Hur har vår värld förändrats?

HAR din värld förändrats? Den forntida grekiske filosofen Herakleitos sade: ”Ingenting är varaktigt utom förändringen.” Förändringar är en del av vårt liv.

Om du blickar tillbaka på de senaste 10, 20 eller 30 åren eller en ännu längre tid, vilka förändringar har du då sett? Du kanske har sett hur mycket i samhället har moderniserats och hur man har övergett traditionella värderingar. Du har utan tvivel upplevt somliga förändringar som positiva och andra som negativa.

Om du har passerat de sjuttio, vilka förändringar har du då sett sedan du var ung? Du minns en tid då det inte fanns någon TV, då flygplanen lunkade fram i 150 kilometer i timmen, då de flesta utlandsresenärer färdades med stora oceanfartyg, då narkotikamissbruket tycktes vara begränsat till opiumhålor och det knappast fanns några bilar på vägarna. Ja, din värld har verkligen förändrats!

Det förändrade konsumtionssamhället

Men världen har förändrats även för yngre personer. För bara 45 år sedan dominerades världsmarknaden av västerländska produkter och västerländskt kunnande. Nu har österländska stater i Stillahavsområdet fått en ledande ställning som tillverkare av bilar, datorer, kameror, TV-apparater och elektronisk utrustning av olika slag.

n van kinesisk resenär sade till Vakna!: ”För bara 30 eller 40 år sedan var genomsnittskinesens dröm att kunna skaffa sig en cykel och en symaskin. Det var den tidens statussymboler. Nu drömmer man om att äga en färg-TV, en video, ett kylskåp och en motorcykel.” Konsumtionssamhället har, i Kina såväl som på andra håll, förändrat sina önskemål och krav.

Denna förändring i fråga om synsätt har inträffat i många nationer, allteftersom ekonomin har förbättrats. Pedro, en katalansk man i 40-årsåldern, förklarar: ”För 30 år sedan var spanjorerna nöjda om de åtminstone kunde skaffa sig en liten Seat på 600 kubik. Nu vill de ha en BMW!” Jagdish Patel, som är bosatt i Förenta staterna, sade sedan han nyligen besökt sitt hemland Indien: ”Jag frapperades av att det nu finns så många bilar på de indiska vägarna. De gamla Hindustanbilarna finns fortfarande kvar, men nu har de fått sällskap av moderna bilar, skotrar och motorcyklar som licenstillverkas i Indien.”

Förändringar på det vetenskapliga området

För bara 25 år sedan betraktade många människor fortfarande månen som ett fascinerande mysterium. Sedan dess har människan lämnat sina fotspår och en hel del vetenskapliga instrument i detta främmande månlandskap och fört med sig stenprover tillbaka till jorden för analys. Den amerikanska rymdfärjan gör nu regelbundna färder, och amerikanska vetenskapsmän talar om att upprätta en permanent rymdstation och att företa bemannade rymdfärder till planeten Mars.

Vem hade hört talas om aids för femton år sedan? Nu är den sjukdomen ett globalt gissel, och miljontals människor lever i ständig skräck för den.

Politiska förändringar

För bara fyra år sedan fanns det i Berlin en till synes ogenomtränglig mur som delade staden i två delar; det fanns också ett kommunistiskt sovjetimperium och ett kallt krig. Nu har Berlin valts till huvudstad i ett återförenat Tyskland, och 11 av de 15 republikerna i det forna Sovjetunionen har bildat OSS — Oberoende staters samvälde.

För bara några år sedan var Förenta nationerna främst en arena för kampen mellan kapitalist- och kommunistblocken, med de så kallade alliansfria länderna som försiktiga åskådare. Nu talar både Öst och Väst om fred och säkerhet, och Förenta nationerna har fått fler tänder och blivit mer bitskt. Det kan sända trupper till krisområden över hela världen. För tre år sedan fanns fortfarande de länder som kallades Jugoslavien och Tjeckoslovakien. Nu har båda dessa länder delats upp i mindre, oberoende stater.

