Den illegala narkotikahandeln har slagit sina tentakler runt vår jord likt en växande cancersvulst. Den har kallats ”världens mest lukrativa affär” och har utlöst en era av brott, korruption och våld som saknar motstycke i historien. Narkotikamissbruk har fått skrämmande konsekvenser för de unga. Skadorna på människors hälsa och produktivitet är omöjliga att beräkna. ”Vakna!” gör här en ingående granskning av det växande narkotikaproblemet.

Narkotika — problemen trappas upp

NARKOTIKA figurerar ofta i nyhetsrubrikerna i våra dagar. Man kan knappast öppna en dagstidning eller ett nyhetsmagasin utan att finna några anspelningar på narkotikaproblemet: En diplomat ertappas med att föra in narkotika i ett land. En politisk ledare utpekas som delaktig i narkotikasmuggling. En framstående idrottsman måste genomgå en avgiftningskur för sitt drogberoende. Polisen gör en razzia mot ett flygplan eller en båt och beslagtar en stor mängd narkotika. En berömd artist dör av en överdos. En lokförare som varit inblandad i en tågolycka visar sig ha varit narkotikapåverkad. En politiker gör narkotikabekämpning till en huvudfråga under sin valkampanj. Och så fortsätter det i det oändliga.

Narkotikaproblemet har blivit så framträdande att 24 nationer i fjol beslöt att genomföra en samfälld aktion mot drogmissbruk. De ”förstörde 5.046 ton kokablad och 17.585 ton marijuanaplantor”, enligt U.S.News & World Report. ”[Det amerikanska] utrikesdepartementet anser dock att de nuvarande bekämpningsåtgärderna är ’otillräckliga när det gäller att minska den världsvida tillgången på narkotika’.”

Antalet narkotikabeslag, arresteringar och fällande domar har visserligen ökat, men det har också tillgången på illegala droger. Endast en liten del av den narkotika som produceras påträffas och beslagtas, och på många platser är det nu lättare att få tag i narkotika än någonsin tidigare. Trots att man år 1986 gjorde förenade ansträngningar för att spåra upp och oskadliggöra kokainframställningslaboratorier, ökade produktionen av kokain från kokablad i Bolivia, Colombia och Peru med 10 procent från 1986 till 1987. Det kokain som nu säljs på gatorna är mycket renare än tidigare, och priserna har sjunkit kraftigt — ett tecken på ökad tillgång.

”Förenta staterna har den högsta förekomsten av narkotikamissbruk bland ungdomar i hela den industrialiserade världen, och missbruket påbörjas i allt lägre åldrar”, sägs det i en rapport i Behavior Today. En undersökning visade att över hälften av alla amerikanska gymnasister medgav att de hade prövat otillåtna droger någon gång i livet och att denna höga siffra stiger till omkring 80 procent när de kommer upp i 25-årsåldern. I Förenta staterna finns nu uppskattningsvis 1,2 miljoner narkomaner, och ytterligare 23 miljoner använder narkotiska preparat då och då som ”njutningsmedel”.

Andra länder har inte heller förskonats från narkotikaepidemin. Tidningen Pravda i Sovjetunionen innehöll för en tid sedan följande uttalande av inrikesministern Alexander Vlasov: ”Kampen mot narkotikamissbruk och därmed sammanhängande brottslighet har blivit en av inrikesministeriets främsta uppgifter.” Tidskriften Soviet Weekly rapporterar att ”80.000 sovjetmedborgare åtalats för narkotikarelaterade brott under de två senaste åren”, och trots rehabiliteringsprogram för drogberoende är detta ”fortfarande ett stort problem, med 131.000 registrerade missbrukare”.

Ungern uppges ha mellan 30.000 och 50.000 narkotikamissbrukare och Polen uppskattningsvis 200.000 till 600.000 som är beroende av och missbrukar tung narkotika, främst ungdomar under 25 år. Pakistan beräknas ha närmare 313.000 opiummissbrukare och 150.000 heroinmissbrukare. Sir Jack Stewart Clark, ledamot av Europaparlamentet, förutspår att antalet kokainmissbrukare i Västeuropa kan komma att uppgå till mellan tre och fyra miljoner i mitten av 1990-talet. Spanien beräknas redan ha mellan 60.000 och 80.000 kokainmissbrukare.

