. Gräshopporna kom fram ur rök som förebådade ve och tillintetgörande eld för kristenheten; från hästarnas gap går det ut eld, rök och svavel. Gräshopporna hade bröstharnesk av järn, vilket betecknade att deras hjärtan skyddades av en oböjlig hängivenhet för rättfärdighet; rytteriet bär bröstharnesk som är röda, blå och gula, vilket motsvarar elden, röken och svavlet i de dödsbringande domsbudskap som strömmar fram ur hästarnas gap. (Jämför 1 Moseboken 19:24, 28; Lukas 17:29, 30.) Gräshopporna hade stjärtar som skorpioner för att framkalla plåga; hästarna har svansar som ormar för att döda. Det verkar som om det som sattes i gång av gräshopporna med större intensitet skall föras till sin fullbordan av rytteriet.

9. Vad symboliserar rytteriet?

⁹ Vad symboliserar då det här rytteriet? Det var den smorda Johannesklassen som satte i gång det trumpetliknande kungörandet av Jehovas domar av gudomlig hämnd mot kristenheten och som fick myndighet att stinga och skada. Därför kan vi också förvänta att samma grupp av människor används för att ”döda”, det vill säga för att tillkännage att kristenheten och dess prästerskap är fullständigt döda i andligt avseende, förkastade av Jehova och redo för den eviga tillintetgörelsens ”brinnande ugn”. Ja, hela det stora Babylon måste förgås. (Uppenbarelseboken 9:5, 10; 18:2, 8; Matteus 13:41–43) Men innan det tillintetgörs gör Johannesklassen bruk av ”andens svärd, det vill säga Guds ord”, för att avslöja kristenhetens dödslika tillstånd. De fyra änglarna och hästarnas ryttare ger anvisning om detta symboliska dödande av ”en tredjedel av människorna”. (Efesierna 6:17; Uppenbarelseboken 9:15, 18) Det vittnar om god organisation och kompetent teokratisk ledning under överinseende av Herren Jesus Kristus, när den imponerande skaran av Rikets förkunnare drar ut i striden.

Två gånger tio tusen gånger tio tusen

10. I vilket avseende består rytteriet av två gånger tio tusen gånger tio tusen?

¹⁰ Hur kan rytteriet bestå av två gånger tio tusen gånger tio tusen? (Det här uttrycket kan också ordagrant översättas med ”två myriader gånger myriader”.) Summan av dessa tal blir 200 miljoner.a Det är glädjande att det nu finns miljontals förkunnare av Riket, men deras antal är långt ifrån hundratals miljoner. Här kan det vara bra att påminna sig Mose ord i 4 Moseboken 10:36 (NW): ”Så vänd då tillbaka, o Jehova, till Israels tusentals myriader.” (Jämför 1 Moseboken 24:60.) Bokstavligen skulle det innebära att Jehova vänder tillbaka till Israels tiotals miljoner. Men Israel uppgick bara till omkring två eller tre miljoner på Mose tid. Vad var det då Mose ville säga här? Han hade helt säkert i åtanke att israeliterna skulle vara oräkneliga som ”himlarnas stjärnor och ... [som] sandkornen som är på havsstranden” och inte att de skulle bli räknade. (1 Moseboken 22:17, NW; 1 Krönikeboken 27:23) Han använde alltså ordet för ”myriad” för att ange ett stort men ospecificerat antal. Därför återger The New English Bible samma vers så här: ”Vila, Israels oräkneliga tusendens HERRE.” Detta stämmer överens med en andra definition på ordet för ”myriad” i en del grekiska och hebreiska lexikon: ”En oräknelig stor mängd”, en ”stor mängd”. – The New Thayer’s Greek-English Lexicon of the New Testament; Gesenius’ A Hebrew and English Lexicon of the Old Testament, översatt till engelska av Edward Robinson.

11. Vad behövs för att Johannesklassen skall kunna bli myriader, även i symbolisk mening?

¹¹ Hur som helst är de av Johannesklassen som ännu befinner sig på jorden färre än 10.000 – mindre än en bokstavlig myriad. Hur kan de liknas vid ett rytteri bestående av oräkneliga tusenden? Skulle de inte behöva få förstärkning för att kunna bli myriader, även i symbolisk bemärkelse? Det är just vad de har behövt, och genom Jehovas oförtjänta omtanke har de också fått det. Varifrån har den förstärkningen kommit?

12, 13. Vilken historisk utveckling mellan åren 1918 och 1935 angav varifrån förstärkningen skulle komma?

¹² Från år 1918 till år 1922 började Johannesklassen att för den nödställda mänskligheten framhålla den lyckliga förhoppningen att ”millioner som nu leva skola aldrig dö”. År 1923 tillkännagav man också att fåren i Matteus 25:31–34 skulle ärva liv på jorden under Guds rike. Ett liknande hopp hölls fram i broschyren Frihet för folken, som gavs ut vid det internationella konventet år 1927 (på svenska år 1928). I början av 1930-talet påvisade man att den rättrådiga Jonadabklassen och de människor som suckade och jämrade sig över kristenhetens bedrövliga andliga tillstånd var identiska med de symboliska fåren som ser fram emot liv på jorden. (Hesekiel 9:4; 2 Kungaboken 10:15, 16) Dessa människor leds till våra dagars ”fristäder”, och i samband med det sades det i Vakttornet för 15 oktober 1934: ”De som höra till Jonadab-klassen ha hört ljudet av Guds basun och ha tagit varningen i akt genom att fly till Guds organisation och förena sig med Guds folk – och där måste de förbli.” – 4 Moseboken 35:6.

¹³ År 1935 blev de som tillhörde denna Jonadabklass särskilt inbjudna att närvara vid Jehovas vittnens konvent i Washington i USA. Där höll J. F. Rutherford fredagen den 31 maj sitt berömda tal ”Den stora skaran”, i vilket han klart och tydligt påvisade att denna grupp i Uppenbarelseboken 7:9 var identisk med fåren i Matteus 25:33 – en överlämnad grupp med ett jordiskt hopp. Som ett förebud om vad som skulle komma lät 840 nya vittnen döpa sig vid det här konventet, av vilka de flesta tillhörde den stora skaran.b

14. Har den stora skaran medverkat i den symboliska rytterioffensiven, och vilken föresats gav man uttryck åt år 1963?

¹⁴ Har den här stora skaran medverkat i rytteriets offensiv, som kom i gång år 1922 och som man särskilt betonade vid konventet i Toronto år 1927? Ja, under ledning av de fyra änglarna, den smorda Johannesklassen, har den verkligen gjort det! Vid den världsomfattande sammankomstserien ”Eviga goda nyheter” år 1963 förenade den sig med Johannesklassen i en väckande resolution. I den förklarades det att världen ”står ... inför en jordbävning av världsomfattande nöd, vars like den aldrig har erfarit, och alla dess politiska institutioner och dess nutida religiösa Babylon kommer att skakas i bitar”. Den gav uttryck åt föresatsen att ”vi [skall] fortsätta att för alla folk – utan partisk åtskillnad – förkunna budskapet med ’eviga goda nyheter’ om Guds messianska rike och om hans domar, som är lika plågor för hans fiender men som skall verkställas till befrielse för alla människor som åstundar att dyrka Gud, Skaparen, på ett välbehagligt sätt med ande och med sanning”. Den här resolutionen antogs entusiastiskt vid 24 sammankomster runt jorden av sammanlagt 454.977 sammankomstdeltagare, av vilka drygt 95 procent tillhörde den stora skaran.

15. a) Hur stor procent av den arbetsstyrka som Jehova använder på fältet utgjordes av den stora skaran år 2005? b) Hur ger Jesu bön i Johannes 17:20, 21 uttryck åt den stora skarans enighet med Johannesklassen?

¹⁵ Den stora skaran har fortsatt att tillkännage sin oreserverade samverkan med Johannesklassen i att utgjuta plågorna över kristenheten. År 2005 utgjorde denna stora skara mer än 99,8 procent av den arbetsstyrka som Jehova använde på fältet. Dess medlemmar är av hela sitt hjärta solidariska med Johannesklassen, om vilken Jesus bad i Johannes 17:20, 21: ”Jag framställer en begäran, inte bara beträffande dessa, utan också beträffande dem som sätter tro till mig genom deras ord; för att de alla må vara ett, alldeles som du, Fader, är i gemenskap med mig och jag är i gemenskap med dig, att de också må vara i gemenskap med oss, för att världen må tro att du har sänt ut mig.” När den smorda Johannesklassen tar ledningen under Jesus, är den nitiska stora skaran delaktig med den i den mest förödande rytterioffensiven i mänsklighetens hela historia.c

16. a) Hur beskriver Johannes de symboliska hästarnas gap och svansar? b) Hur har Jehovas folks munnar gjorts redo för tjänst? c) Vad motsvaras av att ”deras svansar är lika ormar”?

¹⁶ Rytteriet behöver ha utrustning för kriget, och Jehova har verkligen på ett förunderligt sätt sörjt för detta. Johannes beskriver det: ”Hästarnas myndighet är nämligen i deras gap och i deras svansar; för deras svansar är lika ormar och har huvuden, och med dessa gör de skada.” (Uppenbarelseboken 9:19) Jehova har ordinerat sina överlämnade, döpta tjänare för den här tjänsten. Genom skolan i teokratisk tjänst och andra församlingsmöten och skolor har han lärt dem hur de skall predika ordet, så att de är i stånd att tala auktoritativt med ”de undervisades tunga”. Han har lagt sina ord i deras mun och sänt ut dem för att kungöra hans domar ”offentligt och från hus till hus”. (2 Timoteus 4:2; Jesaja 50:4, NW; 61:2; Jeremia 1:9, 10; Apostlagärningarna 20:20) Johannesklassen och den stora skaran har lämnat efter sig ett svidande budskap, vilket svarar mot ”svansar”, i de tusentals miljoner biblar, böcker, broschyrer och tidskrifter som spritts under årens lopp. För deras motståndare, som blir underrättade om annalkande ”skada” från Jehova, ter sig dessa rytteriets härskaror sannerligen som två gånger tio tusen gånger tio tusen. – Jämför Joel 2:4–6.

17. Har Jehovas vittnen någon andel i rytterioffensiven i länder där det på grund av att arbetet är förbjudet inte kan spridas någon litteratur? Förklara.

