Hårt arbete — Vad leder det till?

Från Vakna!:s korrespondent i Japan

”’STÄRKANDE medel’ har blivit oerhört populära, och det finns över 200 olika märken i handeln med en sammanlagd omsättning på 900 miljoner yen [över 50 miljoner kronor] per år”, rapporterar Mainichi Daily News, Japans ledande dagstidning. Allmänhetens stora intresse för dessa produkter, som sägs ge trötta arbetare krafterna åter på ett ögonblick, ”vittnar om japanernas inneboende önskan att vara högpresterande på arbetet trots stress, sömnbrist och kvävande hett sommarväder”, sägs det vidare i rapporten.

På andra sidan Stilla havet konstaterade ett amerikanskt organ som sysslar med arbetsstatistik efter en undersökning: ”Nästan var åttonde amerikan sade sig arbeta 60 timmar i veckan eller ännu mer.” De som kommit en bit upp på karriärstegen finner ofta att de måste ägna så mycket tid och energi åt sitt arbete att det ibland styr hela deras liv.

I nästan alla kulturer hyllas flit, plikttrohet och arbetsamhet som en dygd. Till och med en forntida bibelskribent sade: ”För en människa finns det inget bättre än att hon äter och dricker och låter sin själ se vad gott är på grund av hennes hårda arbete. Också detta har jag sett, ja jag, att detta är från den sanne Gudens hand.” (Predikaren 2:24) På det hela taget håller människor överallt i världen fortfarande fast vid sådana värderingar. Och vare sig de betraktar det som en dygd eller inte, arbetar de flesta människor från morgon till kväll, fem, sex eller till och med sju dagar i veckan.

Vad har då uträttats genom allt detta hårda arbete? I sådana länder som Japan och Tyskland har det sedan andra världskrigets slut resulterat i ett ekonomiskt ”under” som väckt u-ländernas avund. Båda dessa nationer reste sig ur nederlagets spillror och har blivit ekonomiska stormakter som den övriga världen måste räkna med. Men vad har ivern att arbeta lett till för många enskilda individer?

Även om levnadsstandarden i Japan har stigit högst betydligt, har de flesta japaner ”fortfarande svårt att uppleva någon verklig känsla av överflöd i sitt dagliga liv”, förklarar Mainichi Daily News. Och, vad värre är, i sitt hektiska jagande efter en hög standard har många blivit sjuka eller till och med dött på grund av överansträngning och stress. En amerikansk undersökning visade likaså att en tredjedel av de 3.000 personer i chefsställning som intervjuades tyckte att de arbetade för hårt och uppgav att de kände sig utbrända och inte kunde känna någon entusiasm för sitt arbete.

Förvärvsarbetande kvinnor sänder ut liknande signaler. En italiensk undersökning avslöjade att yrkesverksamma kvinnor i det landet i genomsnitt arbetar 30 timmar mer än sina män varje vecka. Förutom att de arbetar hela dagen på kontoret eller i fabriken, måste de också ta hand om alla hushållssysslor när de kommer hem. En kvinna medger i tidskriften Europeo: ”Mitt sociala liv är praktiskt taget lika med noll. Jag har ingen tid för mig själv. Jag orkar inte längre.”

Hur är det då med familjelivet? ”I jakten efter den amerikanska drömmen offrar vi oss själva och våra familjer för pengar och makt”, förklarar Herbert Freudenberger, en i New York verksam specialist på att behandla personer som har bränt ut sig på arbetet. Somliga hustrur till brittiska affärsmän som arbetar i utlandet uppger att de känner sig isolerade och olyckliga på grund av att deras män går så helt upp i sitt arbete. Och detta är de inte ensamma om.

Se till exempel på vilka konsekvenser det har fått på familjelivet i Japan, där mindre än hälften av alla medelålders manschettarbetare kommer hem före klockan åtta på kvällen. Somliga hustrur har redan slutat upp att betrakta sina män som verkliga äktenskapspartner och tycker att det räcker med den tid de är hemma. Ett reklaminslag i TV sammanfattar hustrurnas besvikelse med orden: ”Äkta män är bäst när de är friska och när de inte är hemma.”

Av det som sagts här ovan framgår det tydligt att hårt arbete kan vara både av godo och av ondo. Om det går till överdrift, kan det bli mycket påfrestande för alla parter. Vad kan man då göra för att hårt arbete inte skall bli en börda, utan en verklig dygd och en källa till glädje och lycka?

