Kvinnans förändrade roll i modern tid

ÅR 1906 mottog tsar Nikolaus av Ryssland en petition från några ryska jordbrukarkvinnor, där det bland annat stod att läsa:

”I generationer har jordbrukarklassens kvinnor levt och verkat utan att ha några som helst rättigheter. ... Vi betraktas inte ens som mänskliga varelser, utan rätt och slätt som lastdjur. Vi kräver att få lära oss att läsa och skriva; vi kräver att våra döttrar skall få samma möjligheter till undervisning som våra söner. ... Vi vet att vi är okunniga, men det är inte vår skuld.”

Denna sorgliga situation står i bjärt kontrast till den beskrivning som bibeln ger av en duglig och respekterad kvinna som framhålls som ett exempel värt att efterlikna och prisa. (Ordspråksboken 31:10—31) Den dystra beskrivningen från Ryssland återspeglar dock en sanning som den vise kung Salomo för länge sedan lät nedteckna i bibeln: ”Den ena människan har makt över den andra, henne till olycka.” (Predikaren 8:9) Denna olycka har förvisso inte varit begränsad till män. Men kvinnans lott har verkligen förändrats, vilket framgår av situationen i Ryssland, senare Sovjetunionen.

I dag har man kommit dithän att ”de flesta läkare och lärare i Sovjetunionen är kvinnor. Kvinnorna svarar för närmare två tredjedelar av alla ekonomer och tre fjärdedelar av alla kulturarbetare. Fyrtio procent av dem som sysslar med vetenskaplig forskning är kvinnor. ... Av dem som är anställda inom näringslivet har 862 kvinnor av 1.000 gymnasie- eller universitetsutbildning (fullständig eller ofullständig).” — Women in the USSR.

Kvinnans roll i politiken

Den utveckling som har skett i Ryssland och Sovjetunionen har i större eller mindre utsträckning sin motsvarighet i många andra länder. Det första land som gav kvinnor rösträtt var Nya Zeeland, som gjorde detta redan år 1893. Mellan åren 1917 och 1920 infördes kvinnlig rösträtt i Ryssland, Storbritannien, Förenta staterna och Canada. I Sverige fick kvinnor full rösträtt genom vallagen av år 1921. I Schweiz fick de vänta till år 1971, trots att schweiziska kvinnor kunde inneha politiska ämbeten.

I våra dagar har kvinnor inte bara rätt att rösta, utan de konkurrerar också med männen om politiska ämbeten. I Israel har man haft en kvinnlig premiärminister, Golda Meir, och likaså i Indien, Indira Gandhi. På senare tid har kvinnor valts till denna post i Storbritannien och Jugoslavien. I Högsta Sovjet är 492 medlemmar, eller mellan 30 och 40 procent, kvinnor. En kvinna är nu medlem av Förenta staternas högsta domstol, och i 1984 års presidentkampanj hade ett av de större politiska partierna för första gången en kvinna som kandidat till posten som vicepresident. I Frankrike innehas cirka 15 procent av alla ministerposter av kvinnor.

Kvinnans roll i arbetslivet

I Förenta staterna kunde man förr ofta få se skylten ”Men at Work” (ordagrant: ”Män i arbete”) på en arbetsplats. På många skyltar står det nu i stället ”People working” (ordagrant: ”Människor som arbetar”). Varför? På grund av kvinnans förändrade roll inom den ekonomiska sektorn. Antalet förvärvsarbetande kvinnor har fördubblats under de 25 senaste åren. År 1970 var endast 27 procent av alla kontorsanställda kvinnor; 14 år senare innehade kvinnor 65 procent av dessa anställningar. För somliga är arbetet en ekonomisk nödvändighet; andra arbetar av eget val. I vissa länder har principen om lika lön för lika arbete undan för undan börjat tränga igenom.