Narkotikaproblemet har fått en sådan omfattning att en FN-rapport förklarar att det nu hotar ”somliga staters själva säkerhet”.

Varför har narkotikaproblemet kommit så i blickpunkten? Varför använder människor över huvud taget narkotika? Varför har man, trots stora ansträngningar, inte lyckats förhindra en upptrappning av problemet? Vad kan göras för att stoppa detta växande hot?

Narkotika — farliga och dödsbringande

NARKOTISKA preparat — ämnen som påverkar sinnet — började användas redan tidigt i människans historia. Naturliga substanser som inverkar på nervsystemet upptäcktes snart: alkohol för att få ett uttröttat sinne att slappna av, opiater för att lindra smärta och framkalla sömn, kokablad för att avtrubba sinnena och öka uthålligheten.

Alkohol har länge spelat en framträdande roll. I Första Moseboken 9:20, 21 i bibeln kan vi läsa att ”Noa var en åkerman och var den förste som planterade en vingård. Men när han drack av vinet, blev han drucken.” Opium tycks ha varit känt i det forntida Mesopotamien och anses ha varit i allmänt bruk i det forntida Grekland. Peyotl (peyote), tobak, koka, soma — alla dessa örter har spelat en roll i människans historia.

Narkotiska medel har till och med en plats i skönlitteraturen. Homeros talade om den glömska som drabbade en del av Odysseus’ besättning i lotofagernas (lotusätarnas) land. Den berömde romangestalten detektiven Sherlock Holmes injicerade en 7-procentig lösning av kokain, som han fann ”utomordentligt stimulerande och uppfriskande för sinnet” — ungefär samma uppfattning som förespråkades av en intellektuell i verkliga livet, Sigmund Freud.

Man kom snart underfund med dessa drogers medicinska värde, men de användes inte bara som medicin. De kom att få vidsträckt användning i samband med religiösa ritualer. De användes för att öka medvetenheten, förstärka känslor, vidga förståelsen, påverka sinnesstämningen och öka den sexuella förmågan. Men de hade också en oerhörd förmåga att vålla skada och skapa sociala problem.

Det är intressant att lägga märke till att många av de narkotiska medel som är förbjudna i våra dagar inte alltid har betraktats som skadliga för människans hälsa och välfärd. Under senare delen av 1800-talet var till exempel sådana droger som kokain, opium och heroin helt legala och lätta att få tag på i Förenta staterna. De kunde köpas receptfritt på vilket apotek som helst. Somliga av dem användes flitigt i patentmediciner. Coca-Cola innehöll kokain i 17 år, tills det år 1903 ersattes av koffein.

Nationer som i dag försöker stoppa narkotikahandeln kämpade en gång för att utvidga den. Opiumkrigen — två handelskrig som utkämpades i mitten av 1800-talet då Kina försökte stoppa den illegala opiumhandeln i landet — slutade med att Kina besegrades och tvingades legalisera opiumimporten.

Ett brott utan offer?

Också i våra dagar finns det somliga som förespråkar en legalisering av narkotiska medel. De ser detta som en lösning på de problem som hör samman med den illegala narkotikahandeln. Andra anser att bruket av droger som ”njutningsmedel” är en privatsak och betraktar det som ett oskyldigt nöje. Men är bruket av illegala droger ett ”brott utan offer”, som somliga hävdar? Ta del av följande exempel:

● Tjugosexåriga Natasha Ashley, gravid i nionde månaden, står och samtalar med en väninna på en trottoar i en del av New York som kallas Little Italy. Plötsligt kommer en bil farande över trottoarkanten, törnar emot de båda kvinnorna och pressar Ashleys vänsterben mot en lyktstolpe så att det krossas från knät och nedåt. Även väninnan bryter benet. När polisen kommer sitter föraren halvt medvetslös i sin bil och håller fortfarande ett krampaktigt tag om en injektionsspruta. ”Det verkade som om han tagit en överdos medan han körde”, sade den ambulansman som tog hand om offren.