Har då världen, i och med alla dessa förändringar, tagit ett stort steg framåt mot verklig fred och rättfärdighet och en rättvis fördelning av livsmedel och andra resurser? Har världen blivit mer civiliserad? Kan vi promenera på gatorna utan att behöva frukta för brottslingar? Har vi fått lära oss att inte längre hata andra människor på grund av olikheter i fråga om ras, religion, politik, språk eller levnadssätt? Har de förändringar som skett resulterat i verkliga framsteg för den mänskliga familjen i allmänhet och för vårt hem, jorden? Vart är vi på väg? De artiklar som följer tar upp dessa och andra frågor.

Vår föränderliga värld — Vart är den på väg?

VISSA förändringar har en djupgående och långsiktig inverkan på miljoner människors liv, till och med på jordens hela befolkning och kommande generationer. Våldsbrott, narkotikamissbruk, aidsepidemin, föroreningen av luft och vatten och avverkningen av skogarna är bara några få av de företeelser som berör oss alla. Det kalla krigets slut och utbredningen av den västerländska demokratin med dess marknadsekonomi förändrar också människors liv och påverkar framtiden. Låt oss se lite närmare på några av dessa faktorer.

Hur brottsligheten har förändrat vårt liv

Hur är det ute på gatorna på den plats där du bor? Känner du dig trygg om du är ute och går på kvällen? För bara 30 eller 40 år sedan kunde många människor till och med lämna ytterdörren till sitt hem olåst. Men tiderna har förändrats. Nu har somliga dörrar två eller tre lås, och fönstren är gallerförsedda.

I våra dagar drar sig människor i många länder för att bära fina kläder och smycken på gatorna. I somliga städer har människor mördats för en läderjacka eller en minkpäls. Andra har förlorat livet när de hamnat i korselden mellan rivaliserande narkotikaligor. Så gott som dagligen såras eller dödas oskyldiga åskådare, däribland många barn. Bilar kan inte lämnas tryggt på gatorna om de inte är försedda med sinnrika anordningar för att avskräcka parasiterande tjuvar. I detta förvända världsklimat har människor förändrats. Sådana egenskaper som ärlighet och rättrådighet är nästan bortglömda. Människor litar inte längre på varandra.

Brott och våld är ett globalt fenomen. Följande nyhetsrubriker från olika källor belyser detta: ”Rymmare och fasttagare, ligor och laster — allt finns i Moskva”; ”En ny era kommer till Korea, åtföljd av brottslighet”; ”Gatuvåldet drabbar det dagliga livet i Prag”; ”Japan går till aktion mot gangstergängen, och gangstergängen slår tillbaka”; ”Maffians grepp hårdnar — Italiens främste maffiabekämpare bombmördad”. Ja, brottsligheten är ett universellt problem.

Dagens brott är också mer våldspräglade. Ett liv är inte mycket värt. Ett slumområde i utkanten av Rio de Janeiro i Brasilien har till exempel ”av Förenta nationerna officiellt betecknats som världens mest våldspräglade plats. Mer än 2.500 personer mördas där varje år.” (World Press Review) I Colombia skickar narkotikahajar ut sina unga sicarios (lejda mördare) på motorcyklar för att göra upp räkningen med konkurrenter och gäldenärer genom att snabbt och effektivt verkställa sin speciella form av dödsstraff. Och ve dig om du råkar bevittna ett brott — i Colombia eller någon annanstans. Du kan bli nästa offer.

En annan stor förändring är att fler och fler brottslingar nu är beväpnade med dödliga automatvapen, och fler och fler bland allmänheten börjar bära skjutvapen i självförsvar. Ökningen av antalet skjutvapen medför automatiskt en ökning av antalet döda och sårade, vare sig det är fråga om brott eller olyckshändelse. Det är nu allmänt erkänt att ett skjutvapen i fickan eller i hemmet kan göra vem som helst till en potentiell mördare.