Inom undervisning, konst och religion

I nästan hela världen har kvinnor gjort enastående framsteg inom undervisningens område. Antalet kvinnor sysselsatta inom skolväsendet har ökat från 95 miljoner år 1950 till 390 miljoner år 1985. För 25 år sedan var antalet analfabeter i Spanien dubbelt så stort bland kvinnor som bland män. År 1983 hade situationen förbättrats till den grad att 30 procent av alla personer som studerade vid universitet eller högskolor var kvinnor. Publikationen Women in Britain förklarar att det skett ”en dramatisk ökning av antalet heltidsstuderande kvinnor vid universiteten”.

Under årens lopp har kvinnor kommit att spela en framträdande roll inom musiken, både som sångsolister och som instrumentalsolister. Men ända fram till år 1935 var det så att de enda kvinnor som spelade i de amerikanska orkestrarna var harpisterna, en uppgift som männen tycktes undvika. I kontrast till detta består nu de större orkestrarna i Förenta staterna till 40 procent av kvinnor.

En liknande utveckling har ägt rum inom religionens område. Många kvinnor har skrivit in sig vid prästseminarierna, och i Förenta staterna utgörs nu mellan 29 och 52 procent av dem som studerar vid dessa läroanstalter av kvinnor. Kvinnor uppträder i predikstolarna, och det finns också kvinnliga rabbiner. Nästan var femte svensk präst är kvinna, och den anglikanska kyrkan har kvinnliga präster i Orienten. The New York Times (för 16 februari 1987) förklarade att ”det finns 968 prästvigda kvinnor inom episkopalkyrkan”.

Vad har följden blivit?

Det kan därför inte förnekas att kvinnans situation har genomgått en dramatisk förändring på senare tid. Du kanske själv har bevittnat eller personligen upplevt dessa förändringar. Men frågan är: Har alla dessa förändringar varit till det bättre?

Kvinnans förändrade roll — på både gott och ont?

”KORT sagt, åttiotalets kvinnor är bättre utbildade, har bättre hälsa och lever ett längre och rikare liv.” Med dessa ord avslutade en tidskrift en artikel med rubriken: ”Hur vi var förr; hur vi är nu.” Men skulle det kunna vara så att kvinnans förändrade roll i själva verket har varit på både gott och ont på grund av dess följdverkningar?

Verkan på äktenskapet och familjen

Det har till exempel visat sig att det ofta är svårt att förena en karriär och ett sunt familjeliv. En rapport konstaterade: ”Kvinnor i chefsställning har en tendens att ge familjelivet långt lägre prioritet än sina manliga kolleger och har dubbelt så hög skilsmässofrekvens.” Du kanske undrar varför. En ekonomiprofessor vid California State University förklarar: ”Män betraktar hemmet som en servicecentral, medan kvinnor betraktar det mer som en börda. En karl kommer hem och kopplar av; det är det han har arbetat för. Men för kvinnor representerar hemmet en extra arbetsbörda.”

Detta gäller inte bara kvinnor i chefsställning. Ryska kvinnor har varit ute i arbetslivet en generation längre än kvinnor i västvärlden. De känner det fortfarande som en börda att sköta både sitt arbete och sin familj. En rysk redaktör förklarar i tidningen Working Woman: ”Kvinnan är familjens hjärta och måste vara mer varmhjärtad för att skapa en atmosfär av värme och kärlek.” De har därför en dubbel arbetsbörda att brottas med, medan många män underlåter att ta del i hushållsarbetet.

En annan orsak till stridigheter illustreras av en av Wall Streets mest framgångsrika finanskvinnor. Hon säger med stolthet i rösten: ”Att arbeta är ett rent nöje för mig” och tillägger: ”Jag tycker om mitt jobb, och jag gör mycket få eftergifter” — även när det gäller familjen. Dess välfärd står och faller med mannen, som ser efter deras två barn, trots att han själv är affärsman. Hennes kolleger beskriver hennes allt uppslukande intresse för arbetet som ”klart skadligt för familjerelationerna”.