● Michael Perkins, endast 12 år gammal, är död — innebränd vid en eldsvåda som förstörde det hyreshus som han bodde i. Polisen säger att knarklangare anlagt branden sedan pojkens far klagat över deras verksamhet i huset.

● Rosa Urena kommer inte att börja på universitetet den här hösten eller gifta sig nästa år som hon hade planerat. Hon blev dödligt sårad när hon låg och sov i sin säng. En förlupen kula trängde igenom fönstret och gaveln på hennes säng och träffade henne i huvudet. Det var narkotikalangare som hade beskjutit byggnaden i samband med interna strider.

● En 17-årig kokainmissbrukare ger sig ut på en stöldturné för att finansiera sin kostsamma vana. När han grips åtta dagar senare, har han dödat fem personer och sårat ytterligare sex. ”Alla offren var oskyldiga, hårt arbetande människor”, förklarade chefen för spaningspolisen.

Ovanstående exempel är bara några få av de många narkotikarelaterade tragedier som har inträffat i en enda stad i år. Och antalet ökar i oroväckande takt.

Hur trygg skulle du känna dig på landsvägarna om du visste att en del av dina medtrafikanter använde droger som trubbar av deras omdömesförmåga och reflexer? Skulle du känna dig lugn när du steg på en buss, ett flygplan eller ett tåg, om du fick veta att de som hade ansvaret för din säkerhet kunde vara narkotikapåverkade? ”Det har redan förekommit flera fall där drogberoende piloter, tågpersonal, buss- och lastbilschaufförer, företagsledare, läkare, lärare och andra personer i ansvarig ställning har skapat farliga situationer genom att ’ta en tripp’ medan de är i tjänst”, kunde man nyligen läsa i Manchester Guardian Weekly.

Vid en pendeltågsolycka som nyligen inträffade i Mount Vernon strax utanför New York visade en undersökning att alla de fem järnvägsmän som var delaktiga i ansvaret för olyckan hade använt narkotika. Direktör John H. Riley vid Federal Railroad sade: ”Under de 16 senaste månaderna har vi haft i genomsnitt en större järnvägsolycka var tionde dag där alkohol eller narkotika varit med i bilden, och mer än 375 personer har dödats eller skadats i dessa olyckor. Vi har erhållit drogpositiva testresultat vid var femte järnvägsolycka som vi har kontrollerat under de två senaste åren, och 65 procent av dödsfallen inträffade i olyckor där en eller flera av de anställda visade positivt utslag vid alkohol- eller drogtest.”

Narkotikamissbruk och brottslighet

Man behöver inte vara på resande fot för att drabbas av narkotikamissbrukets verkningar. Offren befinner sig ofta i sitt eget hem eller på allmänna platser. För att kunna finansiera sin dyrbara vana tvingas många narkotikamissbrukare tillgripa kriminella handlingar — rån, överfall, inbrottsstölder. ”En undersökning som nyligen utfördes på uppdrag av justitiedepartementet avslöjade att så många som 79 procent av alla som åtalas för brott i vissa städer visar positiva resultat vid drogtester”, förklarar U.S.News & World Report.

Ett annat problem är de talrika skottlossningsintermezzon som förekommer mellan rivaliserande narkotikaligor samt de vedergällningsåtgärder som vidtas mot dem som inte sköter sina betalningar. Vid dessa konfrontationer drabbas ofta oskyldiga. ”Om det utsedda offret råkar befinna sig i en grupp tillsammans med fyra eller fem andra”, säger en myndighetsperson, ”då blir det synd om de fyra eller fem andra.”

I Förenta staternas huvudstad, Washington, begicks 228 mord under 1987 — 57 procent av dem narkotikarelaterade. I New York förekom hela 1.691 mord, i genomsnitt mer än fyra om dagen. Över 38 procent av dessa hade samband med droger. ”Enligt brandkåren i Oakland [Kalifornien] hänför sig mer än 180 av de mordbränder som inträffade i staden förra året till stridigheter mellan narkotikaligor och repressalier mot betalningsförsumliga kunder eller invånare som klagat hos myndigheterna över den oförtäckta försäljningen av ’crack’, en kraftigt verkande form av kokain”, sägs det i en rapport i The New York Times.