Brott och narkotika

Vem kunde för 50 år sedan ens föreställa sig att narkotikamissbruk skulle bli ett globalt problem? Nu är det en av de främsta orsakerna till brott och våld. Richard Clutterbuck skriver i sin bok Terrorism, Drugs and Crime in Europe after 1992 (Terrorism, narkotika och brott i Europa efter 1992): ”I det långa loppet kan den växande narkotikahandeln visa sig bli det största av alla hot mot den mänskliga civilisationen. ... Intäkterna ger inte bara narkotikamagnaterna enorm ekonomisk och politisk makt [vilket Colombia är ett tydligt exempel på], utan finansierar också en skrämmande mängd brott överallt i världen.” Han säger vidare: ”En av de främsta orsakerna till terrorism och våldsbrott i världen är handeln med kokain från kokaodlingarna i Colombia till missbrukarna i Europa och USA.”

Den utbredda brottsligheten och världens överfulla fängelser visar att det finns miljontals människor med en kriminell läggning som inte har någon större önskan att ändra sig. Alltför många har funnit att brott lönar sig. Följden har blivit att vår värld har förändrats — till det sämre. Den har blivit farligare.

Har aids förändrat världen?

Vad som till en början tycktes vara en sjukdom som huvudsakligen drabbade de homosexuella har nu blivit ett gissel som påverkar människor av alla raser och med olika livsstil. Aids har inte längre några favoriter. I vissa länder i Afrika dödar den nu stora delar av den heterosexuella befolkningen. Följden har blivit att sexuell promiskuitet plötsligt tycks ha blivit omodernt i somliga kretsar, inte av moraliska skäl, utan på grund av smittorisken. ”Säkert sex” har nu blivit en slogan, och kondomer rekommenderas som det främsta skyddsmedlet. Avhållsamhet är det minst populära alternativet. Men hur kommer aids att påverka den mänskliga familjen under den närmaste framtiden?

I tidskriften Time kunde man nyligen läsa: ”Omkring år 2000 skulle aids kunna bli århundradets största epidemi, större än den fruktansvärda influensa som härjade år 1918. Den katastrofen dödade 20 miljoner människor, eller 1 % av världens befolkning — mer än dubbelt så många som antalet soldater som stupade i första världskriget.” Som en expert uttryckte det: ”Denna epidemi är av historisk omfattning.”

Trots de miljonbelopp som har pumpats in i aidsforskningen av USA och andra nationer är ingen lösning i sikte. Nyligen samlades 11.000 forskare och andra experter till en aidskonferens i Amsterdam för att diskutera problemet. Tidskriften Time rapporterade: ”Stämningen var dyster och återspeglade ett decennium av besvikelser, misslyckanden och växande tragik. ... Mänskligheten är kanske inte närmare en lösning på aidsproblemet än när sökandet började. Det finns inget vaccin, inget botemedel och inte ens någon odiskutabel effektiv behandlingsmetod.” För dem som redan är hivpositiva och sannolikt kommer att insjukna i aids är framtidsutsikterna dystra. Också i det här sammanhanget har förändringen varit till det sämre.

En förändring inom världspolitiken

Förändringen av det politiska klimatet under de fyra senaste åren har överraskat många ledande män, inte minst i Förenta staterna. Plötsligt har USA ingen jämbördig konkurrent på den politiska arenan. Situationen har jämförts med ett spelsuget, oslagbart basketbollag som plötsligt upptäcker att ingen längre vill spela mot det. Dilemmat sammanfattades i en artikel år 1990 av redaktören för tidskriften Foreign Policy, Charles William Maynes: ”Den amerikanska utrikespolitikens uppgift är inte längre att rädda landet från ett ödesdigert krig, utan att institutionalisera den oväntade fred som har brutit ut mellan Förenta staterna och [det forna] Sovjetunionen.”

Den stora spridningen av kärntekniskt kunnande för med sig nya hot, samtidigt som krig med konventionella vapen fortsätter att florera — till stor förtjusning för världens vapenhandlare. I en värld som ropar efter fred är många politiska ledare i full färd med att förstärka sina arméer och vapenarsenaler, medan ett nästan konkursmässigt Förenta nationerna har fullt upp att göra med att försöka sätta plåster på världens kroniska sår.

