Miljoner liv går upp i rök
DEN är en av världens mest sålda konsumtionsvaror. Den har mängder av trogna köpare och en snabbt expanderande marknad. Dess förtjusta tillverkare kan skryta med imponerande vinster, politiskt inflytande och prestige. Det enda kruxet är att dess bästa kunder dör bort!
Tidskriften The Economist skriver beträffande denna vara: ”Cigarretter är en av världens mest inkomstbringande konsumtionsvaror. Cigarretterna är också den enda (legala) vara som, om den används på det sätt som avsetts, gör de flesta av konsumenterna till slavar och ofta tar livet av dem.” Detta resulterar i stora vinster för tobaksfabrikanterna men enorma förluster för deras kunder. Enligt U.S. Centers for Disease Control and Prevention i Förenta staterna förkortas amerikanska rökares liv med sammanlagt cirka fem miljoner år per år — ungefär en minut för varje minut de röker. ”Rökning dödar 420.000 amerikaner om året”, rapporterar tidskriften Newsweek och fortsätter: ”Det är ungefär 50 gånger fler än det antal som dör på grund av illegala droger.”
Världen över dör cirka tre miljoner människor om året — sex per minut — till följd av rökning, enligt boken Mortality From Smoking in Developed Countries 1950-2000, som getts ut av Imperial Cancer Research Fund (i Storbritannien), Världshälsoorganisationen (WHO) och American Cancer Society. Denna analys av världens rökvanor, den mest omfattande som hittills gjorts, omspänner 45 länder. ”I de flesta länder”, varnar Richard Peto vid Imperial Cancer Research Fund, ”är kulmen ännu inte nådd. När dagens unga rökare kommer upp i åren, kommer tobaken, om den nuvarande trenden håller i sig, att kräva cirka 10 miljoner dödsoffer varje år — ett dödsfall var tredje sekund.”
”Ingen annan hälsorisk kan jämföras med rökning”, förklarar en representant för WHO, dr Alan Lopez. ”Den kommer så småningom att kosta varannan rökare livet.” Martin Vessey, som är verksam vid institutionen för folkhälsa vid Oxforduniversitetet, ger uttryck åt samma uppfattning: ”Rön som gjorts under en period av 40 år leder till den fruktansvärda slutsatsen att hälften av alla rökare så småningom kommer att dö av sin last — en i sanning skrämmande tanke.” Sedan 1950-talet har 60 miljoner människor dött på grund av rökning.
Detta är en skrämmande tanke också för tobaksfabrikanterna. Om tre miljoner människor världen över dör varje år av rökningsrelaterade orsaker och många andra slutar upp att röka, måste fabrikanterna försöka hitta mer än tre miljoner nya kunder.
En ny målgrupp har framträtt i och med det som tobaksbolagen hälsat som kvinnans frigörelse. Att kvinnor röker har blivit mer eller mindre godtaget i västvärlden på senare år, och denna trend sprider sig nu till länder där det tidigare betraktats som en skam för en kvinna att röka. Tobaksbolagen tänker ändra på den gamla uppfattningen. De vill hjälpa kvinnorna att fira sin nyvunna frihet och sitt ekonomiska oberoende. Speciella cigarrettmärken som påstås ha lägre nikotin- och tjärhalt lockar kvinnliga rökare, som tycker att sådan rök är mindre frän. Andra cigarretter är parfymerade eller har en lång, smäcker design — det utseende som kvinnorna kanske hoppas få genom att röka. I tobaksannonser avsedda för den asiatiska marknaden använder man sig av unga, chica asiatiska modeller, iförda förföriskt eleganta västerländska kläder.
Antalet rökningsrelaterade dödsfall har emellertid ökat i takt med kvinnans ”frigörelse”. De 20 senaste åren har antalet lungcancerfall bland kvinnor fördubblats i sådana länder som Japan, Norge, Polen, Storbritannien och Sverige. I Förenta staterna och Canada har ökningen varit 300 procent. ”Du har kommit långt, tjejen!” deklarerar ett företag i sin cigarrettreklam.
