Ja, den världsvida omvälvningen som började år 1914 var så omfattande att många monarkier som funnits under lång tid försvann. Omstörtandet av tsardömet i bolsjevikernas revolution år 1917 ledde till en långvarig konfrontation mellan marxismen och kapitalismen. Omskakande politiska förändringar fortsatte att bringa oordning i det mänskliga samhället jorden över. Nu för tiden lyckas många regeringar inte överleva mer än ett eller två år. Den brist på stabilitet som råder i den politiska världen kan illustreras med situationen i Italien, som fått 47 nya regeringar under en period på endast 42 år sedan andra världskriget. Men dessa förskalv är bara förkänningar inför en slutlig omvälvning av regeringarna. Vad kommer den att leda till? Guds rike kommer att ta hand om styret över jorden i ensamt majestät. – Jesaja 9:6, 7.

6. a) Hur beskrev H. G. Wells den nya och kritiska epoken? b) Vad skrev en filosof och en statsman om tidsperioden sedan år 1914?

⁶ Historiker, filosofer och politiska ledare har pekat på året 1914 som inledningen till en ny och kritisk epok. Sjutton år in på den epoken gjorde historikern H. G. Wells följande kommentar: ”En profet skulle gärna vilja profetera om trevliga saker. Men det är hans plikt att berätta om vad han ser. Han ser en värld som fortfarande är starkt behärskad av soldater, patrioter, ockrare och finanshajar – en värld som gett vika för misstänksamhet och hat, som mycket snabbt är på väg att förlora det som återstår av individens friheter, som klampar rakt in i bitter klasskamp och förbereder sig för nya krig.” År 1953 skrev filosofen Bertrand Russell: ”Alltsedan år 1914 har alla som varit medvetna om i vilken riktning världen rör sig varit djupt oroade över vad som har sett ut som en oundviklig och förutbestämd marsch mot allt större olycka. ... De betraktar mänskligheten som hjälten i en grekisk tragedi, som drivs av vreda gudar och inte längre är herre över sitt eget öde.” År 1980 sade statsmannen Harold Macmillan, då han tänkte tillbaka på 1900-talets fridsamma inledning: ”Allt skulle bara bli bättre och bättre. Detta var den värld jag föddes i. ... Men plötsligt och oväntat blev det en morgon år 1914 slut på alltsammans.”

7–9. a) Vilka omvälvningar har skakat det mänskliga samhället sedan år 1914? b) Hur kommer människor till slut att reagera på omvälvningarna i det mänskliga samhället under Jesu närvaro?

⁷ Andra världskriget förde med sig ytterligare en våg av omvälvningar. Mindre krig fortsätter att skaka jorden. Det skrämmande hotet att terrorister eller stater skall använda massförstörelsevapen har fått många människor att undra.

⁸ Förutom krig finns det också andra saker som har skakat det mänskliga samhället i dess grundvalar sedan år 1914. En av de mest chockartade omvälvningarna utlöstes av den amerikanska börskraschen den 29 oktober 1929. Den förde med sig den stora depressionen, som berörde alla kapitalistiska länder. Depressionen nådde sin lägsta punkt mellan 1932 och 1934, men vi känner fortfarande av dess verkningar. Sedan år 1929 har en ekonomiskt sjuk värld nödtorftigt hållits samman med hjälp av provisoriska lösningar och regeringar som med hjälp av stora budgetunderskott försöker hålla ekonomin uppe. Oljekrisen år 1973 och raset på aktiebörsen år 1987 har bidragit till att finansväldet skakats. Samtidigt handlar miljontals människor i stor utsträckning på kredit. Mängder av folk faller offer för ekonomiska jippon, så kallad pyramidförsäljning, lotterier och andra ”legala” former av hasardspel, av vilka många finansieras av regeringar som hellre borde skydda människor. Till och med kristenhetens TV-evangelister sträcker ut händerna för att få sin del av mångmiljonomsättningen. – Jämför Jeremia 5:26–31.

⁹ Det var ekonomiska problem som på sin tid öppnade vägen för Mussolini och Hitler att gripa makten. Det stora Babylon lät ingen tid gå förlorad i att söka vinna deras gunst, och Vatikanen ingick konkordat med Italien år 1929 och med Tyskland år 1933. (Uppenbarelseboken 17:5) De dystra år som sedan följde var helt visst en del av uppfyllelsen av Jesu profetia som sade att hans närvaro skulle inbegripa ”ängslan bland nationer som inte känner utvägen ..., medan människor blir vanmäktiga av fruktan och väntan på de ting som skall komma över den bebodda jorden”. (Lukas 21:7–9, 25–31)c Ja, de skalv som började skaka det mänskliga samhället år 1914 har fortsatt och följts av kraftiga efterskalv.

[Ruta på sidan 106]

1914 – en vändpunkt

Verket Politikens Verdenshistorie – Historiens magt og mening, som utgavs år 1987 i Köpenhamn, gör följande iakttagelse på sidan 40:

”1800-talets framstegstro fick sig en definitiv knäck år 1914. Den danske historikern och politikern Peter Munch skrev optimistiskt året innan kriget bröt ut: ’All sannolikhet talar för att vi inte kommer att få uppleva något krig mellan europeiska stormakter. ”Krigshotet” kommer att försvinna också i framtiden, såsom det gång på gång har gjort sedan 1871.’

I hans memoarer kan man däremot läsa: ’Krigsutbrottet år 1914 är den stora vändpunkten i mänsklighetens historia. Från en ljus tid av framgång, där arbetet kunde utföras under tämligen trygga förhållanden, övergick vi till en tid av olycka, ängslan och hat, där allt var otryggt. Ingen kunde veta, och ingen kan heller nu veta, om den mörka tid, som vi då gled in i, kommer att leda till bestående undergång för hela den kultur, som människorna under årtusendenas lopp har skapat sig.’”