Narkotikamissbrukets konsekvenser påverkar hela samhället — tilltagande brottslighet och våld, ekonomiskt avbräck till följd av minskad produktivitet och tragiska olyckor, offentlig korruption och därmed sammanhängande kostnader. Men det är narkotikamissbrukarna själva som får betala det högsta priset. På vilket sätt?

Risker för missbrukarna själva

”Att missbruka narkotika är farligt. Det kan förstöra sinnet och leda till döden. Det är med andra ord dåraktigt”, förklarade Malcolm Lawrence, som tidigare tjänstgjort som den amerikanske utrikesministerns specielle assistent för internationella narkotikafrågor. Men hur är det då med dem som skryter om att de inte är beroende och påstår att de kan sluta när de vill? ”Jag känner sådana som har använt ’crack’ några gånger och sedan aldrig gjort det mer”, sade en gymnasist.

”Alla som tar sig en knarkpinne eller tömmer en flaska sprit behöver naturligtvis inte råka lika illa ut som jag gjorde”, säger den tidigare narkomanen Ken Barun, som började använda marijuana när han var 16 år och sedan övergick till tabletter, hallucinogener, heroin och kokain och aldrig räknade med att få uppleva sin 25-årsdag. Men många blir beroende av dessa droger, och ingen kan säga vem som kommer att bli det förrän det är för sent.

Ett problem är att narkotiska medel kan ha en mycket förrädisk verkan. Kokain, till exempel, som är en av de droger som för närvarande missbrukas mest, får till en början en person att känna sig starkare, piggare och mer självsäker, mera tillfreds med livet. Denna känsla är så angenäm att man vill pröva drogen om och om igen. Men om man gör det, börjar man snart må dåligt utan kokain — man blir irriterad, förvirrad, orolig och deprimerad. Man vill ha mer. Men upprepat bruk kan leda till att man blir beroende av drogen och ge upphov till en lång rad problem, däribland paranoia, hallucinationer och psykoser.

Forskare har funnit att kokainmissbruk kan förorsaka bestående skador på hjärtat och utlösa hjärtattacker och slaganfall. Len Bias, en 22-årig amerikansk basketbollstjärna som dog av en hjärtattack år 1986 efter en dos kokain, uppges ha använt drogen endast en gång.

”Crack”, ett derivat av kokain, är ännu farligare. ”Crack är en speciellt farlig drog, eftersom det är starkt vanebildande och kan förorsaka allvarliga medicinska och psykiska problem”, sägs det i tidskriften Medical Aspects of Human Sexuality. Eftersom den är billig och lätt att anskaffa, är den särskilt omtyckt bland ungdomar. Det har hänt att crackmissbrukare har mördat sina föräldrar och sedan tagit sitt eget liv.

”Antalet rapporterade kokainrelaterade dödsfall och vårdkrävande akutfall ökade markant under åren 1983 till 1986”, förklaras det i en specialrapport från Comptroller General (motsvarigheten till riksrevisionsverket) i USA. En statistisk undersökning som utförts av DAWN (Drug Abuse Warning Network, en amerikansk organisation för bekämpande av narkotikamissbruk) under medverkan av ett antal sjukhus och rättsläkare visade att det under denna period skett en 167-procentig ökning av antalet vårdkrävande akutfall och en 124-procentig ökning av antalet dödsfall till följd av kokainmissbruk.

Tragiska konsekvenser för de unga

En av de mest tragiska följderna av narkotikamissbruk är den verkan det får på barnen. ”Redogörelsen om barnmisshandel och försummade barn i staden New York år 1987 är en redogörelse om en explosion av drogmissbruk”, förklarade en amerikansk expertgrupp. Det förekom 46.713 fall av barnmisshandel och vanvård, och 103 av dessa barn dog. Under budgetåret 1987 föddes också mer än 2.500 spädbarn med abstinenssymptom till följd av moderns drogmissbruk. På grund av kokainism föds också många barn för tidigt och med låg födelsevikt, eftersom drogen hämmar blodflödet till moderkakan och minskar tillförseln av syre och näringsämnen till fostret.