¹⁷ En synnerligen nitisk avdelning i det här rytteriet utgörs av förkunnare i länder där Jehovas vittnens arbete är förbjudet. Likt får mitt ibland vargar måste de vara ”försiktiga som ormar och ändå oskyldiga som duvor”. I lydnad för Jehova kan de inte sluta upp med att tala om de ting de har sett och hört. (Matteus 10:16; Apostlagärningarna 4:19, 20; 5:28, 29, 32) Eftersom de har ont om eller är helt utan tryckalster att sprida bland allmänheten, måste vi då dra slutsatsen att de inte medverkar i rytterioffensiven? Inte alls! De har munnen, sitt ”gap”, och de har myndighet från Jehova att använda den till att framföra bibelns sanning. Detta gör de – informellt och på ett övertygande sätt – och de sätter i gång studier i bibeln och för ”de många till rättfärdighet”. (Daniel 12:3) Även om de inte stinger med sina svansar i den meningen att de lämnar efter sig kraftigt verkande litteratur, går det i symbolisk bemärkelse ut eld, rök och svavel från deras munnar, när de taktfullt och med urskillning vittnar om den annalkande dag då Jehova skall hävda och rättfärdiga sig själv.

18. På hur många språk och i hur stort antal har detta rytteri spritt det plågsamma budskapet i tryckt form?

¹⁸ På andra håll fortsätter Rikets litteratur att avslöja kristenhetens babyloniska läror och tillvägagångssätt, vilket på ett bildligt sätt tillfogar den välförtjänt skada. Genom att använda moderna tryckmetoder har detta talrika rytteri under de 68 åren fram till 2005 kunnat sprida miljarder biblar, böcker, tidskrifter och broschyrer på över 450 av världens språk – många gånger mer än i bokstavlig mening två gånger tio tusen gånger tio tusen. Vilken sveda dessa svansar har förorsakat!

19, 20. a) Vilket gensvar har somliga gett i länder långt utanför kristenheten, även om kristenheten varit den speciella måltavlan för de plågsamma budskapen? b) Hur beskriver Johannes reaktionen hos människor i allmänhet?

¹⁹ Jehova avsåg att det här plågsamma budskapet skulle döda ”en tredjedel av människorna”. Kristenheten har följaktligen varit dess speciella måltavla. Men det har också nått länder långt utanför kristenheten, däribland många länder där kristenhetens religioners skrymtaktighet är allmänt känd. Har människor i dessa länder närmat sig Jehova som en följd av att de sett hur denna fördärvade religiösa organisation plågats? Ja, många har gjort det! Många ödmjuka och godhjärtade människor som bor i områden utanför kristenhetens direkta intressesfär har gett villigt gensvar. Men när det gäller människor i allmänhet beskrivs deras reaktion så här av Johannes: ”Men de övriga av människorna, vilka inte dödades av dessa hemsökelser, ändrade inte sinne i fråga om sina händers gärningar, så att de inte tillbad demonerna och avgudarna av guld och silver och koppar och sten och trä, som varken kan se eller höra eller gå; och de ändrade inte sinne i fråga om sina mordgärningar eller sina spiritistiska förehavanden eller sin otukt eller sina stölder.” (Uppenbarelseboken 9:20, 21) Det kommer inte att bli någon världsomvändelse av sådana oförbätterliga människor. Alla som framhärdar i sitt onda handlingssätt måste räkna med ogynnsam dom från Jehova på den stora dag då han skall hävda och rättfärdiga sig själv. Men ”var och en som anropar Jehovas namn [skall] tryggt ... komma undan”. – Joel 2:32, NW; Psalm 145:20; Apostlagärningarna 2:20, 21.

²⁰ Det vi just har behandlat är en del av det andra ve. Det är mer som skall komma innan detta ve har fullbordats, vilket vi skall få se i de följande kapitlen.

[Fotnoter]

Kapitel 24

Ett budskap som är både sött och bittert

Syn 6 – Uppenbarelseboken 10:1–11:19

Innehåll: Synen av den lilla skriftrullen; händelser i templet; blåsandet i den sjunde trumpeten

Tid för uppfyllelsen: Från Jesu tronbestigning år 1914 till den stora vedermödan

1, 2. a) Vad resulterade det andra ve i, och när kommer detta ve att förklaras vara slut? b) Vem ser Johannes nu komma ner från himmelen?

DET andra ve har varit förödande. Det har plågat kristenheten och dess ledare, ”en tredjedel av människorna”, vilka därmed avslöjas såsom varande andligen döda. (Uppenbarelseboken 9:15) Efter det måste Johannes ha funderat över vad det tredje ve kunde tänkas föra med sig. Men vänta! Det andra ve är inte avslutat än – inte förrän vi når fram till det som är upptecknat i Uppenbarelseboken 11:14. Innan dess får Johannes bevittna en serie händelser i vilka han själv tar aktiv del. Det börjar med en vördnadsbjudande syn:

² ”Och jag såg en annan stark ängel komma ner från himmelen, klädd i en molnsky, och en regnbåge var på hans huvud, och hans ansikte var såsom solen, och hans fötter var såsom eldpelare.” – Uppenbarelseboken 10:1.

3. a) Vem är den ”starke ängeln”? b) Vad är innebörden i att han har en regnbåge på sitt huvud?

³ Vem är den här ”starke ängeln”? Det är uppenbarligen den förhärligade Jesus Kristus i en annan roll. Han är klädd i en osynlighetens molnsky, vilket påminner oss om de ord Johannes tidigare skrev om Jesus: ”Se! Han kommer med skyarna, och varje öga skall se honom, också de som har genomborrat honom.” (Uppenbarelseboken 1:7; jämför Matteus 17:2–5.) Regnbågen på hans huvud påminner oss om Johannes’ tidigare syn av Jehovas tron med dess ”regnbåge, till utseendet lik en smaragd”. (Uppenbarelseboken 4:3; jämför Hesekiel 1:28.) Den regnbågen påminde om den stillhet och frid som omger Guds tron. På samma sätt identifierar regnbågen på ängelns huvud honom som en särskild fridsbudbärare, Jehovas förutsagde ”Fridsfurste”. – Jesaja 9:6, 7.

4. Vad anges a) av den starke ängelns ansikte som var ”såsom solen”? b) av ängelns fötter som var ”såsom eldpelare”?

⁴ Ansiktet på den starke ängeln var ”såsom solen”. Tidigare hade Johannes i sin syn av Jesus i Guds tempel lagt märke till att hans ansikte var ”såsom solen när den lyser i sin kraft”. (Uppenbarelseboken 1:16) Jesus lyser som ”rättfärdighetens sol” och har läkedom under sina vingar till nytta för dem som fruktar Jehovas namn. (Malaki 4:2) Det är inte bara ansiktet på den här ängeln som strålar. Även fötterna är ”såsom eldpelare”. En sådan orubblig ställning tillhör honom åt vilken Jehova har gett ”all myndighet i himmelen och på jorden”. – Matteus 28:18; Uppenbarelseboken 1:14, 15.

5. Vad ser Johannes i den starke ängelns hand?

⁵ Johannes fortsätter: ”Och han hade i sin hand en öppnad liten skriftrulle. Och han satte sin högra fot på havet, men sin vänstra på jorden.” (Uppenbarelseboken 10:2) En skriftrulle till? Ja, men den här gången är den inte förseglad. Vi kan vänta oss att tillsammans med Johannes snart få se ytterligare spännande saker uppenbaras. Men först får vi inramningen till det som skall följa.

6. a) Varför är det passande att Jesu fötter står på jorden och på havet? b) När fick Psalm 8:6–9 (5–8) sin fullständiga uppfyllelse?

⁶ Låt oss gå tillbaka till beskrivningen av Jesus. Hans flammande fötter står på jorden och på havet, över vilka han nu utövar full myndighet. Det är alldeles som det sägs i den profetiska psalmen: ”Du [Jehova] grep dig också an med att göra honom [Jesus] lite ringare än de gudalika, och med härlighet och prakt krönte du honom så. Du låter honom råda över dina händers verk; allt har du lagt under hans fötter: Småkreatur och oxar, allesamman, och även det öppna fältets djur, himlens fåglar och havets fiskar, allt som genomvandrar havens vägar.” (Psalm 8:6–9 [5–8], NW; se också Hebréerna 2:5–9.) Den här psalmen fick sin fullständiga uppfyllelse år 1914, när Jesus insattes som kung i Guds rike och ändens tid började. Det som Johannes ser här i synen har alltså sin tillämpning från och med det året. – Psalm 110:1–6; Apostlagärningarna 2:34–36; Daniel 12:4.

De sju åskdundren

7. På vilket sätt ropar den starke ängeln, och vad betyder hans rop?

⁷ Johannes’ betraktande av den här starke ängeln avbryts av ängeln själv: ”Och han [ängeln] ropade med hög röst, liksom när ett lejon ryter. Och när han ropade, lät de sju åskdundren höra sina röster.” (Uppenbarelseboken 10:3) Ett så kraftfullt rop fångar säkert Johannes’ uppmärksamhet, och det bestyrker att Jesus verkligen är ”lejonet som är av Juda stam”. (Uppenbarelseboken 5:5) Johannes är säkert också medveten om att även Jehova ibland sägs ”ryta”. Jehovas rytande är ett profetiskt förebud om återförsamlandet av det andliga Israel och Jehovas förestående ”dag” av tillintetgörelse. (Hosea 11:10; Joel 3:14, 16; Amos 1:2; 3:7, 8) Den här starke ängelns lejonlika rop är då uppenbarligen ett förebud om liknande stora händelser för havet och för jorden. Det är en uppmaning till de sju åskdundren att tala.

8. Vad är ”de sju åskdundrens” röster?

⁸ Johannes har tidigare hört åskdunder utgå från Jehovas egen tron. (Uppenbarelseboken 4:5) På Davids tid omtalades bokstavliga åskdunder ibland som Jehovas ”röst”. (Psalm 29:3) När Jehova under Jesu jordiska tjänst hörbart kungjorde sitt uppsåt att förhärliga sitt namn, lät det för många som åskdunder. (Johannes 12:28, 29) Därför är det rimligt att dra slutsatsen att ”de sju åskdundrens” röster är Jehovas egna uttalanden angående sitt uppsåt. Det faktum att det är ”sju” åskdunder antyder fullständigheten i det som Johannes hör.

