”De mest djupgående förändringarna”

”Det tjugonde århundradet har bevittnat de mest djupgående och vittomfattande förändringarna av alla århundraden i människans historia.” — The Times Atlas of the 20th Century.

NÄR man ser tillbaka på det tjugonde århundradet, är det utan tvivel många som håller med Walter Isaacson, redaktionschef på tidskriften Time, som sade: ”Jämfört med andra århundraden har vårt århundrade varit det mest fantastiska: inspirerande, emellanåt fasansfullt, men alltid fascinerande.”

Gro Harlem Brundtland, tidigare statsminister i Norge, säger att det här århundradet har kallats för ”ytterligheternas århundrade, ... då människans svaghet har sjunkit ofattbart lågt”. Hon konstaterar att det har varit ”ett århundrade med en storslagen utveckling [och på vissa håll] en ekonomisk tillväxt utan motstycke”. Men samtidigt går fattiga storstadsområden en dyster framtid till mötes, med ”överbefolkning och stor spridning av sjukdomar, som har samband med fattigdom och en hälsofarlig miljö”.

Politiska omvälvningar

I början av 1900-talet behärskades stora delar av världen av Manchudynastin i Kina, Osmanska riket och flera riken i Europa. Enbart det brittiska imperiet täckte en fjärdedel av jorden och härskade över så mycket som en fjärdedel av jordens befolkning. Långt före det här århundradets slut hade dessa imperier förvisats till historieböckerna. The Times Atlas of the 20th Century konstaterar: ”År 1945 hade imperialismens tidsålder nått sitt slut.”

Slutet på kolonialismen innebar att den våg av nationalism som svepte fram över Europa under 1600-, 1700- och 1800-talen spred sig till andra delar av världen. I The New Encyclopædia Britannica heter det: ”Efter andra världskriget slocknade den nationalistiska glöden i många länder i Europa. ... Men i Asien och Afrika växte nationalismen snabbt, framför allt som en reaktion mot kolonialismen.” The Collins Atlas of World History konstaterar att till slut ”hade tredje världen gjort sin entré i historien, och en era som 500 år tidigare hade inletts med Europas expansion hade nu nått sitt slut”.

I takt med att världsväldena rasade samman trädde självständiga stater fram — många av dem med demokratiskt valda regeringar. Ofta mötte det demokratiska styret hårt motstånd, från till exempel mäktiga totalitära regeringar i Europa och Asien under andra världskriget. Dessa regimer begränsade den personliga friheten och behöll en stark kontroll över ekonomin, massmedierna och krigsmakten. Deras försök att få världsherravälde stoppades till slut, men det krävdes en enorm insats av pengar och människoliv.

Ett århundrade av krig

Ja, något som i synnerhet skiljer det tjugonde århundradet från alla tidigare århundraden är krig. Angående första världskriget skriver den tyske historikern Guido Knopp: ”Första augusti 1914: Ingen trodde att det nittonde århundradet, som för européerna hade inneburit en lång period av fred, upphörde den dagen; och ingen märkte att det tjugonde började först då — med en tid av krig som varade i 30 år och som visade vad människor är kapabla att göra mot varandra.”

Hugh Brogan, professor i historia, påminner oss om att ”den verkan detta krig hade på USA var enorm, ja skrämmande, och känns av än i dag [1998]”. Akira Iriye, som är professor i historia vid Harvarduniversitetet i USA, skriver: ”Första världskriget var på många sätt en milstolpe i Ostasiens och USA:s historia.”

Inte underligt att The New Encyclopædia Britannica betecknar första och andra världskriget som ”stora vattendelare i det tjugonde århundradets geopolitiska historia”. Samma uppslagsverk konstaterar att ”första världskriget ledde till fyra stora dynastiers fall; ... det ledde till bolsjevikrevolutionen i Ryssland och ... banade vägen för andra världskriget”. Det heter vidare att världskrigen i själva verket ”saknade motstycke i fråga om slakt, blodbad och ödeläggelse”. Guido Knopp säger: ”Grymhet och mänsklig brutalitet var värre än man någonsin kunde ana. I skyttegravarna ... föddes en era i vilken människor betraktades som material och inte som individer.”