Det förhåller sig på liknande sätt med en av vår tids premiärministrar. Hennes familj fick inte mycket uppmärksamhet på grund av hennes politiska ambitioner. När hennes barn växte upp, bodde de ofta hemma hos sin farbror, sägs det i en tidningsartikel, eftersom ”en av de saker som [de] tyckte bäst om var att helt enkelt sitta till bords och äta tillsammans som familj, något som aldrig var lätt att ordna” i deras hem.

Vid en intervju, som nyligen gjordes med fyra av Europas mest framgångsrika kvinnliga företagsledare, visade det sig att den tolvåriga dottern till en av dessa kvinnor nästan uteslutande uppfostrades av mannen. En annan av företagsledarna förklarade att hon hade möjlighet att sköta sina barn bara under veckosluten. Enligt nyhetsrapporter lade åhörarna märke till att tre av dessa kvinnor tycktes sakna mänsklig värme.

Somliga kvinnor är naturligtvis tvungna att ha ett förvärvsarbete, kanske på grund av att mannen dött eller lämnat familjen. För dessa kvinnor kan arbetet naturligtvis i viss mån vara en välsignelse, men vare sig de vill eller inte måste de också konfronteras med de negativa aspekterna.

Negativa verkningar

Att kvinnans förändrade roll har varit på både gott och ont framgår tydligt av vad som ofta sker när hustrun överträffar mannen i fråga om inkomst eller yrkesmässig status. Enligt terapeuter håller denna omständighet på att utvecklas till ”en betydande och uttalad krissituation i allt fler äktenskap”. Ett typiskt fall är den man som beklagande sade: ”Intellektuellt sett applåderar jag hennes framgångar. Men emotionellt sett mår jag dåligt. Jag känner mig övergiven. Och sedan får jag skuldkänslor för att jag tar så illa vid mig.” Om båda makarna i en kristen familj för närvarande måste arbeta, kan kärleksfulla samtal och ömsesidig hänsyn bidra till att nedbringa sådana negativa känslor och verkningar till ett minimum. — 1 Petrus 4:8.

En annan faktor som tyder på att den förändrade kvinnorollen inte enbart varit till godo är den tonvikt som många feminister lägger vid sådant som främst gynnar dem själva. Publikationen The Coming Matriarchy pekar fram emot en tid då världen kommer att styras av kvinnor som är självcentrerade och som ständigt frågar sig: ”Vad kan jag ha för nytta av detta?” Det är intressant att lägga märke till att den framgångsrika finanskvinna som nämndes tidigare uttryckte sig ungefär på det sättet; hon var inte intresserad av att hjälpa andra att klättra uppför karriärstegen om hon inte själv tjänade på det. Hon medgav: ”Jag är alltför profitinriktad.” Hur förnuftigt är detta med tanke på Jesu råd? Han sade i sin bergspredikan: ”Ni skall alltid behandla andra människor som ni skulle vilja att de behandlade er.” ”Bekymra er inte för morgondagen, för morgondagen kommer att ha sina egna bekymmer.” (Matteus 7:12; 6:34; An American Translation) Kristna kvinnor strävar verkligen efter att ha samma synsätt som Jesus i sådana frågor.

Är bibelns moralnormer förlegade?

Den mest negativa aspekten av den förändrade kvinnorollen är utan tvivel den moraliska upplösningen. Anspelningar på Gud och religion är sällsynta bland feminister, och när de förekommer är de vanligtvis kritiska. Kvinnor som skjuter upp tanken på äktenskap på grund av sin karriär anser ofta att det inte är nödvändigt att gifta sig för att ha sexuellt umgänge.