Nationalismens oföränderliga gissel

När kommunistblocket började vittra sönder, populariserade den dåvarande amerikanske presidenten George Bush begreppet ”en ny världsordning”. Men som många politiska ledare har upptäckt är det inte särskilt svårt att hitta på klatschiga slagord — positiva förändringar är mycket svårare att åstadkomma. Jeffrey Goldfarb skriver i sin bok After the Fall—The Pursuit of Democracy in Central Europe (Efter sammanbrottet — demokratiska strävanden i Centraleuropa): ”De gränslösa förhoppningarna om ’en ny världsordning’ har snabbt efterträtts av insikten om att alla de gamla problemen fortfarande finns kvar och ibland i allra högsta grad. Befrielsens eufori ... har ofta fördunklats av misströstan över politiska spänningar, nationalistiska motsättningar, religiös fundamentalism och ekonomiskt sammanbrott.” Inbördeskriget i det forna Jugoslavien är ett tydligt exempel på det splittrande inflytande som politik, religion och nationalism utövar.

Goldfarb fortsätter: ”Xenofobi [fruktan för främlingar] och personlig otrygghet har blivit en del av livet i Centraleuropa. Demokrati leder inte automatiskt till förbättringar i ekonomiskt, politiskt och kulturellt avseende, och marknadsekonomi för inte bara med sig löften om rikedom, utan skapar också enorma problem för dem som inte vet hur man skall handskas med den.”

Men de här problemen förekommer naturligtvis inte bara i Centraleuropa och det forna Sovjetunionens republiker; xenofobi och ekonomisk otrygghet är globala fenomen. Den mänskliga familjen får betala priset i form av lidande och död. Det finns inte heller något skäl att hoppas att den närmaste framtiden skall föra med sig en förändring av dessa djupt rotade attityder som ger upphov till hat och våld. Varför inte det? Därför att den undervisning som de flesta får — från föräldrarna eller från nationalistiskt inriktade skolsystem — ingjuter hat, intolerans och känslor av överlägsenhet på grund av nationaliteten, det etniska och stammässiga ursprunget eller språket.

Nationalism, som veckotidskriften Asiaweek betecknade som ”den sista otäcka ismen”, är en av de oföränderliga faktorer som fortsätter att vålla hat och blodsutgjutelser. Som tidskriften Asiaweek uttryckte det: ”Om stolthet över att man är serb innebär att man hatar en kroat, om frihet för en armenier innebär hämnd på en turk, om oberoende för en zulu innebär att underkuva en xosa och demokrati för en rumän innebär att utvisa en ungrare, då har nationalismen redan visat sig i sin otäckaste skepnad.”

Detta påminner om något som Albert Einstein en gång sade: ”Nationalismen är en barnsjukdom. Den är människosläktets mässling.” Nästan alla drabbas av den förr eller senare, och den fortsätter att sprida sig. År 1946 skrev den brittiske historikern Arnold Toynbee: ”Patriotismen ... har till stor del ersatt kristendomen som västvärldens religion.”

Finns det då något hopp om en förändring av människors beteende under nuvarande omständigheter? Somliga menar att en sådan förändring endast kan åstadkommas genom en radikal förändring av undervisningen. Ekonomen John K. Galbraith skrev: ”Människor är utvecklingens gemensamma nämnare. ... Inga förbättringar är därför möjliga så länge människor inte förbättras, och framsteg sker med all säkerhet när människor frigörs och utbildas. ... Bristen på bildning är det som först och främst måste bekämpas.” Hur stort hopp finns det om att världens undervisningssystem någonsin kommer att lära ut kärlek och tolerans i stället för hat och misstänksamhet? När kommer djupt rotade stammässiga och etniska motsättningar att ersättas av tillit och förståelse och insikten om att vi alla tillhör en och samma mänskliga familj?

Det är tydligt att det behövs positiva förändringar. Sandra Postel skriver i State of the World 1992 (Världens tillstånd 1992): ”Återstoden av detta decennium måste frambringa förändringar av ännu mer djupgående och genomgripande art, om vi skall kunna hysa realistiska förhoppningar om en bättre värld.” Och vart är vi på väg? Richard Clutterbuck skriver: ”Världen är emellertid fortfarande osäker och farlig. Nationalistiska och religiösa känslor kommer att bestå. ... Det farligaste eller det mest progressiva decenniet under detta århundrade kan bli 1990-talet.” — Terrorism, Drugs and Crime in Europe After 1992.