För att förhindra fler fruktansvärda krig som dessa bildades Nationernas förbund 1919. NF misslyckades i sitt mål att bevara världsfreden och ersattes av Förenta nationerna. Även om FN lyckades förhindra ett tredje världskrig, så kunde man inte förhindra det kalla kriget, som under många år hotade att trappas upp till en kärnvapenkatastrof. Inte heller har FN kunnat förhindra mindre konflikter i världen, till exempel på Balkan.

I takt med att antalet nationer i världen har ökat har också svårigheten att bevara freden dem emellan ökat. Om man jämför en karta från tiden före första världskriget med en karta från vår tid, ser man att det i dag finns minst 51 länder i Afrika och 44 i Asien som inte existerade i början av vårt århundrade. Av de 185 länder som för närvarande är medlemmar i FN är det 116 som inte existerade som självständiga stater vid FN:s grundande 1945!

”Ett av de mest dramatiska skådespelen”

När 1800-talet närmade sig sitt slut, var det ryska imperiet det största riket i världen. Men det höll snabbt på att förlora sitt stöd. Författaren Geoffrey Ponton skriver att många ansåg att ”det behövdes en revolution snarare än reformer”. Han tillägger: ”Men det krävdes ett stort krig, första världskriget, och det kaos som blev följden för att framkalla en revolution.”

När bolsjevikerna tog över makten i Ryssland, lade detta grunden till ett nytt världsvälde — världskommunismen, under ledning av Sovjetunionen. Det sovjetiska imperiet föddes visserligen mitt under ett världskrig, men det gick inte under i ett regn av kulor. I sin bok Down With Big Brother hävdar Michael Dobbs att i slutet av 1970-talet var Sovjetunionen ”ett stort multinationellt imperium som redan höll på att gå mot sin oåterkalleliga undergång”.

Likväl kom Sovjetunionens fall plötsligt. I sin bok Europe—A History skriver Norman Davies: ”Dess snabba fall har överträffat alla andra stora sammanbrott i Europas historia”, och ”det skedde av naturliga orsaker”. Ponton skriver att ”Sovjetunionens uppgång, utveckling och fall” sannerligen var ”ett av de mest dramatiska skådespelen under det tjugonde århundradet”.

I själva verket var Sovjetunionens sammanbrott bara en i raden av många stora förändringar under 1900-talet som har fått långtgående konsekvenser. Naturligtvis är politiska förändringar ingenting nytt. Sådana har ägt rum under tusentals år.

Men en förändring vad gäller styre nu under 1900-talet är särskilt betydelsefull. Vad detta är för en förändring och hur den påverkar dig personligen kommer att behandlas längre fram.

Men låt oss först titta närmare på några av de landvinningar som gjorts på vetenskapens område nu under 1900-talet. Professor Michael Howard skriver: ”Västeuropas och Nordamerikas folk tycks ha haft alla tänkbara skäl att välkomna det tjugonde århundradet som början på en ny och lyckligare era i mänsklighetens historia.” Skulle dessa framsteg leda till vad som kallas ett bra liv?

[Tabell/Bilder sidorna 2—7]

(För formaterad text se publikationen)

1901

Drottning Victoria dör, sedan hon regerat i 64 år

Världens befolkning uppgår till 1,6 miljarder

1914

Ärkehertig Frans Ferdinand lönnmördas. Första världskriget bryter ut

Den siste tsaren, Nikolaj II, tillsammans med sin familj

1917

Lenin leder Ryssland till revolution

1919

Nationernas förbund bildas

1929

Kraschen på den amerikanska börsen leder till den stora depressionen

Gandhi fortsätter sin kamp för Indiens självständighet

1939

Adolf Hitler invaderar Polen, och därmed inleds andra världskriget

Winston Churchill blir premiärminister i Storbritannien 1940

Förintelsen

1941

Japan fäller bomber över Pearl Harbor

1945

USA fäller atombomber över Hiroshima och Nagasaki. Andra världskriget upphör

1946

Förenta nationernas general- församling håller sitt första möte

1949

Mao Tse-tung utropar Folkrepubliken Kina

1960

Sjutton nya afrikanska stater bildas

1975

Vietnamkriget upphör

1989

Berlinmuren rivs, när kommunismen förlorar sitt grepp

1991

Sovjetunionen delas

Sökandet efter det goda livet

”Det tjugonde århundradet fortskred, och det dagliga livet förändrades för många ... genom den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.” — The Oxford History of the Twentieth Century.