9. Vad befaller en röst från himmelen?

⁹ Men lyssna! En annan röst hörs skalla. Den uttalar en befallning som säkert låter egendomlig för Johannes: ”När nu de sju åskdundren talade, skulle jag till att skriva; men jag hörde en röst från himmelen säga: ’Försegla de ting, som de sju åskdundren har talat, och skriv inte ner dem.’” (Uppenbarelseboken 10:4) Johannes var säkert angelägen om att få lyssna till och teckna ner dessa dundrande budskap, alldeles som Johannesklassen i vår tid ivrigt har väntat på att Jehova skall uppenbara sitt gudomliga uppsåt så att det kan offentliggöras. Dessa uppenbarelser kommer enbart vid Jehovas fastställda tid. – Lukas 12:42; se också Daniel 12:8, 9.

Guds heliga hemlighet fullbordas

10. Vid vem svär den starke ängeln, och vilket uttalande gör han i samband med det?

¹⁰ Under tiden har Jehova ett annat uppdrag för Johannes. Sedan de sju åskdundren har genljudit börjar den starke ängeln tala igen: ”Och den ängel som jag såg stå på havet och på jorden lyfte sin högra hand mot himmelen och svor vid honom som lever till evig tid, som har skapat himmelen och de ting som är i den och jorden och de ting som är på den och havet och de ting som är i det: ’Det skall inte längre vara något dröjsmål.’” (Uppenbarelseboken 10:5, 6) Vid vem svär den starke ängeln? Den förhärligade Jesus svär inte vid sig själv, utan vid den allra högsta auktoriteten, Jehova, den odödlige Skaparen av himmel och jord. (Jesaja 45:12, 18) Med den här eden försäkrar ängeln Johannes om att det inte kommer att bli något mer dröjsmål från Guds sida.

11, 12. a) Vad menas med att det inte längre skall ”vara något dröjsmål”? b) Vad är det som fullbordas?

¹¹ Det grekiska ord som här översatts med ”dröjsmål” är khró·nos, som ordagrant betyder ”tid”. Somliga har därför ansett att ängelns kungörelse bör översättas: ”Det skall inte mer finnas någon tid”, som om tiden såsom vi känner den kommer att ta slut. Men ordet khró·nos används här utan bestämd artikel. Således avses inte tid i allmän bemärkelse, utan i stället ”en tid” eller ”en tidsperiod”. Med andra ord kommer det inte att bli någon ytterligare tidsperiod (eller något dröjsmål) från Jehovas sida. Ett grekiskt verb som är härlett från khró·nos används också i Hebréerna 10:37, där Paulus, när han citerar från Habackuk 2:3, 4, skriver att ”han som kommer ... skall inte dröja”.

¹² ”Inte längre ... något dröjsmål” – ord som verkligen tilltalar den åldrande Johannesklassen i vår tid! I vilket avseende skall det inte vara något dröjsmål? Johannes berättar: ”Utan i dagarna för den sjunde ängelns röst, när han skall till att blåsa i sin trumpet, är Guds heliga hemlighet, enligt de goda nyheter som han förkunnade för sina slavar profeterna, verkligen fullbordad.” (Uppenbarelseboken 10:7) Jehovas tid är inne då han med lysande framgång skall föra sin heliga hemlighet till dess lyckliga höjdpunkt!

13. Vad är Guds heliga hemlighet?

¹³ Vad är denna heliga hemlighet? Den inbegriper Säden som ursprungligen utlovades i Eden och som i första hand visade sig vara Jesus Kristus. (1 Moseboken 3:15; 1 Timoteus 3:16) Den har också att göra med kvinnans identitet, den kvinnas från vilken Säden kommer. (Jesaja 54:1; Galaterna 4:26–28) Dessutom innefattas andrahandsmedlemmarna av sädklassen och det rike i vilket Säden regerar. (Lukas 8:10; Efesierna 3:3–9; Kolosserna 1:26, 27; 2:2; Uppenbarelseboken 1:5, 6) De goda nyheterna om detta unika himmelska rike måste predikas på hela jorden under ändens tid. – Matteus 24:14.

14. Varför är det tredje ve förknippat med Guds rike?

¹⁴ Det här är sannerligen de allra bästa tänkbara nyheter. Ändå förknippas det tredje ve med Riket i Uppenbarelseboken 11:14, 15. Varför? Jo, för dem av människorna som föredrar Satans tingens ordning innebär utbasunerandet av de goda nyheterna om att Guds heliga hemlighet fullbordats – det vill säga att Guds messianska rike är här – olycksbringande nyheter. (Jämför 2 Korintierna 2:16.) Det betyder att den världsordning som de tycker så mycket om är nära sin tillintetgörelse. De sju åskdundrens röster, som utgör sådana olycksbådande stormvarningar, blir klarare och högre allteftersom Jehovas stora dag av hämnd närmar sig. – Sefanja 1:14–18.

Den öppnade skriftrullen

15. Vad uppmanar rösten från himmelen och den starke ängeln Johannes att göra, och vilken verkan får det på Johannes?

¹⁵ Medan Johannes väntar på blåsandet i den sjunde trumpeten och fullbordandet av Guds heliga hemlighet får han ytterligare ett uppdrag: ”Och den röst som jag hörde från himmelen talar nu åter med mig och säger: ’Gå, ta den öppnade skriftrullen som är i den ängels hand, som står på havet och på jorden.’ Och jag gick bort till ängeln och sade till honom att ge mig den lilla skriftrullen. Och han sade till mig: ’Ta den och ät upp den, och den kommer att göra din mage bitter, men i din mun kommer den att vara söt som honung.’ Och jag tog den lilla skriftrullen ur ängelns hand och åt upp den, och i min mun var den söt som honung; men när jag hade ätit upp den, gjordes min mage bitter. Och de säger till mig: ’Du måste på nytt profetera med avseende på folk och nationer och tungomål och många kungar.’” – Uppenbarelseboken 10:8–11.

16. a) Vilken upplevelse, som påminner om det Johannes var med om, hade profeten Hesekiel? b) Varför tyckte Johannes att den lilla skriftrullen smakade sött, men varför var den bitter att smälta?

¹⁶ Johannes’ upplevelse är ganska lik det som profeten Hesekiel fick vara med om under sin landsflykt i Babylon. Han blev också befalld att äta en skriftrulle som smakade sött i hans mun. Men när den fyllde hans mage, gjorde den honom ansvarig att förutsäga sådant som var bittert för Israels upproriska hus. (Hesekiel 2:8–3:15) Den öppnade skriftrullen, som den förhärligade Jesus Kristus ger åt Johannes, är likaså ett gudomligt budskap. Johannes skall predika angående ”folk och nationer och tungomål och många kungar”. Att livnära sig på den här skriftrullen är sött för honom, eftersom den kommer från en gudomlig källa. (Jämför Psalm 119:103; Jeremia 15:15, 16.) Men han finner att den är bitter att smälta, eftersom den – liksom i Hesekiels fall tidigare – förutsäger sådant som är obehagligt för upproriska människor. – Psalm 145:20.

17. a) Vilka är det som uppmanar Johannes att profetera ”på nytt”, och vad betyder detta? b) När skulle den dramatiska framställningen som Johannes ser uppfyllas?

¹⁷ De som uppmanar Johannes att profetera på nytt är utan tvivel Jehova Gud och Jesus Kristus. Johannes har, fastän han är landsförvisad till ön Patmos, redan profeterat angående folk, nationer, tungomål och kungar genom de upplysningar som hittills nedtecknats i Uppenbarelseboken. Ordet ”på nytt” betyder att han måste skriva och offentliggöra resten av de upplysningar som finns nedtecknade i Uppenbarelseboken. Men kom ihåg att Johannes här faktiskt deltar i den profetiska synen. Det han nedtecknar är i själva verket en profetia som uppfylls efter 1914, när den starke ängeln intar sin ställning grensle över jorden och havet. Vad betyder då den här dramatiska framställningen för Johannesklassen i vår tid?

Den lilla skriftrullen i vår tid

18. Vilket intresse visade Johannesklassen för Uppenbarelseboken vid början av Herrens dag?

¹⁸ Det Johannes ser förebildar på ett slående sätt det som medlemmarna av Johannesklassen fick uppleva vid början av Herrens dag. Deras förståelse av Jehovas uppsåt, däribland innebörden i de sju åskdundren, var då ofullständig. Men trots detta hade de ett djupt intresse för Uppenbarelseboken, och Charles Taze Russell hade under sin livstid gett förklaringar till många delar av den. Efter hans död år 1916 samlades många av hans anteckningar och publicerades i en bok med titeln Den fullbordade hemligheten. Den här boken visade sig dock med tiden vara otillfredsställande som en förklaring till Uppenbarelseboken. Kvarlevan av Kristi bröder fick lov att vänta ytterligare en tid, tills synerna började uppfyllas, för att få den exakta förståelsen av denna inspirerade redogörelse.

19. a) Hur brukades Johannesklassen av Jehova Gud redan innan de sju åskdundrens röster var fullständigt offentliggjorda? b) När fick Johannesklassen ta emot den öppnade lilla skriftrullen, och vad innebar detta för den?

¹⁹ Men liksom Johannes blev medlemmarna av Johannesklassen brukade av Jehova redan innan de sju åskdundrens röster var fullständigt offentliggjorda. De hade predikat flitigt i 40 år före 1914, och de hade kämpat för att förbli aktiva under första världskriget. De hade visat sig vara den grupp som vid sin Herres ankomst befanns ge tjänstefolket mat i rätt tid. (Matteus 24:45–47) Därför var det de som år 1919 fick ta emot den öppnade lilla skriftrullen – det vill säga ett öppet budskap att predika för människorna. Likt Hesekiel hade de ett budskap för en otrogen organisation – kristenheten – som påstod sig tjäna Gud men i själva verket inte gjorde det. Likt Johannes måste de predika mer med avseende på ”folk och nationer och tungomål och många kungar”.