Förändringar som berör vår miljö

Under de senaste decennierna har människan blivit medveten om att hennes förehavanden har en skadlig inverkan på miljön. Massiv skogsavverkning utrotar ett oräkneligt antal växt- och djurarter. Och eftersom skogarna är en del av jordens lungsystem, minskar skogsskövlingen också jordens kapacitet i fråga om att omvandla koldioxid till livsuppehållande syre. Dessutom resulterar den i jorderosion och kan med tiden leda till att hela områden förvandlas till öken.

En del har varnande höjt sin röst i denna fråga, bland andra den amerikanske politikern Al Gore, som blivit vicepresident. Han skriver i sin bok Earth in the Balance—Ecology and the Human Spirit (Jorden i vågskålen — Ekologin och den mänskliga naturen): ”Om skogarna fortsätter att avverkas i nuvarande takt, kommer praktiskt taget all tropisk regnskog att vara försvunnen en bit in på nästa sekel. Om vi tillåter att skövlingen fortsätter, kommer världen att förlora det rikaste förråd av genetisk information som finns på denna planet och därmed möjliga botemedel mot många av de sjukdomar som plågar oss. Faktum är att hundratals viktiga mediciner som i dag är i allmänt bruk kommer från växter och djur i de tropiska skogarna.”

Gore hävdar att människans rovdrift på miljön utgör ett överhängande hot mot hennes överlevnad. Han förklarar: ”Allteftersom vi fortsätter att ta i anspråk varje tänkbar nisch i vår miljö, blir vår egen civilisations sårbarhet alltmer uppenbar. ... Vi riskerar att inom loppet av en enda generation förändra sammansättningen av jordens atmosfär på ett långt mer dramatiskt sätt än som skett genom något vulkanutbrott i historien, och verkningarna kan komma att bestå i århundraden framöver.”

Och det är inte bara vår atmosfär som är i farozonen, utan enligt Gore och andra hotas också våra livsnödvändiga vattentäkter, i synnerhet i utvecklingsländerna, ”där man upplever vattenföroreningens mest intensiva och tragiska konsekvenser i form av hög dödlighet i kolera, tyfus, dysenteri och diarré”. Gore fortsätter: ”Över 1,7 miljarder människor har inte tillräckliga mängder rent dricksvatten. Över 3 miljarder människor har inte tillgång till lämpliga sanitära anordningar och löper därför risk att få sina vattentäkter förorenade. I Indien, till exempel, dumpar 114 större städer och tätorter latrin och annat orenat avloppsvatten direkt i Ganges.” Och den floden är en livsåder för miljontals människor!

Gautam S. Kaji, en av Världsbankens vicepresidenter, sade varnande till en åhörarskara i Bangkok: ”Vattentillgången i Östasien kan mycket väl bli nästa århundrades stora problem. ... Trots att man väl vet vilken stor betydelse tillgången på rent dricksvatten har för människors hälsa och produktivitet, står de östasiatiska regeringarna nu inför det faktum att deras samhälleliga system inte kan leverera drickbart vatten. ... Detta är den bortglömda huvudfrågan för en miljömässigt sund utveckling.” Ja, över hela världen försummas och förslösas en av de grundläggande förutsättningarna för liv — rent vatten.

Allt det som här nämnts är olika sidor av vår föränderliga värld, en värld som på många håll är på väg att förvandlas till en farlig kloak och som hotar mänsklighetens framtida existens. Den stora frågan är därför: Har politikerna och storfinansen den vilja och den motivation som behövs för att vidta åtgärder för att förhindra den omfattande utarmningen av jordens resurser?

Håller religionen på att förändra världen?

Religionen är kanske det område där mänsklighetens misslyckande är mest påtagligt. Om ett träd skall bedömas efter sin frukt, då bär religionen ansvaret för den frukt i form av hat, intolerans och krig som har frambringats inom dess egna led. När det gäller de flesta människor tycks det vara med religionen som med skönheten — den sitter bara på ytan. Den är en fernissa som snabbt flagnar av om människor utsätts för påtryckningar i form av rasism, nationalism och ekonomisk otrygghet.