EN AV de största förändringarna i vår tidsålder har att göra med folkmängden. Inget annat århundrade har haft en så kraftig ökning av världens befolkning. Den nådde en miljard i början av 1800-talet och cirka 1,6 miljarder år 1900. År 1999 hade världens befolkning nått sex miljarder! Och allt fler i denna växande skara vill få del av ”livets goda”.

Framsteg på medicinens område och en bättre tillgång till hälsovård har bidragit till denna befolkningsökning. Medellivslängden har ökat i till exempel Australien, Japan, Tyskland och USA — från under 50 år i början av det här århundradet till en bra bit över 70 år nu. Men den här positiva trenden kan inte ses överallt. Minst 25 länder har fortfarande en medellivslängd på 50 år eller mindre.

”Hur kunde ni klara er utan ...?”

Ungdomar har ibland svårt att förstå hur deras förfäder kunde klara sig utan flygplan, datorer, TV — sådant som man i allmänhet tar för givet i dag, ja som till och med betraktas som nödvändigheter i mer välmående länder. Tänk till exempel på hur bilen har förändrat vårt liv. Den uppfanns i slutet av 1800-talet, men i Time kunde man nyligen läsa: ”Bilen är en av de uppfinningar som har präglat det tjugonde århundradet från början till slut.”

År 1975 beräknade man att var tionde av alla anställda i Europa skulle bli utan arbete, om alla motorfordon plötsligt försvann. Naturligtvis skulle bilindustrin drabbas, men också banker, köpcentra, drive-in-restauranger och andra inrättningar som är beroende av bilburna kunder skulle vara tvungna att stänga. Om lantbrukarna inte hade något sätt att frakta sina varor till torget, skulle matdistributionen stoppas. De som arbetar inne i städerna och som bor ute i förorterna skulle inte kunna komma in till sina arbeten. Motorvägar som korsar landskapet skulle inte längre användas.

För att få ett uppsving i bilproduktionen och minska kostnaderna introducerade man i början av det här århundradet löpande bandet, som i dag finns i de flesta industrier. (Löpande band gjorde det möjligt att massproducera också andra produkter, till exempel köksmaskiner.) I början av seklet var den hästlösa vagnen en leksak för de rika i några få länder, men nu är den ett transportmedel för gemene man i en stor del av världen. Som en författare uttryckte det: ”Det är nästan omöjligt att föreställa sig ett liv utan motorfordon nu i slutet av 1900-talet.”

På jakt efter nöjen

Att resa förr i tiden innebar att ta sig dit man måste. Men under 1900-talet har saker och ting förändrats — i synnerhet i i-länderna. När det blev lättare att få ett välbetalt arbete och när arbetsveckan minskade till 40 timmar eller mindre, fick människor både pengar och tid till att resa. Att resa i dag innebär att ta sig dit man vill. Bilar, bussar och flygplan har gjort det lättare att semestra på avlägsna platser. Massturism har blivit en viktig näringsgren.

Enligt The Times Atlas of the 20th Century har turismen ”haft en mycket stor inverkan både på de länder som besöks av turister och på turisternas hemländer”. Ibland har det gett negativa effekter. Det har alltför ofta hänt att turister har bidragit till att förstöra just de sevärdheter som de kommit för att se.

I dag har människor också fått mer tid till sport. Många deltar aktivt; andra nöjer sig med att tillhöra sitt favoritlags eller sin idols hängivna, och i vissa fall våldsamma, supporterskara. Televisionens ankomst gjorde det möjligt för nästan alla att se sport. Idrott på såväl nationell som internationell nivå lockar hundratals miljoner entusiastiska TV-tittare.

”Sporten och filmen utgör grunden i den stora fritidsindustrin, en näringsgren med många anställda och stor lönsamhet”, enligt The Times Atlas of the 20th Century. Folk spenderar årligen miljarder kronor på underhållning, däribland spel och dobbel, ett favoritnöje för många. En undersökning som gjordes 1991 visade att spel och dobbel var den 12:e största näringsgrenen i EG, med en årlig omsättning på minst 350 miljarder kronor.

När man sedan tyckte att denna form av förströelse var för trivial, började man söka nya sätt att få spänning i livet. Att experimentera med droger har blivit så utbrett att i mitten av 1990-talet beräknade man att narkotikahandeln omsatte 4.000 miljarder kronor om året, vilket gjorde den till ”den i särklass mest lukrativa affärsverksamheten i världen”, som en källa uttrycker det.