20. Vad förebildades av att Johannes åt upp skriftrullen?

²⁰ Att Johannes åt upp skriftrullen förebildade att Jesu bröder tog på sig uppdraget. De gick till den grad upp i det att de nu identifierades med denna del av Guds inspirerade ord och skaffade sig näring från den. Men det som de skulle predika innehöll uttalanden om Jehovas domar som kändes obehagliga för många människor. Det inbegrep i själva verket de plågor som förutsagts i kapitel 8 i Uppenbarelseboken. Det smakade emellertid ”sött” för dessa uppriktiga kristna att känna till domarna och att få klart för sig att de återigen brukades av Jehova till att kungöra dem. – Psalm 19:10, 11 (9, 10).

21. a) Hur har budskapet i den lilla skriftrullen blivit sött också för den stora skaran? b) Varför är de goda nyheterna dåliga nyheter för motståndare?

²¹ Med tiden blev budskapet i den här skriftrullen ”sött” också för den ”stora skaran”, vars medlemmar kommer ”ur alla nationer och stammar och folk och tungomål” och suckar och jämrar sig på grund av de avskyvärdheter de ser bedrivas i kristenheten. (Uppenbarelseboken 7:9; Hesekiel 9:4) Dessa kungör också energiskt de goda nyheterna och använder sig av söta, välbehagliga ord för att beskriva de underbara föranstaltningar som Jehova låter fårlika kristna få del av. (Psalm 37:11, 29; Kolosserna 4:6) Men för motståndare är detta dåliga nyheter. Varför? Det betyder att den ordning de förtröstar på – och som rentav kan ha skänkt dem en kortsiktig tillfredsställelse – måste försvinna. För dem betyder de goda nyheterna en fördömelse. – Filipperna 1:27, 28; jämför 5 Moseboken 28:15; 2 Korintierna 2:15, 16.

Kapitel 25

De två vittnena återupplivas

1. Vad uppmanar den starke ängeln Johannes att göra?

INNAN det andra ve är helt över uppmanar den starke ängeln Johannes att ta del i en annan profetisk framställning, som den här gången har att göra med templet. (Uppenbarelseboken 9:12; 10:1) Det här är vad Johannes berättar: ”Och en rörstav lik en mätstång gavs åt mig, och han sade: ’Res dig upp och mät Guds tempelhelgedom och altaret och dem som tillber i den.’” – Uppenbarelseboken 11:1.

Tempelhelgedomen

2. a) Vilken tempelhelgedom skulle bestå ända fram till våra dagar? b) Vem är tempelhelgedomens överstepräst, och vad är dess allraheligaste?

² Det tempel som omnämns här kan inte vara något bokstavligt tempel i Jerusalem, eftersom det sista av templen förstördes av romarna år 70 v.t. Aposteln Paulus visade emellertid att det redan före denna förstörelse hade framträtt en annan tempelhelgedom som skulle bestå ända fram till våra dagar. Det var det stora andliga templet, som uppfyllde de profetiska förebilderna som utgjordes av tabernaklet och senare av templen som byggdes i Jerusalem. Det är ”det sanna tält, som Jehova har uppfört och inte någon människa”, och dess överstepräst är Jesus, om vilken Paulus säger att han redan ”har satt sig på högra sidan om Majestätets tron i himlarna”. Dess allraheligaste är platsen för Jehovas närvaro i själva himmelen. – Hebréerna 8:1, 2; 9:11, 24.

3. Vad förebildade tabernaklets a) förhänge som skilde det allraheligaste från det heliga? b) djuroffer? c) offeraltare?

³ Aposteln Paulus förklarar att förhänget i tabernaklet, det som skilde det allraheligaste från den heliga avdelningen, är en bild av Jesu kött. När Jesus offrade sitt liv slets detta förhänge itu, vilket visade att Jesu kött inte längre utgjorde något hinder för att han skulle kunna träda fram inför Jehova i himmelen. På grundval av Jesu offer skulle de av hans smorda underpräster som dog trogna så småningom också komma till himmelen. (Matteus 27:50, 51; Hebréerna 9:3; 10:19, 20) Paulus framhåller också att de ständiga djuroffren i tabernaklet pekade framåt mot Jesu enda offrande av sitt fullkomliga mänskliga liv. Offeraltaret på förgården representerade Jehovas anordning, den som var i enlighet med hans vilja, för att godta Jesu offer för de ”mångas” räkning – för de smorda och senare för de andra fåren – sådana som ”ivrigt väntar på honom för sin frälsning”. – Hebréerna 9:28; 10:9, 10; Johannes 10:16.

4. Vad symboliserade a) det heliga? b) den inre förgården?

⁴ Med hjälp av de här gudomligt inspirerade upplysningarna kan vi dra slutsatsen att det heliga i tabernaklet symboliserar ett heligt tillstånd som åtnjöts först av Kristus och som sedan åtnjuts av de smorda medlemmarna av det kungliga prästerskapet om 144.000 medan de ännu är på jorden, innan de träder in genom ”förhänget”. (Hebréerna 6:19, 20; 1 Petrus 2:9) Det betecknar att de blivit adopterade som Guds andliga söner, alldeles som Gud erkände Jesus som sin Son efter hans dop i Jordan år 29 v.t. (Lukas 3:22; Romarna 8:15) Vad kan då sägas om den inre förgården, den enda del av tabernaklet som kunde ses av icke-prästerliga israeliter och den plats där offren frambars? Den förebildar människan Jesu fullkomliga tillstånd, vilket kvalificerade honom att offra sitt liv för mänskligheten. Den betecknar också den rättfärdiga ställning såsom heliga som hans smorda efterföljare tillräknas på grundval av Jesu offer och som de åtnjuter medan de är på jorden.a – Romarna 1:7; 5:1.

Tempelhelgedomen mäts

5. Vad innebär de hebreiska skrifternas profetiska omnämnande av a) att Jerusalem mäts? b) mätandet av det tempel Hesekiel fick se i en syn?

⁵ Johannes uppmanas att mäta ”Guds tempelhelgedom och altaret och dem som tillber i den”. Vad innebär detta? I de hebreiska skrifternas profetior innebar ett sådant mätande en garanti för att Jehova skulle visa rättvisa på grundval av sina fullkomliga normer. I den onde kung Manasses dagar vittnade det profetiska mätandet av Jerusalem om en oföränderlig förintelsedom över den staden. (2 Kungaboken 21:13; Klagovisorna 2:8) Men senare, när Jeremia såg att Jerusalem mättes, bestyrkte det att staden skulle bli återuppbyggd. (Jeremia 31:39; se också Sakarja 2:2–8.) På liknande sätt var det omfattande och detaljerade mätandet av det tempel som Hesekiel fick se i en syn en garanti för de judiska landsförvista i Babylon om att sann gudsdyrkan skulle återupprättas i deras hemland. Det var också en påminnelse om att israeliterna, med tanke på sina felsteg, hädanefter var tvungna att hålla måttet i fråga om Guds heliga normer. – Hesekiel 40:3, 4; 43:10.

6. På vad är den befallning Johannes får att mäta tempelhelgedomen och prästerna som tillber i den ett tecken? Förklara.

⁶ När Johannes blir befalld att mäta tempelhelgedomen och de präster som tillber i den, är det därför ett tecken på att ingenting kan hindra att Jehovas uppsåt beträffande tempelanordningen och dem som är förbundna med den skall uppfyllas och att dessa uppsåt närmar sig sin höjdpunkt. Nu, då allt har placerats under fötterna på Jehovas starke ängel, är det tid för ”Jehovas hus’ berg” att bli ”fast grundat ovan bergens topp”. (Jesaja 2:2–4, NW) Jehovas rena tillbedjan måste bli upphöjd efter århundraden av avfall inom kristenheten. Det är också tid för de av Jesu trogna bröder som har dött att uppväckas och få komma in i ”det allraheligaste”. (Daniel 9:24, NW; 1 Tessalonikerna 4:14–16; Uppenbarelseboken 6:11; 14:4) De sista av ”vår Guds slavar” på jorden, de som försetts med sigill, måste också mätas enligt Guds normer för att kvalificera sig för sina permanenta platser i tempelanordningen såsom av anden pånyttfödda Guds söner. Johannesklassen i vår tid är fullt medveten om dessa heliga normer och är besluten att hålla måttet i fråga om dem. – Uppenbarelseboken 7:1–3; Matteus 13:41, 42; Efesierna 1:13, 14; jämför Romarna 11:20.

Trampandet av gården

7. a) Varför blir Johannes uppmanad att inte mäta gården? b) När blev den heliga staden trampad under fötterna i 42 månader? c) På vilket sätt underlät kristenhetens prästerskap att hålla fast vid Jehovas rättfärdiga normer i 42 månader?

⁷ Varför förbjöds Johannes att mäta gården? Han berättar för oss: ”Men vad beträffar gården som är utanför tempelhelgedomen, så sätt den helt åt sidan och mät den inte, eftersom den har blivit given åt nationerna, och de skall trampa den heliga staden under fötterna i fyrtiotvå månader.” (Uppenbarelseboken 11:2) Vi har konstaterat att den inre förgården är en bild av de av anden pånyttfödda kristnas rättfärdiga ställning på jorden. Som vi skall få se avses här de bokstavliga 42 månader som sträckte sig från december 1914 till juni 1918, då alla till bekännelsen kristna sattes på ett svårt prov. Skulle de hålla fast vid Jehovas rättfärdiga normer under dessa krigsår? De flesta gjorde det inte. Kollektivt sett satte kristenhetens prästerskap nationalism framför lydnad för Guds lag. På båda sidor i kriget, som huvudsakligen utkämpades i kristenheten, predikade prästerna att de unga männen skulle ut i skyttegravarna. Miljontals människor slaktades. I samband med att domen hade börjat med Guds hus år 1918 hade även Förenta staterna gett sig in i blodsutgjutelsen, och hela kristenhetens prästerskap hade dragit på sig en blodskuld som alltjämt ropar på Guds hämnd. (1 Petrus 4:17) De har för alltid och oåterkalleligen blivit satta åt sidan. – Jesaja 59:1–3, 7, 8; Jeremia 19:3, 4.

8. Vad insåg många av bibelforskarna under första världskriget, men vad var de inte helt på det klara med?

⁸ Men hur var det då med den lilla gruppen av bibelforskare? Skulle de omedelbart år 1914 komma att mätas med avseende på hur de höll fast vid Guds normer? Nej. I likhet med de till bekännelsen kristna i kristenheten måste de också prövas. De sattes ”helt åt sidan” och blev givna ”åt nationerna” för att bli svårt prövade och förföljda. Många av dem insåg att de inte borde gå ut och döda sina medmänniskor, men än så länge var de inte helt på det klara med vad kristen neutralitet innebar. (Mika 4:3; Johannes 17:14, 16; 1 Johannes 3:15) En del kompromissade när de utsattes för press från nationerna.