Å andra sidan kan man fråga sig: Vilka problem kan uppstå om en person låter arbetet gå före allt annat eller sliter och släpar natt och dag utan tanke på konsekvenserna? Låt oss se lite närmare på dessa båda aspekter.

Hårt arbete — ett hot mot din hälsa?

DEN medelålders försäkringstjänstemannen föll ihop mot sin bil, kräktes och sjönk till marken. Han höll fortfarande sin portfölj, symbolen för sitt arbete, i ett stadigt grepp i handen. I linje med företagets slogan ”Det är nuet som gäller. Utnyttja din energi till 150 procent!” hade han avverkat omkring 300 mil med sin bil den månad han kollapsade. Fyra dagar senare var han död.

Detta är inte något isolerat fall. ”Företagskrigare” kallas de i Japan. Deras mardröm är att drabbas av karoshi, dvs. död på grund av överansträngning. En advokat som har specialiserat sig på sådana fall beräknar att ”minst 30.000 japaner faller offer för karoshi varje år”. Det är därför inte så underligt att en enkät bland japanska kontorsarbetare nyligen visade att över 40 procent av de tillfrågade var oroliga för att de skulle dö i förtid på grund av överansträngning.

Även om det kan vara svårt att bevisa att det finns ett samband mellan ökad arbetsbelastning och försämrad hälsa, hyser offrens familjer knappast något tvivel om den saken. Termen ”död på grund av överansträngning” myntades faktiskt i samband med de skadeståndskrav som drabbade anhöriga framfört. En företrädare för den allmänna hälsovården i Japan, Tetsunojo Uehata, förklarar: ”Medicinskt sett har det avseende på dödsfall eller invaliditet på grund av slaganfall, hjärtinfarkt eller akut hjärtsvikt, vilket i sin tur har sin grund i högt blodtryck och åderförkalkning som förvärrats genom en pressande arbetssituation.” I en rapport som nyligen publicerades av det japanska hälsovårdsdepartementet sägs det varnande att ständigt övertidsarbete kan beröva en person sömnen och så småningom leda till ohälsa och sjukdomar.

Men liksom rökare avskyr att behöva erkänna rökningens skadeverkningar och alkoholisten farorna med alkoholmissbruk, vill arbetsnarkomaner ogärna tillstå att det kan vara farligt att arbeta för mycket. Och en förtidig död är inte den enda fara som hotar.

Utbrändhet och depression

Medan somliga arbetsnarkomaner drabbas av invalidiserande sjukdomar eller en förtidig död, finns det andra som blir fysiskt och psykiskt nedgångna, utbrända. ”Utbrändhet är inte någon klart definierad medicinsk term”, förklarar tidskriften Fortune, ”men bland de symptom som vanligen avses märks till exempel trötthet, modlöshet, hög frånvarofrekvens, försämrad hälsa och alkohol- eller drogmissbruk.” Somliga blir också vresiga och ovänliga, medan andra börjar slarva och göra misstag. Men vad beror det på att människor reagerar på det här sättet?

Vanligtvis är det inte missanpassade eller känslomässigt störda individer som klappar igenom, utan personer som är verkligt intresserade av sitt arbete. De kanske kämpar för att hävda sig i den hårda konkurrensen eller för att komma högre upp på karriärstegen. De arbetar hårt och intensivt för att försöka bevisa sin kompetens. Men när deras osvikliga nit och ständiga arbete inte skänker dem den väntade tillfredsställelsen och belöningen, blir de desillusionerade, känner sig utbrända och drabbas av fysisk och psykisk utmattning.

Vad leder detta i sin tur till? En telefonservice i Tokyo som kallas ”Livlinan” och är avsedd att vara till hjälp för potentiella självmordskandidater får ta emot fler och fler samtal från desperata medelålders och äldre kontorsanställda. Av de över 25.000 självmord som begicks i Japan år 1986 var hela 40 procent av offren mellan 40 och 60 år, och 70 procent av dem var män. ”Detta beror på att depressioner blir allt vanligare bland medelålders löntagare”, säger en professor i psykiatri, Hiroshi Inamura, beklagande.

Somliga drabbas också av något som brukar kallas ”helgneuros”. Vilka symptom uppvisar sådana personer? De blir nervösa och irriterade av sysslolösheten vid helger och veckoslut. På grund av sin tvångsmässiga önskan att arbeta får en sådan individ dåligt samvete så snart han är ledig. Oförmögen att känna sinnesfrid vankar han fram och tillbaka i rummet som ett djur i en bur. När måndagen kommer, går han lättad i väg till kontoret.