En del tobakskoncerner har tillgripit sin egen speciella strategi. I Filippinerna, där de flesta är katoliker, delade ett bolag ut gratisalmanackor med en bild av jungfru Maria och firmans logotyp på ett framträdande sätt placerad under madonnabilden. ”Jag har aldrig sett något liknande”, säger en representant för WHO i Asien, dr Rosmarie Erben. ”De försökte förknippa ikonens motiv med tobak, för att få filippinska kvinnor att känna sig tilltalade av tanken på att röka.”
I Kina röker cirka 61 procent av den vuxna manliga befolkningen, men endast 7 procent av kvinnorna. Västerländska tobaksbolag har därför satt sig i sinnet att ”frigöra” dessa förtjusande österländska damer, som så länge förvägrats de ”njutningar” som deras glamorösa systrar i Väst kunnat glädja sig åt. Det enda smolket i glädjebägaren är att det statliga tobaksbolaget behärskar större delen av marknaden.
Västerländska företag har emellertid så sakteliga börjat komma in på marknaden. Eftersom möjligheterna att göra reklam för varorna är begränsade, försöker somliga tobakskoncerner preparera sina presumtiva kunder på ett mer försåtligt sätt. Kina importerar filmer från Hongkong, och i många av dessa filmer har aktörerna fått betalt för att röka — ett listigt försäljningstrick!
Med ökande motstånd mot rökning på hemmamarknaden sträcker de blomstrande amerikanska tobaksbolagen ut sina tentakler för att snärja nya kunder. Fakta visar att de har inriktat sina dödsbringande ansträngningar på utvecklingsländerna.
Varnande röster har höjts av hälsovårdsexperter över hela världen. Följande rubriker talar sitt tydliga språk: ”Afrika kämpar mot en ny farsot — cigarrettrökning.” ”Röken förvandlas till eld i Asien när cigarrettkonsumtionen skjuter i höjden.” ”Rökningsfrekvensen i Asien kommer att resultera i en cancerepidemi.” ”Tredje världen har fått ett nytt problem att brottas med — tobak.”
Den afrikanska kontinenten har drabbats hårt av torka, inbördeskrig och aids. Ändå säger den brittiske hjärtspecialisten dr Keith Ball: ”Om man bortser från kärnvapenkrig och svält, är cigarrettrökning det största hotet mot afrikanernas framtida hälsa.”
Multinationella jätteföretag lejer jordbrukare för att odla tobak åt dem. Bönderna hugger ner träd som de så väl skulle behöva för matlagning, uppvärmning och byggnadsändamål och använder dem som bränsle vid preparering av tobaken. De odlar tobak i stället för mat, därför att det är mer lönsamt. Fattiga afrikaner lägger dessutom ofta ner en stor del av sina knappa inkomster på cigarretter. Afrikanska familjer tynar därför bort av undernäring, medan de västerländska tobaksbolagen fyller sina kassakistor.
Afrika, Östeuropa och Latinamerika är några av de måltavlor som utvalts av de västerländska tobakskoncernerna, som betraktar utvecklingsländerna som en marknad med gigantiska möjligheter till affärer. Den verkliga guldgruvan är emellertid det folkrika Asien. Enbart i Kina är antalet rökare för närvarande större än Förenta staternas hela befolkning — 300 miljoner. De röker inte mindre än 1,6 biljoner cigarretter om året, en tredjedel av världskonsumtionen!
”Läkare hävdar att de hälsomässiga konsekvenserna av tobaksboomen i Asien är minst sagt skrämmande”, skriver The New York Times. Richard Peto beräknar att av de tio miljoner rökningsrelaterade dödsfall som förväntas inträffa inom de närmaste tjugo eller trettio åren kommer cirka två miljoner att drabba Kina. Femtio miljoner av de barn som finns i Kina i dag kan så småningom komma att dö av rökningsrelaterade sjukdomar, förklarar Peto.