De som bekänner sig till kristendomen skall ju älska sin nästa och älska sina fiender, men hur är det med katoliker och ortodoxa i det forna Jugoslavien? Kommer deras präster att ge dem absolution för allt deras dödande och hat? Har århundraden av ”kristen” undervisning frambringat något annat än hat och mord i Nordirland? Och hur är det med de icke-kristna religionerna? Har de frambringat bättre frukt? Kan hinduer, sikher, buddister, muslimer och shintoister lägga fram bevis för att de har visat ömsesidig tolerans?

I stället för att utöva ett positivt inflytande och göra mänskligheten mer civiliserad har religionen spelat sin egen fanatiska roll i fråga om att underblåsa känslor av glödande patriotism och välsigna de stridande i två världskrig och en mängd andra konflikter. Den har inte varit en kraft som förändrat världen till det bättre.

Vad kan då förväntas inträffa på religionens område inom den närmaste framtiden? Ja, vad kommer framtiden att föra med sig för hela den nuvarande världsordningen — vilka förändringar kan vi förvänta? Den avslutande artikeln kommer att behandla de frågorna ur en mycket speciell synvinkel.

[Bild på sidan 7]

Den stora ökningen av antalet våldsbrott är ett av symptomen på en föränderlig värld

[Bilder på sidan 8]

Nationalism och religiöst hat fortsätter att leda till blodsutgjutelse

[Bildkälla]

Jana Schneider/Sipa

Malcom Linton/Sipa

[Bilder på sidan 9]

Människans rovdrift på miljön rubbar den ömtåliga balansen i biosfären

[Bildkälla]

Laif/Sipa

Sipa

[Bild på sidan 10]

Hitler hälsades av det påvliga sändebudet Basallo di Torregrossa år 1933. Religionen har historien igenom varit inblandad i politik och nationalism

[Bildkälla]

Bundesarchiv Koblenz

Vår föränderliga värld — Vad kommer framtiden att föra med sig?

OM VÅR värld skall förändras till det bättre, vilka alternativ har vi då? Ett alternativ är att tro att världens ledande män så småningom kommer att bli idealister och börja leda mänskligheten på en väg som präglas av ömsesidig tolerans, förståelse och fred.

Det innebär att vi måste tro att stamtänkande och nationalism kommer att utplånas och ersättas av en övernationell anda som kan åstadkomma endräkt i världen.

Det betyder också att vi måste tro att näringslivets ledare i de kapitalistiska systemen kommer att inse att enbart profitintresse är en otillfredsställande etik i en värld som kännetecknas av omfattande arbetslöshet, hemlöshet och höga sjukvårdskostnader.

Vi måste vidare tro att världens alla vapenfabrikanter kommer att börja längta efter världsfred och smida sina svärd till plogbillar.

Det skulle också innebära att världens kriminella element, däribland alla maffiapampar, ledarna för orientaliska brottssyndikat och narkotikahajarna i Sydamerika, kommer att ångra sig och börja leva ett bättre liv!

Med andra ord: det innebär att vi måste tro på ett Utopia i mänsklig tappning — en omöjlig dröm. Om Gud inte tas med i beräkningen, då befinner vi oss i en likartad situation som den som historikern Paul Johnson beskriver i sin bok A History of the Modern World (1991 års upplaga). Han skriver att en av de bakomliggande onda företeelser som bidragit till vårt århundrades ”katastrofala misslyckanden och tragedier” är ”den förmätna uppfattningen att män och kvinnor skulle kunna lösa universums alla mysterier enbart med hjälp av sitt eget intellekt”. — Jämför Jesaja 2:2—4.

Det finns emellertid ett annat alternativ för dem som hoppas på en positiv förändring. Det är att tro att jordens Skapare, vår planets Ägare, den store Omdanaren, Jehova Gud, kommer att ingripa i människornas angelägenheter för att rädda sin skapelse. Den bibliska skildringen visar att Gud har ingripit tidigare i historien för att främja sitt uppsåt, och Bibelns profetior vittnar om att han snart kommer att ingripa igen för att verkställa sitt ursprungliga uppsåt med människan och jorden. — Jesaja 45:18.