En unik typ av depression som nu tvingar hårt arbetande medelålders män till läkarmottagningarna är det så kallade hemmafobisyndromet. Utbrända arbetare dröjer sig kvar på kaféer och barer efter arbetet. Så småningom slutar de upp att komma hem helt och hållet. Varför drar de sig för att åka hem? Även om äktenskapliga problem naturligtvis kan vara en faktor att räkna med, har det visat sig att många av dem har ”arbetat alltför hårt och förlorat förmågan att anpassa sig till världen utanför, och i många fall även till sina egna familjer”, förklarar dr Toru Sekiya, som förestår ett ”nattsjukhus” avsett för sådana patienter.

Familjelivet blir lidande

Arbetsnarkomanen är kanske inte den som lider mest. ”Problemet är ofta större för de människor som måste leva tillsammans med en arbetsnarkoman”, konstaterar tidskriften Entrepreneur. Äktenskapspartnerns liv kan förvandlas till en mardröm. Arbetsnarkomanen ”har redan funnit den stora kärleken i sitt liv”, sägs det i den australiska tidskriften The Bulletin, ”och att tvingas acceptera andra platsen är inte alltid lätt”. Vad händer med sådana äktenskap?

Ett belysande exempel är Larry, en amerikan som var anställd vid ett japanskt företag i Förenta staterna. Han arbetade ständigt över utan ersättning och ökade fabrikens produktion med 234 procent. Resulterade detta i framgång och lycka? ”Han är tokig!” utropade hans hustru i rätten när hon tog ut skilsmässa.

Ett ännu mer avskräckande exempel var en japansk företagsledare som åkte i väg till arbetet klockan fem varje morgon och aldrig kom hem före nio på kvällen. Hans hustru började dricka för mycket. En dag, då de grälade om hennes dryckesvanor, ströp mannen sin hustru. Domaren förklarade honom skyldig till mord och sade: ”Ni gick så helt upp i ert arbete att ni inte insåg hur ensam er hustru kände sig, och inte heller ansträngde ni er tillräckligt för att ge henne orsak att glädjas åt livet.”

Detta var naturligtvis ett extremt fall, men för mycket arbete kan också lamslå familjelivet på andra sätt. När mannen är hemma på söndagen, kanske han bara slår sig ner framför TV-apparaten, sätter på sitt favoritprogram och slöar bort hela eftermiddagen. Sådana män inser inte hur främmande de blivit för andra sidor av livet. Nedtyngda av arbete försummar de något av det värdefullaste i livet — sin familj. Genom att ignorera behovet av ett gott kommunicerande inom familjen bäddar de för ett liv i ensamhet den dag de går i pension.

Gammal men otillfredsställd med livet

I förordet till boken At Work höjs en varnande röst: ”I vårt samhälle ... är kopplingen mellan arbete, självaktning och social ställning så stark att somliga efter sin pensionering finner det oerhört svårt att anpassa sig till ett liv utan de forna arbetsuppgifterna.” De som låter sitt liv kretsa kring arbetet måste därför fråga sig: Vad har jag kvar om jag blir av med mitt arbete? Det är bra att tänka på att ens liv som pensionerad kan komma att kretsa kring familjen och människor i ens omgivning.

De som har försummat behovet av att kommunicera med sina familjemedlemmar och grannar vet inte vad de skall tala med dem om när de blir pensionerade. ”De får sota för att de inte har brytt sig om något annat än sitt arbete, eller hur?” säger en erfaren familjerådgivare i Japan och fortsätter: ”Deras liv saknade den mänskliga aspekten, och de tog allting för givet, bara därför att det var de som försörjde familjen. När de blir pensionerade, tycks emellertid rollerna bli ombytta.”

De 30 eller 40 år som de slitit så hårt, enligt eget förmenande för familjens skull, kan få en motsatt effekt än den avsedda. Hur tragiskt är det inte om de forna familjeförsörjarna, efter åratal av hårt arbete, börjar betraktas som ”industriavfall” och nureochiba (våta nedfallna löv) av sina familjer! Detta senare uttryck används i Japan för att beskriva pensionerade äkta män som inte har något annat att göra än att hänga sin hustru i kjolarna hela dagarna. De liknas därför vid våta nedfallna löv som fastnar på sopkvasten och inte kan skakas av — de är bara till besvär.

