• Misstag som ledde till världskrig
    Vakna! – 2009 | Augusti

    • Två skott som förändrade världen

      År 1914 hade mångårig rivalitet mellan europeiska makter skapat spända relationer och resulterat i att två rivaliserande förbund ingåtts: trippelalliansen mellan Österrike-Ungern, Italien och Tyskland samt trippelententen mellan Storbritannien, Frankrike och Ryssland. Dessutom hade de här nationerna politiska och ekonomiska förbindelser med ett antal andra länder, däribland länderna på Balkan.

      Balkan var då en politiskt instabil region som förargade sig över stormakternas dominerande ställning, och många hemliga organisationer verkade för att man skulle uppnå självständighet. En liten grupp ungdomar konspirerade för att mörda den österrikiske ärkehertigen Franz Ferdinand under hans besök i Bosniens huvudstad, Sarajevo, den 28 juni.a Det var inte många poliser på plats, vilket gjorde uppgiften lättare. Men attentatsmännen var dåligt tränade. En av ungdomarna kastade en liten bomb men missade målet, och andra gjorde ingenting när det blev dags. Gavrilo Princip var den av konspiratörerna som lyckades, och han gjorde det av en ren händelse. Hur då?

      När Princip såg ärkehertigen åka förbi utan att ha skadats av bomben, försökte han förgäves ta sig fram till bilen. Besviken gick han tvärs över gatan till ett kafé. Under tiden hade ärkehertigen, som var rasande över mordförsöket, bestämt sig för att ändra färdväg. Men hans chaufför kände inte till de ändrade planerna utan körde i fel riktning och blev tvungen att vända bilen. Just då kom Princip ut från kaféet och fick se ärkehertigen i den öppna bilen på mindre än tre meters håll! Princip sprang fram mot bilen och avfyrade två skott som dödade ärkehertigen och hans hustru.b Princip, en naiv serbisk nationalist, kunde nog inte ana vilken lavin han just hade utlöst. Men man kan inte ge honom ensam skulden för de fasansfulla händelser som följde.

  • Misstag som ledde till världskrig
    Vakna! – 2009 | Augusti

    • Lavinen drar fram

      Trots att en officiell undersökning visade att det inte fanns anledning att misstänka den serbiska regeringen för inblandning i mordet på ärkehertigen, bestämde sig Österrike för att göra slut på det slaviska orosmomentet i riket en gång för alla. Österrike ville ”lära Serbien en läxa”, säger historikern J. M. Roberts.

      I ett försök att lätta på spänningarna arbetade Nicholas Hartwig – den ryske ambassadören i den serbiska huvudstaden – på en möjlig kompromisslösning. Men han fick en hjärtattack och dog under mötet med den österrikiska legationen. Den 23 juli sände Österrike slutligen Serbien en lista på krav som innebar ett ultimatum. Eftersom Serbien inte kunde godta alla krav, bröt Österrike omedelbart de diplomatiska förbindelserna. Därmed strandade de diplomatiska förhandlingarna.

      En del försök att förhindra ett krig gjordes ändå. Storbritannien föreslog en internationell konferens, och Tysklands kejsare uppmanade den ryske tsaren att inte mobilisera. Men man förlorade kontrollen över händelserna. ”Statsmän, generaler och hela nationer överväldigades av den enorma omfattningen av de händelser som höll på att utvecklas”, sägs det i boken The Enterprise of War.

      Den österrikiske kejsaren försäkrades om tyskt stöd och förklarade Serbien krig den 28 juli. Ryssland stödde Serbien och försökte därför hålla tillbaka Österrike genom att tillkännage att man tänkte mobilisera omkring en miljon ryska soldater längs den österrikiska gränsen. Eftersom detta skulle lämna Rysslands gräns mot Tyskland utan försvar, gav den ryske tsaren motvilligt order om allmän mobilisering.

      Tsaren försökte övertyga den tyske kejsaren om att han inte hade några planer på att invadera Tyskland. Men den ryska mobiliseringen fick tyskarna att agera snabbt, och den 31 juli sattes Schlieffenplanen i verket. Tyskland förklarade krig mot Ryssland den 1 augusti och mot Frankrike två dagar senare. I tyskarnas krigsplaner ingick att de skulle marschera genom Belgien. Storbritannien motsatte sig detta och varnade Tyskland för att en kränkning av Belgiens neutralitet skulle leda till att britterna förklarade krig. Tyska trupper marscherade in i Belgien den 4 augusti. Tärningen var kastad.