”Underhållning till döds”

Tekniken har bidragit till att göra världen till en global by. Politiska, ekonomiska och kulturella förändringar påverkar nu människor nästan med en gång. ”Det har säkerligen funnits andra livstider då epokgörande omvälvningar ägde rum”, skrev professor Alvin Toffler redan 1970 i sin bok Framtidschocken. Han tillade: ”Men dessa chocker och omvälvningar var begränsade inom ett samhälle eller en grupp av angränsande samhällen. Det tog generationer, till och med århundraden, innan verkningarna spreds utanför dessa gränser. ... Numera är nätverket av sociala band så hårt vävt att konsekvenserna av dagens händelser ögonblickligen sprids runt i världen.” Satellit-TV och Internet har också spelat en roll i att påverka människor världen över.

En del menar att TV är det medium som har haft det starkaste inflytandet under 1900-talet. En skribent uttryckte sig så här: ”Somliga är kritiska till innehållet, men ingen ifrågasätter vilket inflytande TV-n har.” Men TV är inte bättre än de personer som ligger bakom programmen. Så samtidigt som TV har makt att påverka i positiv riktning, har den också makt att påverka i dålig riktning. Program med ett ytligt innehåll, med massor av våld och omoraliskhet, har gett somliga vad de vill ha, men dessa program har inte kunnat förbättra mänskliga relationer, utan i stället alltför ofta försämrat dem.

I sin bok Underhållning till döds nämner Neil Postman en annan fara: ”Problemet är inte att teve ger oss underhållning utan att alla ämnen presenteras som underhållning. ... Oavsett vad det är som presenteras och oberoende av synvinkeln är förutsättningen att det visas för vår underhållning och vårt nöje.”

Nöjen har fått större plats i människors liv på bekostnad av andliga värderingar och moralnormer. ”I en stor del av världen har den organiserade religionen nu under 1900-talet förlorat mycket av sitt inflytande”, läser vi i The Times Atlas of the 20th Century. Samtidigt som andligheten har sjunkit, har jakten efter nöjen fått alldeles för stor plats.

”Allt är inte guld ...”

Det tjugonde århundradet har präglats av många positiva förändringar, men som ett talesätt lyder: ”Allt är inte guld som glimmar.” Även om enskilda individer har gynnats av att livslängden ökat, har befolkningsökningen skapat nya, stora problem. I tidskriften National Geographic kunde man nyligen läsa: ”Befolkningstillväxten kan bli den mest angelägna frågan vi ställs inför, när vi träder in i det nya millenniet.”

Bilar är både till glädje och till nytta, men för också med sig död, vilket framgår av att uppskattningsvis 250.000 människor dödas i trafiken årligen världen över. Och bilar bidrar dessutom med stora mängder föroreningar. Författarna till boken 5000 Days to Save the Planet skriver att miljöförstöringen ”nu är global, och den förstör eller underminerar livskraften i ekosystemen, från pol till pol”. De skriver vidare: ”Vi har gått längre än till att bara förstöra ekosystemen; vi stör nu också själva de processer som gör att jorden lämpar sig som en plats för högre livsformer.”

Under vårt århundrade har miljöförstöringen blivit ett problem som man under tidigare århundraden knappt kunde ana sig till. ”Inte förrän på senare tid har någon trott att det människor gör kan påverka världen i global skala”, skriver National Geographic. ”Nu är det en del forskare som tror att det för första gången i historien sker sådana förändringar.” Tidskriften varnar sedan: ”Mänsklighetens samlade kraft är sådan att massutrotningar skulle kunna ske under en generations tid.”

Ja, det tjugonde århundradet har sannerligen varit unikt. Människan, välsignad med enastående möjligheter att leva ett gott liv, ser nu sin existens hotad!

[Tabell/Bilder på sidorna 8, 9]

(För formaterad text se publikationen)

1901

Marconi sänder de första radiosignalerna över Atlanten

1905

Einstein publicerar den speciella relativitetsteorin

1913

Ford inviger löpande bandet för sin T-modell

1941

Den kommersiella TV-n föds

1969

Människan går på månen

Massturismen blir en stor näringsgren

Internet ökar i popularitet

1999

Världens befolkning når sex miljarder

En anmärkningsvärd förändring till det bättre

”År 1900 stod världen på tröskeln till en av de mest anmärkningsvärda perioderna av förändring i människans historia. En gammal ordning höll på att ge plats för en ny.” — The Times Atlas of the 20th Century.