Med tanke på alla faror som är inbegripna är det helt naturligt att fråga: Hur kan hårt arbete bli en verklig dygd? Finns det något arbete som skänker verklig tillfredsställelse? Nästa artikel tar upp dessa frågor.

[Ruta på sidan 6]

Ett varningens ord

”Om din man tappar aptiten, börjar sova dåligt och vägrar att samtala, då sänder han ut varningssignaler. Säg åt honom att han måste finna glädje i något annat än arbetet och försök få honom att umgås med andra än arbetskamrater.” — Doktor Toru Sekiya, Sekiya Neurology Clinic, Tokyo, Japan.

”Jag tycker om att arbeta mycket, men om man förlorar sin man eller sin familj på köpet, då är man inne på fel väg. Det är inget nöje att sitta där ensam och räkna sina pengar.” — Mary Kay Ash, styrelseordförande i företaget Mary Kay Cosmetics.

[Bild på sidan 5]

Överansträngning leder ibland till allvarliga problem

[Bilder på sidan 7]

Familjefäder som är arbetsnarkomaner fördärvar ofta livet för dem som borde stå dem närmast

Hårt arbete — När det är en dygd

ÖVER hela Sydostasien lägger mängder av unga tjänsteflickor sitt hushållsarbete åt sidan och sitter som klistrade framför TV-apparaterna för att se den japanska TV-serien ”Oshin”. Det är en berättelse om en fattig kvinna som efter många års slit och umbäranden vinner framgång och lycka. Flickorna följer handlingen med tårfyllda ögon och identifierar sig med hjältinnan, Oshin. Dessa avsnitt tycks vara precis vad de behöver för att orka med ännu en dags hårt arbete.

Ja, människor som dag efter dag sliter och släpar så hårt att de äventyrar sin hälsa och till och med sitt liv måste ha goda skäl för att göra det. Varför arbetar de så hårt? Önskan att förbättra sin levnadsstandard är, liksom i fallet med de asiatiska tjänsteflickorna, naturligtvis en vanlig och stark bevekelsegrund. Men utsikten till materiella fördelar är tydligtvis inte hela förklaringen.

”Utsikten till ekonomisk vinning är av viss, men tämligen underordnad, betydelse som drivfjäder”, skriver Stephen D. Cohen beträffande den japanska arbetsmoralen. Vad är det då som driver japanerna att arbeta så hårt? ”En ökning av företagets försäljning i förhållande till konkurrenternas är en källa till oerhörd stolthet och tillfredsställelse för de anställda. Hårt arbete som bidrar till detta är en belöning i sig självt”, förklarar Cohen. Lojaliteten mot företaget ger de anställda skäl att arbeta hårt. Arbetet blir det enda sättet för dem att visa sitt egenvärde. En faktor som inte heller får förbises är begäret efter att komma högre upp på karriärstegen. Utsikten att en dag kunna nå toppen utgör en stark drivfjäder till hårt arbete.

Välgrundade skäl att riskera sin hälsa?

Är det som här nämnts skäl nog för en person att äventyra sin hälsa och sitt liv? Om den som arbetar hårt för materiella rikedomar säger Bibeln: ”Hans ögon, de mättas inte av rikedom.” Så småningom kan en sådan person börja undra: ”För vem arbetar jag hårt och låter min själ sakna goda ting?” (Predikaren 4:8) De som arbetar hårt för att bli rika tycks ha svårt att inse var de bör sätta gränsen. De blir fångade i en ond cirkel av arbete, arbete och åter arbete. Bibeln ger den rättframma varningen: ”Möda dig inte för att skaffa dig rikedom.” — Ordspråken 23:4.

Hur är det då med lojaliteten mot företaget? Även om den i sig själv kan vara en dygd, måste man också tänka på vad konsekvenserna kan bli av alltför hårt arbete. ”En kille som kör slut på sig vill jag inte ha som anställd”, förklarar verkställande direktören för ett amerikanskt företag. Hustrun till en ”företagskrigare” skrev en insändare sedan hennes man hade dött av överansträngning före 40 års ålder: ”Skall det vara till någon tröst för oss, när de säger: ’Vi är ledsna över att ha förlorat en så värdefull person’? När dessa företagsmartyrer väl är döda, behandlas de som rena ’slit och släng-föremål’.”