9. Vad är den heliga staden som trampades under fötterna av nationerna, och vilka representerar denna stad på jorden?

⁹ På vilket sätt kan det då sägas att den heliga staden trampades under fötterna av dessa nationer? Detta syftar naturligtvis inte på det Jerusalem som förstördes mer än 25 år innan Uppenbarelseboken skrevs. Den heliga staden är i stället det nya Jerusalem, som beskrivs längre fram i Uppenbarelseboken och som nu representeras på jorden av de återstående smorda kristna i templets inre förgård. Så småningom kommer dessa också att bli en del av den heliga staden. Att trampa på dem är alltså detsamma som att trampa på själva staden. – Uppenbarelseboken 21:2, 9–21.

De två vittnena

10. Vad skall Jehovas trogna vittnen göra medan de blir förtrampade?

¹⁰ Inte ens medan andra trampar på dessa lojala tjänare upphör de att vara Jehovas trogna vittnen. Därför fortsätter profetian: ”’Och jag skall förmå mina två vittnen att profetera i ett tusen två hundra sextio dagar, klädda i säckväv.’ Dessa är sinnebildligt framställda genom de två olivträden och de två lampställen och står inför jordens Herre.” – Uppenbarelseboken 11:3, 4.

11. Vad innebar det för de trogna smorda kristna att profetera ”i säckväv”?

¹¹ Dessa trogna smorda kristna behövde egenskapen uthärdande, för de var tvungna att profetera ”i säckväv”. Vad innebar det? På bibelns tid symboliserade säckväv ofta sorg. Att ha på sig det var ett tecken på att personen hade hamnat i ett förnedrat tillstånd av sorg eller nöd. (1 Moseboken 37:34; Job 16:15, 16; Hesekiel 27:31) Säckväv förknippades med de dystra budskap om fördömelse eller olycka som Guds profeter fick lov att kungöra. (Jesaja 3:8, 24–26; Jeremia 48:37; 49:3) Att bära säckväv kunde vara ett tecken på ödmjukhet eller ånger som en följd av gudomlig varning. (Jona 3:5) Den säckväv som bars av de två vittnena tycks vara ett tecken på deras ödmjuka uthärdande i att tillkännage Jehovas domar. De var vittnen som kungjorde hans dag av hämnd, vilket skulle medföra sorg även för nationerna. – 5 Moseboken 32:41–43.

12. Varför tycks den tidsperiod under vilken den heliga staden blev trampad under fötterna vara bokstavlig?

¹² Johannesklassen fick lov att predika det här budskapet under en klart avgränsad och fastställd tid:1.260 dagar, eller 42 månader, en lika lång tidsperiod som den då den heliga staden skulle trampas under fötterna. Den här perioden tycks vara bokstavlig, eftersom den uttrycks på två olika sätt, först i månader och sedan i dagar. Dessutom förekom det en bestämd period på tre och ett halvt år i början av Herrens dag, då Guds folks svåra erfarenheter passade in på de händelser som det profeteras om och som började i december 1914 och pågick till juni 1918. (Uppenbarelseboken 1:10) De predikade ett budskap i ”säckväv” om Jehovas dom över kristenheten och över världen.

13. a) Vad anges av att de smorda kristna symboliserades av två vittnen? b) Vilken profetia av Sakarja påminns vi om, när Johannes kallar de två vittnena ”de två olivträden och de två lampställen”?

¹³ Det förhållandet att de symboliserades av två vittnen bestyrker för oss att deras budskap var tillförlitligt och väl underbyggt. (Jämför 5 Moseboken 17:6; Johannes 8:17, 18.) Johannes kallar dem ”de två olivträden och de två lampställen” och säger att de ”står inför jordens Herre”. Det här är en uppenbar anspelning på Sakarjas profetia, där profeten såg ett sjuarmat lampställ och två olivträd. Olivträden sades vara en bild av ”de två smorda”, det vill säga ståthållaren Serubbabel och översteprästen Josua, ”som står bredvid hela jordens Herre”. – Sakarja 4:1–3, 14, NW.

14. a) Vad angavs genom Sakarjas syn av de två olivträden och lampstället? b) Vad skulle de smorda kristna få uppleva under första världskriget?

¹⁴ Sakarja levde under en återuppbyggnadsperiod, och hans syn av de två olivträden betydde att Serubbabel och Josua skulle bli välsignade med Jehovas ande i att styrka folket för arbetet. Synen med lampstället påminde Sakarja om att inte förakta ”de små tingens dag”, eftersom Jehovas uppsåt skulle verkställas – ”’inte genom någon militärstyrka, inte heller genom kraft, utan genom min ande’, har härars Jehova sagt”. (Sakarja 4:6, 10, NW; 8:9) Den lilla skaran kristna som ståndaktigt bar ut sanningens ljus till människorna under första världskriget skulle på liknande sätt användas i ett återuppbyggnadsarbete. De skulle också få bli en källa till uppmuntran och skulle, så få de nu var, lära sig att förlita sig på Jehovas styrka och inte förakta den ringa begynnelsens dag.

15. a) Vad påminner oss också det förhållandet om att de smorda kristna beskrevs som två vittnen? Förklara. b) Vilka slags tecken är de två vittnena bemyndigade att utföra?

¹⁵ Det förhållandet att de beskrevs som två vittnen påminner oss också om förklaringsscenen. I den synen såg tre av apostlarna Jesus i Rikets härlighet i sällskap med Mose och Elia. Det var en skuggbild av hur Jesus skulle komma att sitta på sin härliga tron år 1914 för att uträtta ett verk som förebildades av dessa två profeter. (Matteus 17:1–3) Det passar därför bra att de två vittnena nu ses utföra tecken som påminner om dem som Mose och Elia gjorde. Johannes säger till exempel om dem: ”Och om någon vill skada dem, går eld ut ur deras mun och förtär deras fiender; och om någon skulle vilja skada dem, måste han bli dödad på detta sätt. Dessa har myndighet att stänga till himlen, så att inget regn skall falla under de dagar de profeterar.” – Uppenbarelseboken 11:5, 6a.

16. a) Vilken händelse i samband med att Mose myndighet blev ifrågasatt i Israel påminner oss det tecken som inbegriper eld om? b) Vad gjorde kristenhetens präster för att motstå bibelforskarna och ställa till problem för dem under första världskriget, och hur kämpade dessa emot?

¹⁶ Det här påminner oss om det tillfälle då Mose myndighet i Israel blev ifrågasatt. Denne profet uttalade glödande domsord, och Jehova tillintetgjorde upprorsmakarna genom att förtära 250 personer med bokstavlig eld från himlen. (4 Moseboken 16:1–7, 28–35) På liknande sätt motstod kristenhetens ledare bibelforskarna och sade att dessa inte hade genomgått några teologiska seminarier. Men Guds vittnen hade bättre kreditivbrev som Ordets förkunnare: de ödmjuka personer som lyssnade till deras bibliska budskap. (2 Korintierna 3:2, 3) År 1917 utgav bibelforskarna Den fullbordade hemligheten (utgavs även på svenska samma år), en kraftfull kommentar till Uppenbarelseboken och Hesekiel. Detta följdes av spridandet av 10 miljoner exemplar av den fyrsidiga traktaten The Bible Students Monthly (Eko från talarstolen) med huvudrubriken ”Babylons fall – Varför kristenheten nu måste lida – Det slutliga resultatet”. I Förenta staterna utnyttjades krigshysterin av de uppretade prästerna som en förevändning för att få boken förbjuden. I andra länder blev boken censurerad. Trots detta fortsatte Guds tjänare att kämpa emot med glödande utgåvor av den fyrsidiga traktaten med titeln Kingdom News (Nyheter om Guds rike). Allteftersom Herrens dag skred framåt klargjorde andra publikationer kristenhetens andligt döda tillstånd. – Jämför Jeremia 5:14.

17. a) Vilka händelser på Elias tid inbegrep en torka och eld? b) På vilket sätt gick eld ut ur munnen på de två vittnena, och vilken torka hade detta samband med?

¹⁷ Vilken likhet finns det med Elia? I Israels kungars dagar tillkännagav denne profet att en torka skulle uppstå som ett uttryck för Jehovas förtörnelse över de Baalsdyrkande israeliterna. Torkan varade i tre och ett halvt år. (1 Kungaboken 17:1; 18:41–45; Lukas 4:25; Jakob 5:17) Längre fram, när den otrogne kung Ahasja sände soldater för att tvinga Elia att komma och träda inför honom, nedkallade Elia eld från himlen som förtärde soldaterna. Det var först när en militärbefälhavare visade tillbörlig respekt för Elias ställning som profet, som denne samtyckte till att följa med honom till kungen. (2 Kungaboken 1:5–16) På liknande sätt riktade den smorda kvarlevan mellan åren 1914 och 1918 oförskräckt uppmärksamheten på den andliga torkan i kristenheten och varnade för glödande dom, när ”Jehovas stora dag som inger fruktan kommer”. – Malaki 4:1, 5, NW; Amos 8:11.

18. a) Vilken myndighet ges åt de två vittnena, och på vilket sätt liknar det den myndighet som gavs åt Mose? b) Vad avslöjade de två vittnena beträffande kristenheten?

¹⁸ Johannes fortsätter med att säga om dessa två vittnen: ”Och de har myndighet över vattnen att förvandla dem till blod och att slå jorden med varje slags hemsökelse så ofta de vill.” (Uppenbarelseboken 11:6b) För att förmå Farao att frige Israel använde Jehova Mose till att slå det förtryckande Egypten med plågor, bland annat att vatten förvandlades till blod. Flera århundraden senare påminde sig en av Israels fiendenationer, filistéerna, Jehovas handlingar mot Egypten, och det fick dem att ropa: ”Vem kan rädda oss från denne väldige Guds hand? Det var denne Gud som slog egyptierna med alla slags plågor i öknen.” (1 Samuelsboken 4:8; Psalm 105:29) Mose var en förebild till Jesus, som hade myndighet att uttala Guds domar över de religiösa ledarna på hans tid. (Matteus 23:13; 28:18; Apostlagärningarna 3:22) Och under första världskriget avslöjade Kristi bröder, de två vittnena, de dödsbringande egenskaperna hos ”vattnen” som kristenheten serverade sina hjordar.