TIDIGT under det tjugonde århundradet ”trädde världen in i en ytterst turbulent och våldsam era”, heter det i den ovan citerade atlasen. Detta århundrade skulle komma att se mer krig än något annat århundrade, med över 100 miljoner döda.

Under denna tidsperiod har krigen krävt fler civila dödsoffer än någonsin tidigare. Under första världskriget var 15 procent av de döda civila. Men under andra världskriget översteg antalet civila dödsoffer i vissa länder antalet militära dödsoffer. Av de miljoner som sedan dess har dödats i krig har de flesta varit civila. Allt detta våld är en uppfyllelse av Bibelns profetia om ryttaren på ”en eldfärgad häst”, åt vilken ”det [gavs] att ta bort freden från jorden”. — Uppenbarelseboken 6:3, 4; Matteus 24:3–7.

Ändrade värderingar

Det tjugonde århundradet har uppfyllt profetian i 2 Timoteus 3:1–5 som lyder: ”I de sista dagarna skall kritiska tider som är svåra att komma till rätta med vara här. Ty människorna skall vara egenkära, penningkära, inbilska, övermodiga, hädare, olydiga mot föräldrar, otacksamma, illojala, utan naturlig tillgivenhet, ovilliga till någon som helst överenskommelse, baktalare, utan självbehärskning, vildsinta, utan kärlek till det goda, förrädare, egensinniga, uppblåsta av högmod, älskare av sinnliga njutningar hellre än älskare av Gud, i det de har en yttre form av gudaktig hängivenhet men visar sig falska när det gäller dess kraft.”

I viss utsträckning har ofullkomliga människor i alla tider uppvisat sådana karaktärsdrag. Men under vårt århundrade har sådana attityder blivit vanligare. Personer som uppför sig så som det beskrivs här betraktades en gång som asociala — om inte rentav onda. Numera blir det allt vanligare att till och med de som ”har en yttre form av gudaktig hängivenhet” betraktar ett sådant beteende som normalt.

En gång i tiden ansåg religiösa människor att det var otänkbart att en man och en kvinna bodde tillsammans utan att vara gifta. Att ha barn utan att vara gift ansågs skamligt, liksom homosexuella förhållanden. För de flesta var abort något helt otänkbart, och så var det även med skilsmässa. Oärlighet i affärer ansågs vara klandervärt. Men numera ”går allting för sig”, som någon uttryckte sig. Varför är det så? Ett skäl är att ”det tjänar egenintresset hos dem som inte vill att någon annan skall säga åt dem vad de skall göra”.

Att moralnormerna under vårt århundrade har övergetts har lett till en förändring i fråga om vad människor sätter främst. I The Times Atlas of the 20th Century läser vi: ”År 1900 mätte länder och enskilda individer fortfarande sitt värde i icke-monetära termer. ... Vid slutet av århundradet mätte länder sin framgång nästan uteslutande i ekonomiska termer. ... Liknande förändringar skedde i fråga om hur folk ser på välstånd.” I dag uppammar det utbredda spelandet en kärlek till pengar, samtidigt som radio, TV, filmer och videofilmer skapar en längtan efter materiella ting. Till och med lekprogram och reklamjippon förmedlar budskapet att pengar är, om inte allt, så i alla fall nästan allt.

Närmare varandra men mer isolerade

I början av 1900-talet bodde de flesta på landet. Det har sagts att i början av 2000-talet kommer mer än hälften av befolkningen att bo i städer. I boken 5000 Days to Save the Planet står det: ”Uppgiften att ge dem som bor i städer i dag en hygglig levnadsstandard, för att inte tala om framtida generationer, utgör ett till synes oöverstigligt problem.” FN-tidskriften World Health konstaterar: ”Andelen människor i världen som bor i städer ökar. ... Hundratals miljoner ... lever nu under förhållanden som är skadliga för deras hälsa och som till och med äventyrar deras liv.”

Samtidigt som människor flyttar ihop i städer, blir de, paradoxalt nog, mer isolerade! TV, telefoner och Internet är till nytta. Man kan till exempel handla på nätet. Men allt detta gör att den personliga kontakten går förlorad. Den tyska tidningen Berliner Zeitung skriver därför: ”Det tjugonde århundradet är inte bara överbefolkningens århundrade. Det är också ensamhetens århundrade.”