Även om man lyckas undgå att bli utbränd eller dö av överansträngning, kan man fråga sig: Vad händer när man kommer upp i pensionsåldern? ”Trots att de arbetat mycket hårt för sina företag”, säger den japanske reportern Motoyo Yamane, ”låter man dem få veta att företaget inte längre behöver dem och att de inte är till någon nytta.” För ett opersonligt storföretag är hårt arbetande anställda bara små kuggar i det stora maskineriet, kuggar som kan ersättas när de är utslitna. Inte att undra på att många japaner har förlorat tron på sina företag! De har börjat inse att deras hängivenhet för företaget är en kärlek som inte besvaras.

Hur är det då med möjligheten att komma sig upp inom företaget? De som har kommit en bit upp på karriärstegen inser snart att alla inte kommer att nå toppen. Vad händer då? Berövade alla utsikter till befordran börjar de hoppa från det ena arbetet till det andra. Mer var lojaliteten mot företaget inte värd!

En balanserad syn på hårt arbete

Även om hårt arbete som motiveras av kärlek till pengar, lojalitet mot företaget eller en önskan att komma sig upp här i världen så småningom leder till missräkning och besvikelse, ignorerar inte Bibeln värdet av hårt arbete, utan säger att ”varje människa äter och dricker och ser vad gott är för allt sitt hårda arbete. Det är Guds gåva.” (Predikaren 3:13) Bibeln rekommenderar att man njuter av frukterna av sitt hårda arbete. Detta ger oss en antydan om vad som är den rätta synen på hårt arbete.

Det japanska hälsovårdsdepartementet gav nyligen de anställda rådet att ”strunta i att jobba över ... (och) i stället äta middag med familjen”. Somliga företagsledare har tydligen insett visheten i detta råd. Verkställande direktören för ett expanderande biotekniskt företag sade: ”Jag vill att våra anställda framför allt skall ta god hand om sina familjer. Deras arbete i vårt företag är bara ett medel för att nå ett mål.”

Ja, goda familjerelationer är verkligen ett mål som är värt att arbeta hårt för. Om en varm familjeanda äventyras eller din hälsa blir lidande på grund av ditt arbete, kan man inte säga att du får se vad gott är för allt ditt hårda arbete.

I det japanska samhället, där tjänsteåldern i regel är det avgörande, har emellertid somliga börjat lägga sig till med inställningen: ”Du skall inte stanna hemma och inte komma för sent men inte heller arbeta.” De ger sken av att vara flitiga genom att stanna kvar länge på arbetsplatsen, men de väntar bara tills chefen har gått hem. Kenji, som var försäljare för en inredningsfirma i Hiroshima, hade den mentaliteten. Han gick omkring och slog dank när han var ute på arbete och tillbringade tiden på något kafé eller i en spelhall.

Leder en sådan inställning till lycka? ”En slapp hand kommer att bli satt till tvångsarbete”, sägs det i ett ordspråk i Bibeln. I våra dagar kanske människor inte blir satta till bokstavligt tvångsarbete på grund av sin lättja, men arbetet kan bli ett slavgöra, ett tvångsarbete rent psykiskt. Å andra sidan framhåller samma ordspråk fördelarna med att vara flitig: ”Det är de flitigas hand som kommer att härska.” (Ordspråken 12:24) Även om du aldrig kommer att ”härska” över ett land eller ett företag, kommer du åtminstone att bli respekterad av din familj och bli nöjd med dig själv. Dessutom kan du vinna din arbetsgivares förtroende och också få ett rent samvete.

Så förhöll det sig i Kenjis fall. Han beslöt sig för att börja studera Bibeln, och detta ledde till drastiska förändringar i hans liv. ”Genom att tillämpa principen om ärlighet på arbetsplatsen”, säger han, ”började jag göra mitt bästa vare sig chefen var närvarande eller inte. Detta gjorde att han fick förtroende för mig.”

När hårt arbete blir en dygd

Sanningen är den att om ett arbete skall vara meningsfullt, måste det vara till nytta för andra. Som en ekonomisk skribent uttryckte det: ”Ett tillfredsställande arbete är ett arbete som bidrar till många människors bekvämlighet, välbefinnande eller glädje.” Ett sådant arbete skänker arbetaren djup tillfredsställelse. Det är som Jesus Kristus sade: ”Det är lyckligare att ge än att få.” — Apostlagärningarna 20:35.