En unik källa till vederhäftig information

Det finns en unik källa till sann kunskap om vad framtiden kommer att föra med sig för mänskligheten, och denna källa beskrivs på följande sätt av den bibliske profeten Jesaja: ”Kom ihåg de första tingen från lång tid tillbaka, att jag är den Gudomlige, och det finns ingen annan Gud, inte heller någon som är mig lik; den som från början omtalar utgången och från svunnen tid de ting som inte har blivit gjorda.” — Jesaja 46:9—11.

Varför skulle Jehova Gud ha förhandskännedom om de händelser som skall komma att påverka mänskligheten? Jesaja svarar: ”Liksom himlarna är högre än jorden, så är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar.” Guds tankar beträffande mänsklighetens framtid finns nedtecknade i Bibeln. — Jesaja 55:9.

”Kritiska tider som är svåra att komma till rätta med”

Vad har då Guds ord, Bibeln, förutsagt beträffande vår generation? Den kristne aposteln Paulus sade varnande: ”Men det skall du veta, att i de sista dagarna skall kritiska tider som är svåra att komma till rätta med vara här.” (2 Timoteus 3:1) Ända sedan år 1914 och första världskrigets utbrott har vi levt i tider som har blivit mer och mer kritiska. Människans själviskhet, girighet och maktbegär har fått henne att begå allt värre skändligheter, inte bara mot sin nästa, utan också mot själva naturen. Människans kallsinniga inställning till sin miljö utgör ett hot mot hennes barns och barnbarns framtida existens.

Denna kritiska situation kommenterades av förre presidenten i Tjeckoslovakien, Vaclav Havel, som beskrev förhållandena i sitt hemland. Det han skrev kan faktiskt sägas ha en global tillämpning: ”Detta är helt enkelt en följd av ... människans inställning till världen, till naturen, till andra människor, till själva livet. Detta är en följd ... av förmätenheten hos den moderna människan, som tror att hon förstår allting och vet allting, som kallar sig naturens och världens behärskare. ... Sådan var inställningen hos människan, som vägrade att erkänna något ... högre än sig själv.”

Den tidigare citerade Al Gore skriver: ”Jag är övertygad om att många människor har förlorat tron på framtiden, eftersom vi inom praktiskt taget alla områden av vår civilisation börjar uppföra oss som om vår framtid nu är så oviss att vi gör klokt i att enbart inrikta oss på våra nuvarande behov och de akuta problemen.” (Earth in the Balance) Ja, de flesta tycks ha en mycket pessimistisk syn på framtiden.

En av orsakerna till den rådande situationen är att det som Paulus vidare säger nu har gått i uppfyllelse: ”Människorna skall vara egenkära, penningkära, inbilska, övermodiga, hädare, olydiga mot föräldrar, otacksamma, illojala, utan naturlig tillgivenhet, ovilliga till någon som helst överenskommelse, baktalare, utan självbehärskning, vildsinta, utan kärlek till det goda, förrädare, egensinniga, uppblåsta av högmod, älskare av sinnliga njutningar hellre än älskare av Gud, i det de har en yttre form av gudaktig hängivenhet men visar sig falska när det gäller dess kraft; och från dessa skall du vända dig bort.” — 2 Timoteus 3:2—5.

Ett bättre alternativ

Det är emellertid Guds uppsåt att förändra saker och ting på jorden — till det bättre. Han har lovat att han skall införa ”nya himlar och en ny jord ..., och i dessa skall rättfärdighet bo”. (2 Petrus 3:13) Men för att återställa den förorenade jorden till ett paradisliknande tillstånd måste Jehova Gud först ”störta dem i fördärvet som fördärvar jorden”. (Uppenbarelseboken 11:18) Hur skall det gå till?

Bibeln visar i symboliska ordalag att Gud snart skall inge de politiska elementen, inbegripet Förenta nationerna, i hjärtat att ödelägga den makt och prestige som kännetecknar den kanske mest negativa kraften i mänsklighetens historia — det nationalistiska och splittrande inflytande som världens religioner utövar.a Som Martin van Creveld skriver i sin bok The Transformation of War (Krigets omdanande verkan): ”Vi har all anledning att tro att religiösa attityder och trosuppfattningar och religiös fanatism kommer att spela en större roll som drivfjäder till väpnade konflikter, åtminstone i västvärlden, än de har gjort under de senaste 300 åren.” Kanske är det inblandningen i politiken som gör att religionen får vidkännas de politiska makternas vrede. Dessa makter kommer emellertid omedvetet att fullgöra Guds vilja. — Uppenbarelseboken 17:16, 17; 18:21, 24.