Detta leder till sådana tragedier som den i Hamburg, där man fann kroppen av en man i dennes lägenhet fem år efter det att han hade dött! ”Ingen saknade honom, varken hans släktingar eller grannarna, inte heller myndigheterna”, skriver tidskriften Der Spiegel och tillägger: ”För många invånare symboliserar detta den skrämmande omfattningen av vardagens anonymitet och bristen på social kontakt i storstaden.”

Dessa sorgliga förhållanden är inte bara vetenskapens och teknikens fel. Felet är framför allt människans. Vårt århundrade har frambringat fler människor än någonsin tidigare som är ”egenkära, penningkära, ... otacksamma, ... utan naturlig tillgivenhet, ovilliga till någon som helst överenskommelse, ... utan kärlek till det goda, ... älskare av sinnliga njutningar hellre än älskare av Gud”. — 2 Timoteus 3:1–5.

1914, ett speciellt år

Winston Churchill sade att ”det tjugonde århundradets gryning tycktes vara stilla och klar”. Många trodde att det skulle bli en tid av fred och välstånd utan motstycke. Men 1905 kunde man i The Watch Tower för 1 september läsa: ”Det kommer att bli mer krig inom kort” och vidare att en ”stor omvälvning” skulle ta sin början 1914.

Så tidigt som 1879 pekade faktiskt denna publikation fram emot 1914 som ett betydelsefullt årtal. Längre fram visade den att profetior i Daniels bok i Bibeln fastslår detta årtal som den tid då Guds kungarike upprättades i himlen. (Matteus 6:10) År 1914 var inte tiden då Guds rike fullständigt skulle ta kontrollen över jordens angelägenheter, utan det var tiden då detta rike skulle börja härska.

Profetian i Bibeln förutsade: ”I de kungarnas dagar [i vår tid] kommer himlens Gud att upprätta ett kungarike [i himlen] som aldrig kommer att fördärvas.” (Daniel 2:44) Detta rike, med Kristus som kung, började med att här på jorden församla gudfruktiga människor, som önskade bli dess undersåtar. — Jesaja 2:2–4; Matteus 24:14; Uppenbarelseboken 7:9–15.

Samtidigt med det som skedde i himlen kunde man 1914 se början av ”de sista dagarna”, dvs. begynnelsen av en tidsperiod som skulle sluta med tillintetgörandet av den nuvarande tingens ordning. Jesus förutsade att början av denna period skulle kännetecknas av omfattande krig, livsmedelsbrist, sjukdomsepidemier, förödande jordbävningar och ökande laglöshet, samtidigt som människors kärlek till Gud och medmänniskor skulle svalna. Allt detta, sade han, skulle markera ”början till nödens våndor”. — Matteus 24:3–12.

En helt ny värld snart

Det har nu gått 85 år av ”de sista dagarna”, och vi närmar oss snabbt slutet på denna bristfälliga tingens ordning. Snart kommer Guds kungarike, under Kristus, att ”krossa och göra slut på alla dessa kungariken [som nu existerar], och självt kommer det att bestå till obestämda tider”. — Daniel 2:44; 2 Petrus 3:10–13.

Ja, Gud kommer att utrota all ondska från jorden och föra rättsinniga människor in i en helt ny värld. ”Det är de rättrådiga som kommer att bo på jorden, och det är de klanderfria som kommer att lämnas kvar på den. Vad de ondskefulla angår, kommer de att avskäras från själva jorden.” — Ordspråken 2:21, 22.

Vilket glädjande budskap — ett budskap som sannerligen är värt att förkunnas vida omkring! Guds kungarike kommer snart att lösa de problem som bara blivit värre nu under det tjugonde århundradet: krig, fattigdom, sjukdom, orättvisor, hat, intolerans, arbetslöshet, brottslighet, elände, död. — Se Psalm 37:10, 11; 46:8, 9; 72:12–14, 16; Jesaja 2:4; 11:3–5; 25:6, 8; 33:24; 65:21–23; Johannes 5:28, 29; Uppenbarelseboken 21:3, 4.

Tilltalas du av tanken att leva för evigt i en rättfärdig värld i oändlig lycka? Vänd dig till Jehovas vittnen för att få veta mer. De kommer att visa dig i din egen bibel att alla de svårigheter och problem som har kännetecknat det tjugonde århundradet snart kommer att få ett slut och att du sedan kommer att kunna glädja dig åt ändlösa välsignelser!