Det finns en koppling mellan Jesu befallning till de kristna att göra lärjungar och att vara som salt och ljus i den här världen. (Matteus 5:13, 14) Vad är det för koppling? Vilken inverkan kan förkunnandet ha på människor?

Vad kan vi säga om ljus som en metafor? Månen reflekterar ljuset från solen, och på samma sätt reflekterar Jesu efterföljare ljuset från Jehova Gud. De gör det genom att sprida ett upplysande budskap och utföra goda gärningar. (1 Petrus 2:12)

Jesus betonade sambandet mellan att vara en ljusspridare och att vara en lärjunge när han sa: ”Inte heller tänder man en lampa och sätter den under sädesmåttet, utan på lampstället, och den lyser på alla i huset. Låt likaså ert ljus lysa inför människorna.” Ljuset från en lampa uppe på ett lampställ märks tydligt för alla i omgivningen. På samma sätt ska predikoarbetet och andra goda gärningar som de kristna utför märkas tydligt för människor i deras omgivning. Vad skulle det leda till? Jesus sa att människor som ser de kristna utföra ”förträffliga gärningar” skulle ge ära åt Gud – inte åt de kristna. (Matteus 5:14–16)

Ett kollektivt ansvar

När Jesus sa ”ni är världens ljus” och ”låt likaså ert ljus lysa” riktade han sig till alla sina lärjungar. Det här uppdraget som Jesus gav kan inte utföras av några få personer utspridda i olika religioner. Alla verkligt troende måste vara ”ljus”.