Den globala maktkampen — Vem kommer att segra?

”SOVJETS främsta mål var att tvinga oss att avstå från SDI [Strategiska försvarsinitiativet (”Stjärnornas krig”)]. Jag tror ... att Gorbatjov förstår att vi inte har för avsikt att göra detta.” Så sade USA:s president Reagan efter Genèvekonferensen i november 1985.

Som du vet har rivaliteten mellan dessa supermakter fortsatt under det år som gått sedan dess. Men det finns många nationer som är allierade med eller är sympatiskt inställda till supermakterna och bildar dels östsidan (i huvudsak den kommunistiska gruppen) och dels västsidan (i stort sett den kapitalistiska gruppen). Därför handlar det om en global maktkamp. Du berörs följaktligen av detta. Till följd av kapprustningen vidmakthålls dessutom hotet om ett superkrig, som är ett hot mot din framtid — även om du bor i ett alliansfritt land.

Du bör därför vara intresserad av utgången av maktkampen. Kommer det att bli en fredlig lösning? Om inte, vem kommer då att segra? Din kunskap om dessa förhållanden kan vara av betydelse för din framtid.

Hur det började

Många böcker om vår tids historia utgår från att den nuvarande rivaliteten mellan Öst och Väst började strax efter andra världskriget. Biblisk historia visar emellertid att det är fråga om en fortsättning på en kamp om världsherravälde som började för nära 2.300 år sedan.

Om du har läst det forntida Greklands historia, vet du att Alexander den store gjorde denna nation till ett stort välde. Detta hade förutsagts av profeten Daniel i bibeln. Efter det att denne ”väldige kung” hade dött år 323 f.v.t. blev detta välde, alldeles som profetian hade förutsagt, slutligen ”delat efter himmelens fyra väderstreck” — mellan fyra av hans härförare. (Daniel 11:2—4) Av dessa bemäktigade sig Seleukos I Nikator Syrien och Mesopotamien — landområden som låg norr och öster om Daniels hemland, Juda. Ptolemaios Lagos, en annan grekisk härförare, tillskansade sig Egypten och Palestina, vilket placerade honom söder och väster om Seleukos Nikators område. Deras positioner i förhållande till varandra gjorde dem till ”kungen i Nordlandet” och ”kungen i Söderlandet”. — Daniel 11:5, 6.

”Nordlandet” och ”Söderlandet” kom att bli symboliska benämningar på mäktiga nationer, som har beklätt viktiga profetiska roller.a Olika nationer har under århundradenas gång beklätt de roller som båda dessa ”kungar” spelat; men dessa nationer har alltid kunnat identifieras med de profetiska gestalterna. De har alltid kunnat urskiljas genom sin rivalitet, och de har i allmänhet utövat kontroll över landområden som legat i norr och i söder i förhållande till varandra.

I vår tid motsvaras dessa roller av två maktblock med beteckningarna ”Öst” och ”Väst”. Dessa benämningar är också symboliska, eftersom maktsfärerna överlappar varandra.

Nordlandskungens Gud

I sina uttalanden om ”ändens tid” sade Daniel att ”kungen i Nordlandet” skulle ”uppträda övermodigt mot allt vad gud heter” och ”inte ge akt” ”på sina fäders gudar”. Han skulle i stället ge ära åt ”fästenas gud ... med guld ... silver ... ädla stenar och ... andra dyrbara ting”, innan han gick ”till sin undergång”. — Daniel 11:35—39, 45.

Den som utgör ”kungen i Nordlandet” i vår tid, och som i huvudsak är ateistisk, förnekar Guds existens och har ofta undertryckt religionen. Han förlitar sig mer på vapen och militarism än på andra sätt att utöva internationellt inflytande. Därför använder han en stor del av sina ekonomiska resurser till att ge ”ära” åt ”fästenas gud”. Som jämförelse kan sägas att den nutida ”kungen i Söderlandet” också förhärligar vapen och militarism, men han erkänner samtidigt andra gudar, och många i hans folk är ivriga religionsutövare.

Den nutida maktkampen

Profetian anger noggrant händelser i vår tid, och det sägs där: ”På ändens tid skall kungen i Söderlandet drabba samman med honom [kungen i Nordlandet]. Och kungen i Nordlandet skall storma fram mot denne med ... [militär utrustning], och [kungen i Nordlandet] skall falla in i främmande länder och svämma över och utbreda sig.” — Daniel 11:40.

Du är troligen väl medveten om att Nordlandskungens ideologi och maktkontroll har utsträckts över stora territorialområden sedan andra världskriget, trots att krig har utkämpats för att förhindra detta. Hur långt han kommer att lyckas gå i fråga om att ”falla in i främmande länder och svämma över och utbreda sig” återstår ännu att se; men den nutida ”kungen i Söderlandet” har försökt förhindra hans intrång i den så kallade fria världen. Dessa antagonister har alltså ägnat sig åt att ”drabba samman” med varandra, och detta har nu utvecklat sig till en vapenkapprustning och rymdkapplöpning som går i allt snabbare takt. Samtidigt anklagar de varandra för att vilja utöva herravälde över världen.