Doktor Nigel Gray sammanfattar situationen på följande sätt: ”Rökningens utveckling i Kina och Östeuropa under de femtio senaste åren har gjort att dessa länder är dömda att drabbas av en epidemi av tobaksrelaterade sjukdomar.”
”Hur kan en produkt som orsakar 400.000 fall av för tidig död i USA, en produkt som den amerikanska regeringen med alla medel försöker få invånarna att avstå från, plötsligt bli annorlunda när den kommer utanför landets gränser?” undrar en företrädare för antirökkampanjen i Thailand, dr Prakit Vateesatokit. ”Blir hälsoriskerna irrelevanta när samma produkt exporteras till andra länder?”
Den växande tobaksindustrin har en mäktig bundsförvant i den amerikanska regeringen. Tillsammans har de kämpat en hård kamp för att få in en fot på utländska marknader, i synnerhet i Asien. I många år fick amerikanska cigarretter inte marknadsföras i Japan, Taiwan, Thailand och andra länder, där staten ofta hade monopol på försäljningen av tobaksprodukter. Antirökgrupper satte sig emot all import, men den amerikanska regeringen använde sig av ett mycket effektivt vapen — straffsanktioner.
Sedan år 1985 har därför många asiatiska länder, efter intensiva påtryckningar från den amerikanska regeringen, öppnat sina portar, och en flodvåg av amerikanska cigarretter har strömmat in. Enbart under år 1988 ökade den amerikanska exporten av cigarretter till Asien med 75 procent.
De kanske mest tragiska offren i detta tobakskrig är barnen. Läkartidningen The Journal of the American Medical Association uppger att ”90 % av alla nya rökare är barn och tonåringar”.
Enligt en artikel i U.S.News & World Report uppgår antalet tonåriga rökare i Förenta staterna till 3,1 miljoner. Varje dag värvas 3.000 nya rökare — en miljon om året.
En viss cigarrettannons visar en tecknad bild av en skojfrisk och nöjeslysten kamel, som ofta har en cigarrett dinglande i mungipan. Denna cigarrettannons anklagas för att locka barn och ungdomar att bli nikotinslavar innan de är medvetna om de hälsorisker som är inbegripna. På mindre än tre år med denna annons har företaget ökat sin försäljning bland ungdomar med 64 procent. I en undersökning som utfördes vid The Medical College of Georgia i USA visade det sig att 91 procent av de sexåringar som intervjuades kände igen den rökande kamelen.
En annan populär cigarrettsymbol är den bekymmerslöse machocowboy som, enligt en tonåring, förmedlar budskapet: ”När du röker, kan ingenting stoppa dig.” Det uppges att världens mest sålda konsumtionsvara är en cigarrett som nu behärskar 69 procent av marknaden bland tonåriga rökare och är det märke som lägger ner mest pengar på reklam. Som en ytterligare sporre finns det i varje paket värdekuponger, som kan lösas in mot jeans, hattar och sportkläder som är populära bland ungdomar.
Antirökgrupper har insett reklamens enorma makt och har i många länder fått till stånd ett förbud mot tobaksreklam i radio och TV. Tobaksbolagens smarta reklammakare lyckas emellertid ofta kringgå förbudet, bland annat genom jättelika annonstavlor som placeras ut på strategiska platser vid olika idrottsevenemang. Under en match som sänds i TV kan därför den unga publiken få se sin favoritspelare i full aktion i förgrunden och en jättelik annonstavla med tobaksreklam i bakgrunden.
I affärscentra och utanför skolor kan man på många platser få se vackra unga kvinnor klädda i minikjolar eller i cowboy- eller safarikläder dela ut gratiscigarretter till röksugna eller nyfikna tonåringar. I spelhallar och på diskotek och rockkonserter är man också frikostig med gratisprover. Ett marknadsföringsprojekt som läckte ut till pressen visade att ett visst kanadensiskt cigarrettmärke främst inriktade sig på fransktalande pojkar i åldern 12—17 år.