Barn föds också med det fruktade aidsviruset, som överförs genom intravenöst drogmissbruk och via modern till fostret. Innan detta år är till ända kommer omkring tusen HIV-infekterade barn att ha fötts enbart i New York. ”Vi har bara sett början på denna katastrof”, säger dr Leonard Glass, chefen för spädbarnsavdelningen vid Kings County Hospital Center. Bara på detta sjukhus i Brooklyn dör tre till fyra spädbarn i aids varje månad.

När nu narkotikamissbruk får så farliga och dödsbringande konsekvenser, skulle man kunna tro att världen skulle rusta sig till strid mot narkotikahandeln så att den kunde krossas. Varför ökar den då? Finns det något hopp för framtiden?

[Ruta på sidan 7]

Några droger som ofta missbrukas

Drog Verkningar Risker vid missbruk

[Bild på sidan 9]

De ofödda är oskyldiga offer för föräldrarnas drogmissbruk

Narkotika — Finns det något hopp?

VARFÖR har man inte lyckats hindra flodvågen av illegala droger? Orsaken kan uttryckas i ett enda ord: PENGAR. Narkotikahandeln är en lukrativ affär. Förtjänsterna mäts i miljarder.

Enbart i Förenta staterna beräknas knarkhandeln inbringa mellan 60 och 120 miljarder dollar årligen. Om man räknar med cirka 20 miljarder dollar i omkostnader, blir nettovinsten mellan 40 och 100 miljarder dollar. ”Narkotikahandeln, som årligen omsätter 300 miljarder dollar, är världens största affärsrörelse”, sägs det i World Press Review.

Med så mycket pengar till sitt förfogande har narkotikahajarna utnyttjat människans inneboende girighet och själviskhet och fått så stor makt att de kan göra praktiskt taget vad de vill. ”De räknar inte sina pengar längre — de väger dem”, sade en poliskommissarie. ”De kan köpa vittnen; de kan köpa sig fria från vad som helst.” En knarkkung i Bolivia uppges ha erbjudit sig att betala landets hela statsskuld på 3,8 miljarder dollar om myndigheterna avstod från att tillämpa narkotikalagarna.

Kokain- och marijuanakungarna på västra halvklotet har till och med fått större inflytande än Asiens väletablerade opiummagnater. ”Med hjälp av mutor och, om så behövs, skjutvapen har knarkbaronerna upprättat sitt korrupta imperium från Bolivia till Bahamas och hotar nu i mer än ett land att undantränga den sittande regeringen som styrande makt”, rapporterar tidskriften Time. ”Vi kämpar mot en organisation som är starkare än staten”, säger Colombias förre president, Belisario Betancur.

Och han borde veta. I Colombia har medlemmar av Medellín-kartellen, de narkotikamagnater som dominerar kokainhandeln, fört regelrätt krig mot alla som har motstått dem eller sökt ställa dem inför rätta. Bland de mördade märks en justitieminister, 21 domare, en tidningsredaktör, minst ett tiotal journalister och ett antal soldater och poliser. ”Aldrig tidigare har ett brottssyndikat lyckats injaga sådan skräck i en större nation”, framhåller tidningen Newsweek. ”Colombianska domare fruktar för att döma; poliser fruktar för att göra arresteringar. Kritiska journalister skriver nu ofta sina artiklar från utlandet, där de har gott sällskap av andra colombianer som har flytt för sitt liv.”

Fåfänga försök att strypa tillgången på narkotika

På grund av den ekonomiska faktorn har alla försök att strypa tillgången på narkotika strandat. Jordbrukare fortsätter att odla koka, cannabis och opiumvallmo, vilket inbringar långt mer än de knappa inkomster som de kan få med konventionella grödor. I deras ögon är knarkkungarna välgörare som stöttar ekonomin. Många poliser och tulltjänstemän fortsätter att blunda för att narkotika smugglas genom tullen och tjänar varje gång upp till 50.000 dollar eller ibland ännu mer på att göra detta.

