”Massakern på naturen”

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT PÅ IRLAND

GIRIGHETEN hotar vårt gemensamma hem. Den undergräver jordens möjligheter att förse oss med de förnödenheter som vi alla behöver för att överleva. Du är säkert redan medveten om att girigheten utgör ett hot mot planeten jorden, men här följer några påminnelser om problemets omfattning.

Jorden förgiftas

Redan år 1962 varnade Rachel Carson i sin bok Tyst vår för att jorden höll på att fördärvas av bekämpningsmedel och giftutsläpp. Som det sägs i boken The Naked Savage: ”Människan förorenade sin egen miljö och smutsade i eget bo, ett förebud om släktets utdöende.” Giriga människor fortsätter att förgifta jorden. Boken Tolv myter om världssvälten förklarar: ”När de stora odlarna är ute efter de största vinsterna på kortast möjliga tid är de beredda att överutnyttja jorden, vattnet och de kemiska tillsatserna utan att tänka på att jorden eroderar, grundvattnet sjunker och miljön förgiftas.”

I stället för att skydda jordens ovärderliga regnskogar — som är absolut nödvändiga för planetens överlevnad — fortsätter människan att förstöra dem i allt snabbare takt. ”Om den nuvarande avverkningstakten fortsätter, kommer det knappast att finnas några tropiska skogar om femtio år”, säger författarna till boken Far From Paradise—The Story of Man’s Impact on the Environment (1986).

Samvetslösa fiskare använder sig av dynamit och giftiga kemikalier för att fånga fisk kring jordens korallrev — som har beskrivits som ”den marina motsvarigheten till de tropiska regnskogarna” på grund av den stora mångfalden livsformer som de är hemvist för. Brutala fiskemetoder och en lättsinnig användning av giftiga kemikalier har, som The Toronto Star uttrycker det, ”orsakat stora skador” på levande koraller.

”Det är vi som är orsaken till problemet”

Shridath Ramphal, som åren 1991–1993 var chef för Internationella naturvårdsunionen, kallar denna misshushållning med jordens resurser för ”massakern på naturen”. Hur allvarlig är situationen? Ramphal ger ett exempel: ”De flesta indiska floder är ingenting annat än öppna kloaker som transporterar orenat avloppsvatten från städer och landsbygdsområden till havet.” Vilken slutsats drar han? ”Det är vi som är orsaken till problemet.”

Människans historia har präglats av girighet i århundraden, men hotet mot jorden och dess invånare har ökat på senare tid. Varför det? Därför att människans förstörelseförmåga är så mycket större nu än tidigare. Som det uttrycks i boken Far From Paradise: ”Det är inte förrän de femtio senaste åren som vi har haft tillgång till kemiska och mekaniska medel som effektivt kan förstöra andra livsformer på vår planet. ... Homo sapiens [latin: den visa människan], som människan så anspråksfullt kallar sig själv, har nära nog absolut makt och har inte längre några hämningar.” Miljövårdsorganisationen Greenpeace gjorde nyligen följande skarpa uttalande: ”Den moderna människan har förvandlat paradiset [jorden] till en soptipp ... och står nu som ett trotsigt barn ... på randen ... till den effektiva ödeläggelsen av denna livets fristad.”

Men girigheten utgör inte bara ett hot mot jorden på längre sikt, utan den hotar också din och din familjs nuvarande trygghet och lycka. På vilket sätt? Svaret finner du i nästa artikel.

Hur girigheten påverkar oss

GIRIGHET ödelägger miljontals människors liv. Det är en egenskap som avhumaniserar dem som hyser den och vållar offren sorg och lidande. Du har säkert själv fått känna av dess verkningar. Även en så vanlig företeelse som butiksstölder drabbar dig genom att de varor som du köper blir dyrare. Om du är lågavlönad och inte ens har råd att köpa sådant som hör till livets nödtorft, då är du förmodligen ett offer för någon annans girighet.

De hungriga och de döende

Girig nationalism och egennytta lägger hinder i vägen för de styrandes försök att hjälpa de fattiga. Redan år 1952 sade forskaren och näringsexperten sir John Boyd Orr: ”Regeringar är beredda att samordna personella och materiella resurser för ett världskrig, men stormakterna är inte beredda att samverka för att befria världen från hunger och fattigdom.” — Anne Buchanan: Food Poverty & Power.

Sporadiska hjälpinsatser förekommer naturligtvis. Men hur gestaltar sig det dagliga livet för den fattiga och försummade majoriteten av jordens befolkning? En färsk rapport förklarar hur situationen är, trots att livsmedelsproduktionen ökat i vissa områden: ”Hunger och undernäring hemsöker fortfarande de flesta av världens fattiga. ... En femtedel av jordens invånare plågas av hunger varje dag.” Det sägs vidare i rapporten: ”Dessutom lider 2 miljarder människor av ’dold svält’ på grund av ... [näringsmässiga] brister som kan leda till allvarliga sjukdomar.” (Developed to Death—Rethinking Third World Development) Dessa siffror borde verkligen skapa stora rubriker!

De förslavade

Pampar inom den organiserade brottsligheten skor sig själva på sina offers och allmänhetens bekostnad. Narkotika, våld, prostitution och ekonomisk exploatering förslavar miljontals människor. Gordon Thomas skriver i sin bok Enslaved: ”Enligt Anti-Slavery Society finns det cirka 200 miljoner slavar i världen. Omkring 100 miljoner av dem är barn.” Vad är den viktigaste orsaken till detta missförhållande? Rapporten förklarar: ”Tendensen att förslava andra är fortfarande en mörk sida av den mänskliga naturen. ... Slaveriet är en produkt av lystnad, girighet och maktbegär.”

De mäktiga plundrar de svaga och sårbara och dödar många av dem. Boken The Naked Savage ger ett exempel: ”Det fanns två miljoner indianer i Brasilien när den vite mannen anlände; nu finns det kanske två hundra tusen.” Varför? Grundorsaken är girighet.

Den växande klyftan mellan rika och fattiga

En representant för FN:s utvecklingsprogram, James Gustave Speth, gjorde nyligen följande uttalande i The New York Times: ”En framväxande global elit ... samlar på sig stor makt och rikedom, medan mer än hälften av mänskligheten lämnas åt sitt öde.” Den farliga klyftan mellan rika och fattiga blir ännu mer uppenbar genom det han sedan säger: ”Situationen är fortfarande den att över hälften av jordens befolkning — mer än 3 miljarder människor — tjänar mindre än 2 dollar om dagen.” Han tillägger: ”För fattiga människor i denna värld med två klasser är denna klyfta en grogrund för hopplöshet, vrede och besvikelse.”

Hopplösheten accentueras ytterligare genom att många rika tycks vara helt skrupelfria och okänsliga för de fattiga och hungriga massornas belägenhet.

Girighetens offer finns överallt. Tänk till exempel på den oroliga blicken hos de flyktingar som hamnat mitt i korselden mellan stridande fraktioner i Bosnien, Rwanda och Liberia. Tänk på det resignerade ansiktsuttrycket hos människor som svälter i en värld där det finns mat i överflöd. Vad ligger bakom allt detta? Girighet i en eller annan form!

Hur kan man överleva i en sådan fientlig miljö, omgiven av giriga och rovlystna personer? De två följande artiklarna tar upp den frågan.