Reklamens tydliga budskap är att rökning kan förknippas med njutning, hälsa, virilitet och popularitet. ”Där jag arbetade gjorde vi stora ansträngningar för att få ungdomar i 14-årsåldern att börja röka”, förklarar en reklamkonsulent. Annonser avsedda för den asiatiska marknaden avbildar unga, friska, atletiskt byggda västerlänningar som tumlar omkring på badstränder och bollplaner — rökande, naturligtvis. ”Västerländska modeller och livsstilar skapar glamorösa förebilder att efterlikna, och asiatiska rökare kan inte få nog av dem”, skriver en facktidskrift för marknadsförare.
Tobaksbolagen har lagt ner miljarder kronor på reklam, men de har också skördat stora framgångar. En rapport som publicerades i tidskriften Det Bästa visar att antalet unga rökare växer i skrämmande takt. ”I Filippinerna”, sägs det i rapporten, ”röker nu 22,7 procent av alla under 18 år. I vissa latinamerikanska städer är antalet rökare bland tonåringarna förbluffande 50 procent. I Hongkong röker barn som inte är äldre än sju år.”
Men samtidigt som tobaksbolagen firar sina segrar utomlands, är de plågsamt medvetna om de ovädersmoln som börjar hopa sig på hemmamarknaden. Hur stor är chansen att de lyckas rida ut stormen?
[Infälld text på sidan 3]
Deras bästa kunder dör bort
[Infälld text på sidan 5]
Tobakens senaste slagfält — Asien
[Infälld text på sidan 6]
90 procent av alla nya rökare är barn och tonåringar!
[Ruta på sidan 4]
En veritabel giftpinne
Cigarrettfabrikanterna kan använda sig av ända upp till 700 olika kemiska tillsatser, men enligt lagen har de rätt att hemlighålla listan. Bland dessa tillsatsämnen finns emellertid både tungmetaller, pesticider och insekticider. En del av ingredienserna är så giftiga att det är förbjudet att dumpa dem på soptippar. Röken som ringlar upp från en cigarrett innehåller cirka 4.000 kemiska substanser, däribland aceton, arsenik, butan, koloxid och cyanid. Rökarnas lungor — och även de människors som finns i deras omgivning — exponeras för minst 43 kända cancerframkallande ämnen.
[Ruta på sidan 5]
Icke-rökare i riskzonen
Bor, arbetar eller färdas du tillsammans med människor som röker? I så fall löper du ökad risk att drabbas av lungcancer och hjärtsjukdomar. Enligt en vetenskaplig undersökning som utfördes år 1993 av det amerikanska miljöskyddsorganet Environmental Protection Agency (EPA) är tobaksrök ett karcinogent ämne som tillhör ”grupp A”, den farligaste gruppen. I den omfångsrika rapporten analyseras resultaten av 30 olika undersökningar, som omfattar både utandad rök och den rök som stiger upp från själva cigarretten.
EPA hävdar att passiv rökning bär skulden för 3.000 av de lungcancerfall med dödlig utgång som årligen inträffar i Förenta staterna. I juni 1994 bekräftade Amerikanska läkarförbundet de rön som gjorts av EPA genom att publicera en studie som visade att kvinnor som aldrig har rökt men som utsatts för passiv rökning löper 30 procent större risk att drabbas av lungcancer än andra icke-rökare.
Bland mindre barn förorsakar passiv rökning mellan 150.000 och 300.000 fall av bronkit och lunginflammation i Förenta staterna varje år. Röken förvärrar också symptomen för mellan 200.000 och 1.000.000 astmatiska barn.
Enligt en beräkning som gjorts av American Heart Association dör så många som 40.000 amerikaner varje år på grund av hjärt- och kärlsjukdomar som förorsakats av passiv rökning.
[Bilder på sidan 7]
En glamorös asiatisk modell och måltavlorna