Men även om det är berömvärt att göra sådant som är till nytta för andra, finns det en annan mycket viktig faktor när det gäller att finna tillfredsställelse i sitt arbete och i sitt liv. Sedan kung Salomo hade prövat på all lyx och rikedom som livet har att erbjuda, kom han till följande betydelsefulla slutsats: ”Frukta den sanne Guden och håll hans bud. Ty detta är människans hela förpliktelse.” — Predikaren 12:13.

Det är tydligt att vi måste ta hänsyn till Guds vilja, vad vi än företar oss i livet. Handlar vi i överensstämmelse med hans vilja, eller handlar vi stick i stäv med den? Försöker vi behaga honom, eller vill vi bara behaga oss själva? Om vi försummar att göra Guds vilja, blir vi blott och bart materialister eller hedonister och kommer så småningom att plågas av känslor av ensamhet, tomhet och förtvivlan.

Att tjäna Jehova Gud — att utföra arbete som behagar vår Skapare — kommer däremot aldrig att få oss att känna oss otillfredsställda, något som vi bör komma ihåg. Jehova själv arbetar hårt, och han inbjuder oss att förena oss med honom och bli hans ”medarbetare”. (1 Korinthierna 3:9; Johannes 5:17) Men kan sådant hårt arbete verkligen skänka äkta glädje och lycka?

Verkställande direktören för ett tryckeriföretag besökte en gång Sällskapet Vakttornets tryckerianläggning i Japan för att studera dess utrustning. Det som främst väckte hans uppmärksamhet var emellertid inte maskinparken, utan alla de unga män som arbetade där och som verkligen trivdes med sitt arbete. Han blev förvånad när han fick höra att alla arbetade där på frivillig basis och att otaliga andra stod i kö och var ivriga att få komma dit. Varför blev han förvånad? ”Om vårt företag anställer tio personer”, förklarade han, ”får vi vara nöjda om fyra av dem är kvar efter ett år. Ni här på Vakttornet har en verklig tillgång i dessa unga arbetare!”

Vad är det som gör att dessa unga män är så lyckliga och arbetar så hårt? Eftersom de arbetar på frivillig basis, är det uppenbarligen inte pengar som är drivfjädern. Vad är det då som motiverar dem? Deras överlämnande åt och uppskattning av Jehova, sin Skapare, och deras kärlek till nästan. Deras inställning visar att de inte arbetar ”såsom några som vill behaga människor, utan såsom Kristi slavar, som av hela sin själ gör Guds vilja”. — Efesierna 6:6.

Allt detta är bara en förhandsglimt av vad som skall komma. De som nu arbetar hårt i Jehovas tjänst kan se fram emot den tid som snart är här då Gud kommer att återupprätta paradisiska förhållanden på hela jorden och det kommer att finnas fullt upp med givande arbete. Jesaja, en av Guds forntida profeter, förutsade beträffande de levnadsförhållanden som då kommer att råda: ”De kommer sannerligen att bygga hus och bo i dem; och de kommer sannerligen att plantera vingårdar och äta deras frukt. De kommer inte att bygga och en annan bo; de kommer inte att plantera och en annan äta. ... Av sina egna händers verk kommer mina utvalda att göra fullt bruk.” — Jesaja 65:21, 22.

Vilken välsignelse kommer det inte att vara att få arbeta då! Genom att lära känna vad som är Guds vilja för dig och sedan handla i överensstämmelse med denna hans vilja kan du få höra till dessa som blir välsignade av Jehova och alltid får se ”vad gott är för allt sitt hårda arbete”. — Predikaren 3:13.

[Ruta på sidan 9]

En balanserad syn på arbete räddar ett äktenskap

För Yasuo, som bor i Hokkaido i Japan, var arbete det enda som betydde något till för bara några år sedan. Han hade en chefsbefattning, och han var besatt av tanken på att öka företagets omsättning. Dag efter dag arbetade han ända till klockan 11 på kvällen utan en enda dags ledighet. Men som han själv säger: ”Jag insåg att hur hårt jag än ansträngde mig, skulle jag aldrig få någon glädje av mitt arbete.” Yasuos fysiska hälsotillstånd började försämras. Han talade med sin hustru och insåg då att det fanns något som var viktigare än hans arbete — familjen. Han förändrade sin livsstil och började studera Bibeln tillsammans med sin hustru. Han är nu ett älskat och respekterat familjeöverhuvud i en lycklig familj.

[Bild på sidan 9]

Ditt arbete får inte äventyra ditt goda förhållande till familjen

[Bild på sidan 10]

Snart kommer alla att få ta del i det glädjefyllda arbetet att förvandla jorden till ett paradis