Daniel säger vidare: ”Han [kungen i Nordlandet] skall bemäktiga sig skatter ... och alla slags dyrbara ting i Egypten, och libyer och etiopier skall följa honom.” (Daniel 11:43) Detta kan avse naturtillgångar; och den nutida ”kungen i Nordlandet” utövar verkligen kontroll över landområden där det finns ett överflöd av mineraltillgångar, bland annat olja. Han utövar också ett starkt inflytande på områden utanför sina egna gränser, där det finns rika naturtillgångar. Vi har alla anledning att med intresse vara vakna för om han kommer att uppnå större kontroll över dessa och hur långt hans ekonomiska inflytande kommer att nå.

Vem kommer att segra?

Vad är det då som avhåller dessa ”kungar” från ett avgörande slutgiltigt krig? En av de främsta faktorerna är att de fruktar den ömsesidiga förstörelseverkan som deras kärnvapen besitter. De föredrar att bedriva förhandlingar om avtal, även om dessa avtal sällan respekteras. Som Daniel förutsade: ”Där de sitter tillsammans vid samma bord, skall de tala lögn, men det skall inte ha någon framgång. Ty ännu dröjer änden, intill den bestämda tiden.” — Daniel 11:27.

Du önskar därför förmodligen få veta vad som slutligen kommer att hända. Kommer de så småningom att förhandla sig fram till bestående fred? Eller kommer den ene att besegra den andre? Enligt profetian i Guds ord är svaret på båda frågorna: Nej. Varför? Därför att en tredje kung kommer att besegra dem och överta världsherraväldet. Det kommer följaktligen att bli ett regimskifte — inom kort!

[Fotnot]

[Bild på sidan 4]

DEN MILITÄRA KRAFTEN HOS DE STÖRSTA NATIONERNA OCH MAKTBLOCKEN

Kärnvapen

50.000

Militär personal

11.913.000

Krigsfartyg

1.350

Bombplan och jaktplan

20.100

Stridsvagnar

95.800

Ett regimskifte — inom kort!

DE FLESTA människor har förbisett en sak av yttersta vikt. Det är detta: I sin kamp om världsherraväldet har de nationer som ligger i fejd med varandra vägrat att inse att det finns en högre myndighet och makt än deras. De nonchalerar det faktum att ”den Högste är härskare i mänsklighetens rike och att han ger det åt vem han vill”. (Daniel 4:22, NW) Vem är denne som den allsmäktige Guden utväljer som kung över hela jorden? När får denne motta världsherradömet?

Ytterligare en kung

Innan Daniel profeterade om ”kungen i Nordlandet” och ”kungen i Söderlandet”, fick han följande profetiska syn beträffande Guds utvalde kung: ”En som liknade en människoson kom med himmelens skyar, och han närmade sig den gamle [Jehova Gud] och fördes fram inför honom. Åt denne gavs välde och ära och rike, och alla folk och stammar och språk måste tjäna honom. Hans välde ... skall [inte] tas ifrån honom, och hans rike skall inte förstöras.” — Daniel 7:13, 14.

Fortsättningen av denna syn handlar om världsdominerande regeringar som avlöser varandra. De framställs i bild som vilddjur. Och det är verkligen så att ”den ena människan har makt över den andra, henne till olycka”, och denna makt har brukats med vilddjurslik grymhet. (Predikaren 8:9) Människor har också utövat sitt styre under upproriska andefurstars vilddjurslika inflytande, och Satan själv har gått i spetsen för dem. (Daniel 7:17; 10:13; jämför Uppenbarelseboken 12:9; 13:2—4.) I kontrast till detta mottar ”en som liknade en människoson” myndighet av Jehova Gud att utöva sitt styre. Denne härskare som Gud har förordnat har egenskaper som är lämpliga för en som skall vara härskare över människor som ursprungligen skapades ”till Guds avbild”. (1 Moseboken 1:27) Men vem är denne?

Jesus tillämpade uttrycket ”Människosonen” på sig själv, när han var på jorden för 1.900 år sedan. Eftersom han då var människa, var han bokstavligen talat ”en människoson”, och han ådagalade på ett fullkomligt sätt sådana utmärkta egenskaper som kärlek, medkänsla och rättvisa. Han gav också sitt liv till lösen för människor och iklädde sig på så sätt rollen som mänsklighetens närmaste släkting — i sanning en ”Människoson”. — Matteus 20:28; Hebréerna 2:11—17.

Jesus gav ytterligare en tillämpning av Daniels profetia, och han sade: ”De skall se Människosonen komma på himmelens skyar med kraft och stor härlighet.” Senare framställde han sig själv i en liknande bild med orden: ”När Människosonen kommer i sin härlighet ..., då skall han sätta sig på sin härliga tron.” (Matteus 24:30; 25:31) I vår tid är Jesus inte blott och bart en människa på jorden. Alltsedan sin död och uppståndelse år 33 v.t. har han varit en himmelsk andevarelse och är också Guds avbild. I motsats till mänskliga härskare är han den ende kung ”som har odödlighet, som bor i ett otillgängligt ljus, som ingen människa har sett eller kan se”. (1 Timoteus 6:16) Hans sätt att styra i Riket kommer inte att kännetecknas av de vilddjurslika egenskaper som de onda andevarelser besitter vilka har utövat inflytande på mänskliga regeringar.