De två vittnena dödas

19. Vad händer, enligt skildringen i Uppenbarelseboken, när de två vittnena avslutar sitt vittnande?

¹⁹ Den här plågan över kristenheten var så svår att denna organisation utnyttjade sitt världsliga inflytande för att få de två vittnena, som hade profeterat i säckväv under 42 månader, dödade. Johannes skriver: ”Och när de är färdiga med sitt vittnande, skall vilddjuret som stiger upp ur avgrunden föra krig mot dem och besegra dem och döda dem. Och deras döda kroppar skall ligga på den breda vägen i den stora stad som i andlig bemärkelse kallas Sodom och Egypten, där deras Herre också blev hängd på pålen. Och de som är av folken och stammarna och tungomålen och nationerna skall se på deras döda kroppar i tre och en halv dag, och de låter inte deras döda kroppar läggas i en grav. Och de som bor på jorden gläder sig över dem och roar sig, och de skall sända varandra gåvor, därför att dessa två profeter plågade dem som bor på jorden.” – Uppenbarelseboken 11:7–10.

20. Vad är ”vilddjuret som stiger upp ur avgrunden”?

²⁰ Det här är det första av 37 omnämnanden i Uppenbarelseboken av ett vilddjur. Vi kommer så småningom att granska det här vilddjuret och andra djur i detalj. För tillfället nöjer vi oss med att nämna att ”vilddjuret som stiger upp ur avgrunden” är ett verk av Satan, en aktiv politisk tingens ordning.b – Jämför Uppenbarelseboken 13:1; Daniel 7:2, 3, 17.

21. a) Hur utnyttjade de två vittnenas religiösa fiender krigssituationen? b) Vad angavs av att de två vittnenas döda kroppar lämnades obegravda? c) Hur skall tidsperioden på tre och en halv dagar betraktas? (Se fotnoten.)

²¹ Mellan åren 1914 och 1918 var nationerna inbegripna i första världskriget. Nationalistiska känslor svallade, och på våren 1918 utnyttjade de två vittnenas religiösa fiender situationen. De manövrerade delstaten New Yorks rättsinstanser så att ansvariga representanter för bibelforskarna blev fängslade, falskeligen anklagade för uppvigling. Trogna medarbetare lamslogs, och verksamheten i Rikets tjänst upphörde nästan helt. Det var som om predikoarbetet var dött. På bibelns tid var det en fruktansvärd skymf att inte bli begravd i en minnesgrav. (Psalm 79:1–3; 1 Kungaboken 13:21, 22) Det skulle därför vara förknippat med stor vanära att lämna de två vittnena obegravda. I Palestinas varma klimat skulle ett lik som låg öppet på en gata sannerligen börja lukta efter tre och en halv bokstavliga dagar.c (Jämför Johannes 11:39.) Den här detaljen i profetian visar således vilken skam de två vittnena var tvungna att uthärda. De tidigare omnämnda fängslade representanterna för Sällskapet Vakttornet förvägrades till och med borgen under tiden som deras fall låg i väntan på att bli behandlat i en appellationsdomstol. De blev länge nog offentligen blottställda för att bli till en stank för invånarna i ”den stora staden”. Men vad var den ”stora staden” för något?

22. a) Vad är den stora staden? b) Hur förenade sig pressen med prästerna i att glädja sig över att de två vittnena tystats ner? (Se rutan.)

²² Johannes ger oss några ledtrådar. Han säger att Jesus blev hängd på pålen där. Vi tänker då genast på Jerusalem. Men han säger också att den stora staden kallas Sodom och Egypten. Ja, det bokstavliga Jerusalem kallades en gång för Sodom på grund av sina orena sedvänjor. (Jesaja 1:8–10; jämför Hesekiel 16:49, 53–58.) Och Egypten, det första världsväldet, framställs ibland som en bild av den här världsordningen. (Jesaja 19:1, 19; Joel 3:19) Följaktligen är den stora staden en bild av ett besudlat ”Jerusalem” som gör anspråk på att tillbe Gud men som har blivit orent och syndfullt, likt Sodom, och blivit en del av den här sataniska världsordningen, likt Egypten. Den är en bild av kristenheten, den nutida motsvarigheten till det otrogna Jerusalem, den organisation vars medlemmar hade så stor orsak att glädja sig när de fick tyst på de två vittnenas besvärande predikande.

Återuppväckta!

23. a) Vad händer med de två vittnena efter tre och en halv dagar, och hur påverkar detta deras fiender? b) När fick Uppenbarelseboken 11:11, 12 och Hesekiels profetia om hur Jehova andades på en dal med förtorkade ben en nutida uppfyllelse?

²³ Pressen gjorde gemensam sak med prästerskapet i att smutskasta Guds folk. I en dagstidning sades det: ”Nu har vi sett slutet på Den fullbordade hemligheten.” Ingenting kunde dock ha varit mer fjärran från sanningen! De två vittnena förblev inte döda. Vi läser: ”Och efter de tre och en halv dagarna kom livsande från Gud in i dem, och de reste sig och stod på sina fötter, och stor fruktan föll över dem som såg dem. Och de hörde en hög röst från himmelen säga till dem: ’Stig hit upp.’ Och de steg upp till himmelen i molnskyn, och deras fiender såg dem.” (Uppenbarelseboken 11:11, 12) De fick alltså uppleva något som påminde om de förtorkade benen i den dal som Hesekiel kom till i en syn. Jehova andades på dessa förtorkade ben så att de blev levande, och de utgjorde en bild av Israels nations återfödelse efter 70 års fångenskap i Babylon. (Hesekiel 37:1–14) Dessa båda profetior, den i Hesekiel och den i Uppenbarelseboken, fick en slående nutida uppfyllelse år 1919, då Jehova återförde sina ”avlidna” vittnen till vibrerande liv.

24. Hur reagerade de religiösa förföljarna, när de två vittnena kom till liv?

²⁴ Vilken chock för deras förföljare! De två vittnenas lik blev plötsligt levande och verksamma igen. Det var ett beskt piller att svälja för prästerna, inte minst med tanke på att de kristna Ordets förkunnare som de hade stämplat mot för att få i fängelse åter var på fri fot för att senare bli fullständigt frikända. Chocken måste ha blivit ännu större när bibelforskarna i september 1919 höll ett konvent i Cedar Point i Ohio i USA. Där entusiasmerade J. F. Rutherford, som nyligen blivit frigiven från fängelse, konventdeltagarna med sitt tal ”Annonsera Riket”, som byggde på Uppenbarelseboken 15:2 och Jesaja 52:7. De som tillhörde Johannesklassen började på nytt att ”profetera”, det vill säga predika offentligt. De gick från klarhet till klarhet i att oförskräckt avslöja kristenhetens skrymteri.

25. a) När fick de två vittnena uppmaningen ”stig hit upp”, och hur gick det till? b) Vilken uppskakande verkan fick återupprättandet av de två vittnena på den stora staden?

²⁵ Kristenheten har gång på gång försökt upprepa sin triumf från år 1918. Man har tillgripit pöbelaktioner, manövrering av rättsliga instanser, fängelsestraff och till och med avrättningar – men utan avsedd verkan. Efter år 1919 var de två vittnenas andliga domän utom räckhåll för kristenheten. Det året hade Jehova sagt till dem: ”Stig hit upp”, och de hade stigit upp till en upphöjd andlig ställning där deras fiender kunde se dem men inte nå dem. Johannes beskriver den uppskakande verkan deras återupprättande fick på den stora staden: ”Och i den stunden inträffade en stor jordbävning, och en tiondel av staden föll; och sju tusen personer dödades vid jordbävningen, och de övriga blev förskräckta och gav ära åt himmelens Gud.” (Uppenbarelseboken 11:13) Det förekom sannerligen stora omvälvningar på religionens område. Marken tycktes röra sig under de etablerade kyrkornas ledare, när den här gruppen av återupplivade kristna gick till verket. Ett symboliskt antal om 7.000 personer, en tiondel av deras stad, blev så allvarligt berörda att det sägs att de dödades.

26. Vilka representeras av uttrycken ”en tiondel av staden” och ”sju tusen” i Uppenbarelseboken 11:13? Förklara.

²⁶ Uttrycket ”en tiondel av staden” påminner oss om att Jesaja i en profetia angående det forntida Jerusalem sade att en tiondel skulle överleva stadens förödelse och vara en helig säd. (Jesaja 6:13) På liknande sätt påminner oss antalet 7.000 om när Elia kände det som om han ensam förblev trogen i Israel och hur Jehova sade till honom att det faktiskt fortfarande fanns 7.000 som inte hade böjt sig för Baal. (1 Kungaboken 19:14, 18) Under det första århundradet sade aposteln Paulus att dessa 7.000 var en bild av kvarlevan av de judar som hade gett gensvar till de goda nyheterna om Kristus. (Romarna 11:1–5) Dessa skriftställen hjälper oss att förstå att de ”sju tusen” och ”tiondelen av staden” i Uppenbarelseboken 11:13 är de som låtit sig påverkas av de återupprättade två vittnena och som överger den syndfulla stora staden. De dör så att säga i förhållande till kristenheten. Deras namn tas bort ur dess medlemsregister. Ur kristenhetens synvinkel sett existerar de inte längre.d

27, 28. a) Hur gav de övriga ”ära åt himmelens Gud”? b) Vad blev kristenhetens präster tvungna att erkänna?

²⁷ Men hur gav de övriga av kristenheten ”ära åt himmelens Gud”? Sannerligen inte genom att överge sin avfälliga religion och bli Guds tjänare. I stället är det som det förklaras i Vincents Word Studies in the New Testament i samband med en kommentar till uttrycket ”gav ära åt himmelens Gud”. Där sägs det: ”Frasen ger inte uttryck åt omvändelse, inte ånger, inte tacksägelse, utan erkännande, vilket är dess vanliga betydelse i Skriften. Jämför Jos. vii. 19 (Sept.). Joh. ix. 24; Apg. xii. 23; Rom. iv. 20.” Kristenheten var, till sin förtret, tvungen att erkänna att bibelforskarnas Gud hade utfört en mäktig gärning, när han återupprättade dem till kristen verksamhet.