Man engagerar också barn på ända ner till nio eller tio år i den lukrativa narkotikahandeln: de får 25 cent per styck för tomma crackflaskor som de hittar på gatorna, 100 dollar om dagen för att hålla utkik och varna för polisen, 300 dollar om dagen som knarkkurirer och upp till 3.000 dollar om dagen som knarklangare bland tonåringar. Genom att briljera med sina tillgångar inför sina skolkamrater och skaffa sig pälsar, tunga guldkedjor och dyrbara bilar lockar de med sig ännu fler.

Terrorister har i narkotikahandeln funnit ett sätt att finansiera sin verksamhet och ger i sin tur narkotikahajarna en hjälpande hand. Somliga politiska ledare utnyttjar narkotikahandeln både för att berika sig själva och för att underminera oppositionella regeringar. De låter sig inte avskräckas av arresteringar och rättsliga påföljder. Denna hantering är så oerhört lönsam att så snart en narkotikahaj eller korrumperad myndighetsperson försvinner, kommer två nya som är villiga att ta hans plats.

”Framställning och försäljning av narkotika är dessvärre fortfarande en lukrativ affär, och narkotikamissbruket fortsätter att öka överallt i världen”, sägs det i en rapport som det amerikanska utrikesdepartementet offentliggjorde i mars i år. ”Utbredd korruption bland ämbetsmän och lagens handhavare, mutor, skrämseltaktik och våldsdåd från langarnas sida och det dystra faktum att nationerna utmanövrerats, utpumpats och utarmats av narkotikahajarna fortsätter att underminera de världsvida ansträngningar som görs för att stoppa tillverkningen och försäljningen av narkotika.” Hur skall man då kunna lösa problemet?

Är minskad efterfrågan lösningen?

Somliga anser att den enda möjligheten är att begränsa efterfrågan på narkotika. I likhet med all annan affärsverksamhet bygger den internationella narkotikahandeln på tillgång och efterfrågan. Utan den till synes omättliga efterfrågan som nu råder skulle tillgången på narkotika sina. Men trots alla varningar, informationskampanjer, drogtester och uppmaningar som ”säg nej till narkotika” visar missbruket inga tecken på att minska, utan fortsätter dessvärre i stället att öka.

”I andra länder i världen har man just börjat få smak på narkotika”, konstaterar tidskriften Time. ”Den amerikanska drogkulturen har spritt sig till europeiska och asiatiska ungdomar. Även om det statistiska materialet är bristfälligt, tycks narkotikamissbruket öka överallt i världen, i synnerhet i de länder som exporterar narkotika till USA.” I Bolivia har till exempel drogmissbruket ökat mycket kraftigt den senaste tiden. Visserligen får man där i landet enligt lagen odla koka för framställning av te och tuggning av kokablad, men allt fler ungdomar blir nu beroende av en giftig, rökbar form av kokain som kallas basuco. Också från Vietnam meddelas att opium- och heroinmissbruket ökar kraftigt bland ungdomar, både i norr och i söder. Allt som allt lär det nu finnas omkring 40 miljoner narkotikamissbrukare i världen.

Man erkänner nu att narkotikaproblemet är av en sådan omfattning att ingen enskild nation kan bemästra det. Kan vi då förvänta att alla nationer skall sluta sig samman och sätta stopp för detta gissel? En sådan samfälld aktion är högst osannolik, med tanke på den girighet och det vinstintresse som så till den grad genomsyrar den illegala narkotikahandeln — för att inte tala om alla oförenliga politiska skiljaktigheter. Vissa nationer underlåter att vidta meningsfulla sanktioner mot politiska bundsförvanter, trots att dessa nationer är skådeplats för omfattande narkotikahandel. Dessutom är miljoner människor beroende av narkotikagrödor för sitt levebröd. ”Det finns länder som helt enkelt skulle drabbas av ekonomiskt sammanbrott om knarkhandeln försvann över en natt”, sägs det i World Press Review.