Bibeln förklarar vidare att Gud därefter kommer att vända sin uppmärksamhet mot de förtryckande, vilddjurslika politiska elementen i Satans korrupta världsordning och dra in dem i sitt slutliga krig, striden vid Harmageddon. Sedan de hänsynslösa politiska systemen och deras mästerlige manipulatör, Satan, har avlägsnats, kommer vägen att ligga öppen för den fredliga nya värld som Gud har utlovat.b — Uppenbarelseboken 13:1, 2; 16:14—16.

Jehovas vittnen har i närmare 80 år predikat från hus till hus om dessa förestående förändringar. Under den tiden har också de sett och upplevt alla de förändringar som människor har åstadkommit. De har fått sitta i nazistiska fängelser och koncentrationsläger på grund av att de hållit fast vid Bibelns principer. De har upplevt lidanden och svårigheter i många delar av Afrika, däribland inbördeskrig och stamfejder. De har fått utstå förföljelse under de flesta politiska och religiösa system på grund av sin neutralitet och sitt nitiska vittnande. Men trots allt detta har de fått erfara att Gud har välsignat deras världsvida undervisningsarbete, vilket har lett till att de ökat från några få tusen år 1914 till omkring 4,5 miljoner år 1993.

Anledningar till optimism

I stället för att överväldigas av pessimism har Jehovas vittnen en optimistisk framtidssyn, eftersom de vet att de bästa och största förändringar man kan tänka sig snart skall äga rum här på jorden. Händelserna sedan år 1914 har uppfyllt de profetior som Jesus uttalade. De markerar tiden för hans osynliga närvaro som kung i Guds rike och visar att vi befinner oss i ändens tid för varje form av människoinspirerad ”ny världsoordning”, ett uttryck som en fransk skribent använde i tidningen Le Monde när han beskrev utsikterna för den närmaste framtiden. Jesus sade: ”När ni ser dessa ting inträffa, [skall ni veta] att Guds kungarike är nära.” — Lukas 21:7—32.

Människans ”nya världsordning” är sårbar för de brister som präglar den mänskliga naturen — ärelystnad, maktbegär, girighet, korruption och orättvisa. Guds nya värld kommer att garantera att rättvisa skipas. Om Gud sägs det i Bibeln: ”Klippan, fullkomlig är hans verksamhet, ty alla hans vägar är rättvisans vägar. En trofasthetens Gud, hos vilken ingen orättvisa finns; rättfärdig och rättrådig är han.” — 5 Moseboken 32:4.

Människans ”nya världsordning” är också blottställd för det som den amerikanske utrikespolitiske experten McGeorge Bundy kallade ”trångsynta nationalistiska känslor som demagoger kan vädja till”. Han fortsatte: ”Vi vet från historien att ekonomiska och sociala misslyckanden kan ge ökat inflytande åt sådana extremister. Vi vet också att denna form av nationalism är farlig, var den än dyker upp.”

Guds nya värld garanterar att det kommer att råda fred och endräkt mellan människor av alla stammar och nationer, därför att de kommer att undervisas om Jehovas vägar, som kännetecknas av opartiskhet och kärlek. Jesaja förutsade: ”Och alla dina söner kommer att vara personer som är lärda av Jehova, och dina söners frid kommer att vara överflödande.” (Jesaja 54:13) Och den kristne aposteln Petrus sade: ”Jag inser i sanning att Gud inte är partisk, utan i varje nation är den som fruktar honom och utför rättfärdighetsgärningar godtagbar för honom.” — Apostlagärningarna 10:34, 35.

I den närmaste framtiden kommer det utan tvivel att inträffa dramatiska omvälvningar i världen som vi känner den. De största förändringarna, de som är verkligt välgörande och bestående, är emellertid de som Gud har lovat att åstadkomma, och vi vet att han ”inte kan ljuga”. — Titus 1:2.

[Fotnoter]