²⁸ Det kan hända att prästerna gjorde detta erkännande enbart i sina sinnen eller inför varandra. Det var säkert ingen av dem som offentligt ville erkänna de två vittnenas Gud. Men Jehovas profetia genom Johannes hjälper oss att urskilja vad som fanns i deras hjärtan och hjälper oss att förstå den förödmjukande chock som de upplevde år 1919. Från och med det året, när de ”sju tusen” lämnade kristenheten trots dess fast beslutna ansträngningar att hålla kvar sina får, tvingades prästerna erkänna att Johannesklassens Gud var starkare än deras gud. Längre fram skulle de komma att inse detta ännu tydligare, i samband med att många fler i deras hjordar skulle lämna dem och upprepa folkets ord vid det tillfälle då Elia triumferade över Baalsdyrkarna på berget Karmel: ”Jehova är den sanne Guden! Jehova är den sanne Guden!” – 1 Kungaboken 18:39, NW.

29. Vad säger Johannes kommer snabbt, och vilka ytterligare skakningar väntar kristenheten?

²⁹ Men lyssna! Johannes berättar: ”Det andra ve är förbi. Se! Det tredje ve kommer snabbt.” (Uppenbarelseboken 11:14) Om kristenheten har skakats av det som har hänt hittills, hur kommer den då att reagera när det tredje ve tillkännages, den sjunde ängeln blåser i sin trumpet och Guds heliga hemlighet slutligen fullbordas? – Uppenbarelseboken 10:7.

[Fotnoter]

Kapitel 26

Guds heliga hemlighet når sin ärorika höjdpunkt!

1. a) Hur blir Guds heliga hemlighet fullbordad, enligt vad Johannes skriver? b) Vad är anledningen till att änglahärskarorna ropar högt?

MINNS du den starke ängelns edsvurna tillkännagivande som finns nedtecknat i Uppenbarelseboken 10:1, 6, 7? Han sade: ”Det skall inte längre vara något dröjsmål, utan i dagarna för den sjunde ängelns röst, när han skall till att blåsa i sin trumpet, är Guds heliga hemlighet, enligt de goda nyheter som han förkunnade för sina slavar profeterna, verkligen fullbordad.” Jehovas fastställda tid har kommit för att låta denna sista trumpet ljuda. På vilket sätt skall då den heliga hemligheten fullbordas? Det är sannerligen med största glädje Johannes ger oss dessa upplysningar. Han skriver: ”Och den sjunde ängeln blåste i sin trumpet. Och höga röster ljöd i himmelen, och de sade: ’Världens rike har nu blivit vår Herres och hans Smordes rike, och han skall härska som konung till evig tid.’” (Uppenbarelseboken 11:15) Änglahärskarorna har verkligen orsak att ropa högt, ja med dundrande röster. Detta historiska tillkännagivande är nämligen av universell vikt och betydelse. Det är av livsviktig betydelse för hela den levande skapelsen.

2. När och i och med vilken händelse förs den heliga hemligheten till en triumferande fullbordan?

² Den heliga hemligheten når sin lyckliga höjdpunkt! Ärorikt och storslaget förs den till en triumferande fullbordan år 1914, när Herren Jehova installerar den Smorde på tronen som medregent. Jesus Kristus tar som sin Faders representant över det aktiva styret mitt i en fientlig människovärld. Han tar emot Rikets makt i egenskap av den utlovade Säden i syfte att tillintetgöra ormen och dennes avföda och återupprätta paradisisk fred på vår jord. (1 Moseboken 3:15; Psalm 72:1, 7) I egenskap av messiansk kung kommer Jesus således att uppfylla Jehovas ord och försvara och rättfärdiga sin Fader, ”evighetens konung”, som måste härska som suverän Herre ”till evig tid”. – 1 Timoteus 1:17.

3. Varför har Jehova Gud, fastän han alltid varit kung, låtit andra härskare finnas till på jorden?

³ Men hur blev ”världens rike ... vår Herres”, Jehovas, rike? Har inte Jehova Gud alltid varit kung? Jo, det stämmer, för leviten Asaf sjöng: ”Gud, du är ju min konung sedan gammalt.” Och en annan psalmist tillkännagav: ”Jehova själv har blivit kung! ... Din tron står fast från fordom tid, du är från evighet.” (Psalm 74:12; 93:1, 2, vers 1 enligt NW) Ändå har Jehova i sin vishet låtit andra härskare finnas till på jorden. På så vis har den stridsfråga som väcktes i Eden om huruvida människan kan styra sig själv utan Gud blivit fullständigt prövad. Människans självstyre har ömkligen misslyckats. Det som Guds profet sade har verkligen visat sig stämma: ”Jag vet mycket väl, o Jehova, att jordemänniskans väg inte kommer an på henne. Det kommer inte an på mannen som vandrar att ens styra sitt steg.” (Jeremia 10:23, NW) Ända sedan våra första föräldrar drog på sig ofullkomlighet har hela den bebodda jorden stått under ”den ursprunglige ormens”, Satans, herravälde. (Uppenbarelseboken 12:9; Lukas 4:6) Det är nu dags för en dramatisk förändring! Till försvar för sin rättmätiga ställning börjar Jehova utöva sin suveränitet över jorden på ett nytt sätt, genom sitt messianska rike som han bestämt om.

4. Vad var det som ställdes i förgrunden, när blåsandet i trumpeterna kom i gång år 1922? Förklara.

⁴ När blåsandet i de sju trumpeterna kom i gång år 1922, höll J. F. Rutherford ett tal vid bibelforskarnas konvent i Cedar Point i Ohio, grundat på skriftstället om att ”himmelriket är nära”. (Matteus 4:17, 1917) Han avslutade med dessa ord: ”Då, tillbaka till fältet, o I, den allra högste Gudens söner! Ikläden eder vapenrustningen! Varen nyktra, varen vakande, varen verksamma, varen tappra! Varen trogna och sannfärdiga vittnen för Herren! Gån framåt i kampen tilldess varje spår av Babylon är ödelagt! Utbasunen budskapet vitt och brett! Världen måste veta att Jehova är Gud och att Jesus Kristus är konungars Konung och herrars Herre. Detta är dagen framför alla dagar. Se, Konungen regerar! I ären hans offentliga budbärare. Därför annonsera, annonsera, annonsera Konungen och hans rike!” Guds rike genom Kristus Jesus ställdes i förgrunden, och detta utlöste den stora våg av predikande om Riket som också har innefattat de domar som utbasunerats genom änglarnas blåsande i alla de sju trumpeterna.

5. Vad hände vid bibelforskarnas konvent år 1928, som återspeglade den sjunde trumpetstöten?

⁵ Den sjunde ängelns trumpetstöt återspeglades i vissa huvudpunkter som betonades vid bibelforskarnas konvent i Detroit i Michigan den 30 juli till och med 6 augusti 1928. Vid det tillfället hade 107 radiostationer kopplats samman till vad The New York Times beskrev som ”den mest omfattande och dyraste radiosammankopplingen i historien”. Konventdeltagarna antog entusiastiskt en kraftfull ”Förklaring emot Satan och för Jehova”. Den pekade fram emot hur Satan och hans onda organisation i grunden skall besegras vid Harmageddon och hur alla som älskar rättfärdighet skall frigöras. Det var med glädje som Guds rikes lojala undersåtar mottog en ny publikation vid konventet, den 368-sidiga boken Framtidens regering (utkom på svenska år 1931). Denna bok lade fram de tydligaste bevis för ”att Gud insatte sin smorde Konung på sin tron år 1914”.

Jehova tar makten

6. Hur återger Johannes tillkännagivandet att Kristus har uppsatts på tronen i Guds rike?

⁶ Kristus uppsatt på tronen i Guds rike – vilken glädje detta tillkännagivande framkallar! Johannes berättar: ”Och de tjugofyra äldste som satt inför Gud på sina troner föll ner på sina ansikten och tillbad Gud och sade: ’Vi tackar dig, Jehova Gud, den Allsmäktige, den som är och som var, därför att du har tagit din stora makt och börjat härska som konung.’” – Uppenbarelseboken 11:16, 17.

7. Hur frambars tacksägelse åt Jehova Gud a) av kvarlevan av de symboliska 24 äldste på jorden? b) av dem av de symboliska 24 äldste som hade uppväckts till sina ställningar i himmelen?

⁷ De som frambär den här tacksägelsen åt Jehova Gud är de 24 äldste, som symboliserar Kristi smorda bröder i sina himmelska ställningar. Från och med år 1922 blev en kvarleva på jorden av dessa 144.000 smorda flitigt upptagen i det arbete som sattes i gång genom trumpetstötarna. Dessa kristna kom att fatta den fulla innebörden av tecknet i Matteus 24:3–25:46. Men redan tidigare under Herrens dag hade deras medvittnen, som redan bevisat sig trogna ända till döden, uppväckts för att inta sina ställningar i himmelen, så att de nu kunde representera hela gruppen av 144.000 i att falla ner på sina ansikten för att hylla Jehova. (Uppenbarelseboken 1:10; 2:10) Alla dessa är verkligen tacksamma över att deras suveräne Herre inte har dröjt med att föra sin heliga hemlighet till en kulminerande fullbordan.

8. a) Vilken verkan får blåsandet i den sjunde trumpeten på nationerna? b) Mot vilka har nationerna gett uttryck åt sin vrede?

⁸ Å andra sidan medför blåsandet i den sjunde trumpeten ingen glädje för nationerna. Tiden har kommit för dem att få vidkännas Jehovas vrede. Som Johannes berättar: ”Men nationerna blev vreda, och din egen vrede kom, och den fastställda tiden för de döda att bli dömda, och att ge lönen åt dina slavar profeterna och åt de heliga och åt dem som fruktar ditt namn, de små och de stora, och att störta dem i fördärvet som fördärvar jorden.” (Uppenbarelseboken 11:18) Från och med år 1914 har världens nationer på ett våldsamt sätt gett uttryck åt sin vrede mot varandra, mot Guds rike och i synnerhet mot Jehovas två vittnen. – Uppenbarelseboken 11:3.