Jesus är följaktligen den ende kung som har förordnats av Gud som hans Messias, eller Kristus, och som har bemyndigats att regera över hela jorden. (Daniel 7:14) Detta innebär att alla mänskliga regeringar, däribland ”kungen i Nordlandet” och ”kungen i Söderlandet”, måste gå till sin undergång och ersättas av Guds rike under Kristi herradöme. — Daniel 2:44; jämför Psalm 2:7, 8, 12.

”Den store fursten” tar makten

Jesus började emellertid inte sitt styre över mänskligheten år 33 v.t. Han har fått vänta en tid. Det var först efter denna väntetid som Jehova gav honom makt att ”dra kuvande fram mitt ibland ... [sina] fiender”. (Psalm 110:1, 2, NW; Apostlagärningarna 2:32—36) Daniel hade förutsagt detta och sagt: ”Under den tiden skall Mikael stå upp, den store fursten. ... Och det skall i sanning komma en tid av nöd, sådan som inte har fått förekomma sedan en nation blev till intill den tiden.” — Daniel 12:1, NW.

Denna profetia följde omedelbart efter det att Daniel hade påpekat att kampen mellan ”kungen i Nordlandet” och ”kungen i Söderlandet” under den nuvarande ”ändens tid” skulle nå sin kulmen. Under detta skede skulle en av dessa kungar ”dra ut i stor vrede” i syfte att förgöra många folk. (Daniel 11:40, 44, 45) Det förefaller som om det är i samband med detta som Mikael, ”som står till skydd för” Guds eget folk, kommer att ingripa på ett avgörande sätt, så att de kan komma undan. — Jämför Daniel 11:2, 3, 7, 20, 21; 12:1, NW.

Hur hör då detta ihop med Jesus? Kom ihåg att han tog med Daniels profetia när han hävdade sin ställning som kung i framtiden. I detta sammanhang talade han också om en ”stor vedermöda” utan motstycke. (Matteus 24:21, 29—31) Han avsåg otvetydigt den ”tid av nöd” som Daniel hade nämnt i förbindelse med Mikael. (Jämför Matteus 24:15; Daniel 11:31.) Jesus identifierade följaktligen sig själv som Mikael som skulle stå upp för att regera.

Jesus och Daniel uttalade dessa profetior i sina beskrivningar av händelser som skulle inträffa under ”ändens tid”. Dessa händelser har på ett anmärkningsvärt sätt inträffat alltsedan år 1914. Jesus tillträdde då makten i himmelen som kung, och han har sedan dess härskat mitt ibland sina fiender. — Matteus 24:3, 7—12.

Ett globalt paradis — inom kort!

Du inser förmodligen att nationerna har vägrat att erkänna Kristi rike. De förkastar budskapet om att det har blivit upprättat, och de fortsätter att hävda sin egen suveränitet. Detta budskap är dårskap för dem. Följaktligen ”har ingen av denna tingens ordnings styresmän lärt känna” Guds vishet i fråga om hans val av Kristus som kung. Förblindade av den ordning som styrs av Satan och hans upproriska andefurstar befinner de sig i opposition mot det messianska riket. — 1 Korintierna 2:8; jämför Lukas 4:5, 6; 2 Korintierna 4:4.

Alldeles som Jesus förutsade får därför de som troget predikar om hans rike lida förföljelse. De kommer att utsättas för ännu större angrepp. (Matteus 24:9, 14; Daniel 11:44, 45; jämför Hesekiel 38:14—16.) Jesus kommer emellertid att träda fram som ”konungars konung och herrars herre” och strida för sitt folk. Denna strid kommer att sluta med fullständig seger för Guds utvalde kung. De som går till angrepp mot hans folk kommer att gå ”till sin undergång, och ingen skall finnas, som hjälper [dem]”. Alla andra ”kungar” kommer att ha tillintetgjorts. — Uppenbarelseboken 11:15, 18; 19:11, 16, 19—21; Psalm 2:1—3, 6—9.

”Ändens tid”, som började år 1914, är nu långt framskriden. Jesus sade att den generation som såg början av denna tid också skulle få se slutet av den. (Matteus 24:32—34) Vi närmar oss därför snabbt den underbara tid när Kristus Jesus i full utsträckning kommer att ta över styret över jorden och ena alla lydiga människor under sin regering, den enda regering som då kommer att finnas.

Ja, det kommer att bli ett regimskifte inom kort. Men vad kommer detta att innebära för dig? Det kan innebära att din framtid avskärs i samband med att slutet kommer för de nuvarande mänskliga regeringarna och deras anhängare. Men om du väljer rätt handlingskurs, kan det innebära evigt liv och trygghet i ett jordiskt paradis, som kommer att värnas och styras av Guds rike. Du kan få uppleva detta, om du lojalt stöder Kristi styre tillsammans med miljoner Jehovas vittnen över hela världen.