En negativ företeelse inom kvinnorörelsen är att den stöder kvinnlig homosexualitet. Vid sitt årsmöte år 1971 antog kvinnoorganisationen NOW (National Organization of Women) följande resolution: ”Att NOW inser att lesbiska kvinnor i dubbel måtto är förtryckta; att en kvinnas personliga rättigheter inbegriper hennes rätt att bestämma och uttrycka sin egen sexualitet och välja sin egen livsstil; att NOW bekräftar att förtrycket av lesbiska kvinnor är en angelägen fråga för kvinnorörelsen.” Jämför dock Guds fördömande ord i Romarna 1:26, 27. Något som ofta går hand i hand med den feministiska synen på homosexualitet är kravet på fri abort. Billups Percy, professor i juridik vid Tulane University, sade mycket träffande: ”Att betrakta fördrivandet av ett foster som vilket kirurgiskt ingrepp som helst är att ignorera århundraden av kriminologi, teologi och moralfilosofi.”

En rapport förklarar att antalet allvarliga brott bland kvinnor har ökat mycket snabbare än bland män under det senaste decenniet. Mellan åren 1974 och 1979 ökade antalet kvinnor som anhållits för bedrägeri med nära 50 procent i Förenta staterna, medan ökningen bland män endast var 13 procent. Antalet förskingringsbrott ökade likaså med omkring 50 procent bland kvinnor, men endast med 1,5 procent bland män. Antalet förfalskningsbrott, begångna av kvinnor, ökade med 27,7 procent, medan det ökade med mindre än 10 procent bland männen. Den förändrade kvinnorollen har tydligen inte lett till fullständig tillfredsställelse.

Bruket av tobak har också ökat bland kvinnor. Lungcancer till följd av rökning håller nu på att ersätta bröstcancer som den främsta orsaken till cancerdödsfall bland kvinnor. Under senare år har lungcancer svarat för 25 procent av alla cancerdödsfall bland kvinnor, och antalet fall ökar nu med 7 procent per år.

En tillfredsställande framtid — hur?

Kan ett arbete eller en karriär skänka de flesta kvinnor fullständig tillfredsställelse i livet? Tydligen inte, vilket allt fler har börjat upptäcka. Hilary Cosell angriper detta problem i sin bok Woman on a Seesaw: The Ups and Downs of Making It och ställer frågan: ”Om kvinnor haft sina brister tidigare som makor och mödrar och husmödrar, skulle de då inte kunna ha sina brister också när det gäller förvärvsarbete, karriär och framgång?” Hon frågar också: ”Kan vi verkligen göra allt som våra mödrar gjorde och dessutom allt som våra fäder gjorde?”

I sin bok The Cost of Loving avslöjade Megan Marshall likaså: ”Den tunna fasaden av yrkesmässig kompetens kunde endast knapphändigt dölja privatlivets sår: olyckliga kärlekshistorier, tvångsmässig promiskuitet, lesbiskt experimenterande, aborter, skilsmässa och vanlig simpel ensamhet.” Hon förklarar hur kvinnorörelsen gav upphov åt ”myten om oberoende”, men för de flesta fungerar detta inte i praktiken.

Marshall kommer till den slutsatsen att ”vi måste tro på den långsiktiga kärlek som bevaras genom ett gott äktenskap”, att ”människans eget jag inte existerar isolerat” och att ”vi måste ha andra människor som vi kan bry oss om och som bryr sig om oss”. Detta påminner om ett uttalande som gjordes av den störste lärare som någonsin levt på jorden, Jesus Kristus: ”Det är lyckligare att ge än att få.” — Apostlagärningarna 20:35.

Människor har verkligen en tendens att gå från den ena ytterligheten till den andra. Att kvinnans förändrade roll i modern tid inte varit odelat positiv understryker profeten Jeremias ord: ”Det står inte i vandrarens makt att rätt styra sina steg.” (Jeremia 10:23) Eftersom kristna kvinnor vet vilka förändringar som har skett (på både gott och ont), kan de bättre uppskatta värdet av att lyda Guds råd. Erfarenheten har visat att ”de är åtråvärdare än guld”. ”I att hålla dem ligger stor belöning.” — Psalm 19:8—12, NW.