9. På vilket sätt har nationerna fördärvat jorden, och vad har Gud beslutat att göra åt det?

⁹ Historien igenom har nationerna fördärvat jorden genom sin ständiga krigföring och sitt vanstyre. Men sedan år 1914 har detta fördärvande trappats upp i oroväckande grad. Girighet och moraliskt fördärv har resulterat i att öknarna breder ut sig och stora arealer produktiv mark går förlorade. Surt regn och radioaktiva stoftmoln har orsakat skador på stora områden. Råvarorna till våra livsmedel har förorenats. Luften vi andas och vattnet vi dricker är nersmutsade. Industriavfall utgör en fara för livet på land och till havs. Under en tid hotade supermakterna med fullständigt fördärv – utplåning av hela mänskligheten i ett kärnvapenkrig. Till all lycka kommer Jehova att ”störta dem i fördärvet som fördärvar jorden”. Han kommer att verkställa sin dom på dessa stolta, gudlösa människor som är ansvariga för jordens jämmerliga tillstånd. (5 Moseboken 32:5, 6; Psalm 14:1–3) Därför sätter Jehova i gång det tredje ve, för att ställa dessa missdådare till svars. – Uppenbarelseboken 11:14.

Ve dem som fördärvar!

10. a) Vad är det tredje ve? b) I vilket avseende förorsakar det tredje ve mer än plåga?

¹⁰ Här är alltså det tredje ve. Det kommer snabbt! Det är Jehovas medel för att låta fördärv komma över dem som vanhelgar hans ”fotapall”, den vackra jord på vilken vi bor. (Jesaja 66:1) Det sätts i gång av det messianska riket – Guds heliga hemlighet. Guds fiender, och i synnerhet kristenhetens ledare, har plågats av de två första ve – de som huvudsakligen blev en följd av gräshoppsplågan och rytteriets härskaror. Men det tredje ve, som tillfogas av Jehovas rike självt, förorsakar mer än plåga. (Uppenbarelseboken 9:3–19) Det ger dödsstöten genom att avlägsna ett fördärvbringande mänskligt samhälle och dess styresmän. Detta kommer att utgöra kulmen på Jehovas dömande vid Harmageddon. Det är alldeles som Daniel profeterade: ”Och i de kungarnas dagar [de styresmäns som fördärvar jorden] kommer himlens Gud att upprätta ett rike som aldrig kommer att fördärvas. Och riket självt kommer inte att överlåtas till något annat folk. Det kommer att krossa och göra slut på alla dessa riken, och självt kommer det att bestå till obestämda tider.” Likt ett majestätiskt berg kommer Guds rike att styra över en jord som gjorts praktfull, som upphöjer Jehovas suveränitet och som medför evig glädje för människorna. – Daniel 2:35, 44, NW; Jesaja 11:9; 60:13.

11. a) Vilken pågående serie lyckliga händelser beskriver profetian? b) Vem är det som visar oförtjänt omtanke, hur kommer den till uttryck, och vilka får del av den?

¹¹ Det tredje ve åtföljs av en serie lyckliga händelser som kontinuerligt kommer att pågå under hela Herrens dag. Det är den tid då ”de döda” skall bli dömda och då Gud skall ge lönen åt sina ”slavar profeterna” och åt ”de heliga” och åt ”dem som fruktar ... [hans] namn”. Detta betyder en uppståndelse från de döda! För de smorda heliga som redan tidigare somnat in i döden ägde detta rum i början av Herrens dag. (1 Tessalonikerna 4:15–17) I sinom tid förenar sig de återstående heliga med dem genom en ögonblicklig uppståndelse. Även andra blir belönade, däribland Guds slavar profeterna från forna tider och alla övriga människor som börjar frukta Jehovas namn, vare sig de tillhör den stora skaran som överlever den stora vedermödan eller ”de döda, de stora och de små”, som uppväcks till liv under Kristi tusenåriga regering. Eftersom Guds messianske kung har nycklarna till döden och till hades, blir det möjligt för honom att som härskare i Riket skänka evigt liv åt alla som traktar efter denna värdefulla gåva. (Uppenbarelseboken 1:18; 7:9, 14; 20:12, 13; Romarna 6:22; Johannes 5:28, 29) Oavsett om det blir fråga om odödligt liv i himlarna eller evigt liv på jorden är denna livets gåva ett uttryck för oförtjänt omtanke från Jehova, en omtanke som varje mottagare för evigt kan vara tacksam för. – Hebréerna 2:9.

Se, hans förbunds ark!

12. a) Vad ser Johannes i himmelen enligt Uppenbarelseboken 11:19? b) Vad hade förbundsarken varit en symbol av, och vad hände med den sedan Israel förts i fångenskap till Babylon?

¹² Jehova regerar! Genom sitt messianska rike utövar han sin suveränitet gentemot människorna på ett förunderligt sätt. Detta bestyrks av det Johannes därefter ser: ”Och Guds tempelhelgedom som är i himmelen öppnades, och hans förbunds ark syntes i hans tempelhelgedom. Och det kom blixtar och röster och åskdunder och en jordbävning och stort hagel.” (Uppenbarelseboken 11:19) Det här är enda gången i Uppenbarelseboken som Guds förbunds ark omnämns. Arken hade varit den synliga symbolen för Jehovas närvaro hos hans folk Israel. Den förvarades i det allraheligaste i tabernaklet och senare i det tempel som byggdes av Salomo. Men när Israel fördes bort i fångenskap till Babylon år 607 f.v.t. blev Jerusalem ödelagt, och förbundsarken försvann. Detta inträffade i samband med att representanter för Davids hus upphörde att ”sitta på Jehovas tron som kung”. – 1 Krönikeboken 29:23, NW.a

13. Vad anges av att Guds förbunds ark ses i hans tempelhelgedom i himmelen?

¹³ Nu, efter mer än 2.600 år, ses arken ännu en gång. Men i Johannes’ syn finns arken inte i något jordiskt tempel. Den framträder i Guds tempelhelgedom i himmelen. Återigen regerar Jehova genom en kung i Davids kungliga släktlinje. Men den här gången är kungen, Kristus Jesus, uppsatt på tronen i ett himmelskt Jerusalem – den upphöjda strategiska punkt varifrån han verkställer Jehovas domar. (Hebréerna 12:22) I de följande kapitlen i Uppenbarelseboken kommer dessa att avslöjas för oss.

14, 15. a) Endast vem var det som fick se förbundsarken i det forntida Jerusalem, och varför? b) Vem får se Guds förbunds ark i hans tempelhelgedom i himmelen?

¹⁴ I det forntida jordiska Jerusalem kunde arken inte ses av israeliterna i allmänhet, nej, inte ens av prästerna som tjänade i templet, eftersom den befann sig i det allraheligaste, vilket var avskärmat från det heliga med ett förhänge. (4 Moseboken 4:20; Hebréerna 9:2, 3) Det var endast översteprästen som fick se den, då han trädde in i det allraheligaste på den årliga försoningsdagen. Men när tempelhelgedomen i himlarna öppnas, blir ändå den symboliska arken synlig, inte bara för Jehovas överstepräst, Jesus Kristus, utan också för hans underpräster, de 144.000, däribland Johannes.

¹⁵ Dessa första som har uppväckts till himmelen ser den här symboliska arken på nära håll, eftersom de har intagit sina platser som en del av de 24 äldste runt Jehovas tron. Även Johannesklassen på jorden har upplysts av Jehovas ande, så att den kan urskilja hans närvaro i hans andliga tempel. Det har också förekommit tecken i syfte att göra människor i allmänhet uppmärksamma på den här underbara utvecklingen. Johannes’ syn omnämner blixtar, röster, åskdunder, en jordbävning och hagel. (Jämför Uppenbarelseboken 8:5.) Vad symboliserar allt detta?

16. Hur kan det sägas ha förekommit blixtar, röster, åskdunder, en jordbävning och stort hagel?

¹⁶ Sedan år 1914 har det förekommit en enorm omvälvning på religionens område. Men glädjande nog har den här ”jordbävningen” åtföljts av hängivna röster som framburit ett klart och tydligt budskap om Guds upprättade rike. Åskliknande stormvarningar från bibeln har ljudit. Likt blixtar har ljussken av insikt i Guds profetiska ord blivit sedda och offentliggjorts. Ett hårt och smärtsamt ”hagel” av Guds domar har släppts löst mot kristenheten och falsk religion i allmänhet. Allt detta borde ha fångat människors uppmärksamhet. Men sorgligt nog har flertalet – likt folket i Jerusalem på Jesu tid – inte brytt sig om att urskilja uppfyllelsen av dessa tecken i Uppenbarelseboken. – Lukas 19:41–44.

17, 18. a) Vilket ansvar har de sju änglarnas trumpetstötar medfört för hängivna kristna? b) Hur fullgör kristna sitt uppdrag?

¹⁷ De sju änglarna fortsätter att blåsa i sina trumpeter och tillkännage historiska händelser här på jorden. Hängivna kristna har ett stort ansvar i fråga om att fortsätta att kungöra dessa tillkännagivanden för världen. Med vilken glädje de fullgör detta uppdrag! Det framgår av att de under de 20 åren från 1986 till 2005 nästan har fördubblat det antal timmar de varje år använder i tjänsten – från 680.837.042 till 1.278.235.504. ”Guds heliga hemlighet, enligt de goda nyheterna”, har sannerligen bekantgjorts ”till den bebodda jordens yttersta ändar”. – Uppenbarelseboken 10:7; Romarna 10:18.

¹⁸ Vi har fler syner att se fram emot, medan Guds rikes uppsåt fortsätter att uppenbaras.

[Fotnoter]

1. Till vilken hjälp kommer det att vara för oss att förstå de tecken som beskrivs i kapitel 12–14 i Uppenbarelseboken?

GUDS heliga hemlighet har uppenbarats. (Uppenbarelseboken 10:7) Jehovas rike med hans Messias är nu en dynamisk verklighet. Det härskar! Dess närvaro innebär dödsdomen för Satan och hans säd och lysande seger för Guds himmelska organisations Säd. Den sjunde ängeln har emellertid inte avslutat blåsandet i sin trumpet, för han har mycket mer att uppenbara för oss angående det tredje ve. (Uppenbarelseboken 11:14) De tecken som beskrivs i kapitel 12–14 i Uppenbarelseboken kommer att hjälpa oss att vidga vår förståelse av allt som har med detta ve och med fullbordandet av Guds heliga hemlighet att göra.