Länderna i det tidigare Jugoslavien

DET område som tidigare var känt som Jugoslavien bjuder på stor variation och mångfald. Central- och Östeuropa ligger i norr, Grekland och Turkiet i söder och Italien i väster. Det gör att många kulturer, språk och religioner möts här. Men de flesta tänker kanske på krig och konflikter när de hör talas om Jugoslavien. Balkanhalvön har varit ett oroligt område ända sedan mordet på ärkehertig Franz Ferdinand 1914 och fram till den etniska rensningen i vår tid. Olika folkslag har stridit för att få självständighet, och tidigare republiker har brutit sig loss och blivit egna länder. Det område som tidigare var Jugoslavien är nu uppdelat i Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien och Slovenien.

[Ruta på sidan 144]

Ett område med stor mångfald

Om man skulle be ett antal personer beskriva det område som tidigare kallades Jugoslavien skulle man antagligen få olika svar. Men de flesta är överens om att där finns sju folkgrupper som tillhör olika religioner och talar olika språk som till och med har olika alfabet. Det är främst religionstillhörighet som skiljer de etniska grupperna åt. För mer än 1 000 år sedan delades kristenheten upp i katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan. Gränsen mellan de katolska och ortodoxa områdena går rakt igenom det tidigare Jugoslavien. De flesta som bor i Kroatien och Slovenien är katoliker, medan de flesta i Serbien och Makedonien är ortodoxa. Bosniens befolkning utgörs av muslimer, katoliker och ortodoxa.

Förutom religionen har också språket delat folket. De flesta i det tidigare Jugoslavien, förutom i Kosovo, talar ett sydslaviskt språk. Varje land har sitt eget språk, men många av orden är gemensamma. Serber, kroater, bosnier och montenegriner kan därför kommunicera med varandra utan större svårigheter. Språkskillnaderna är dock större i Kosovo, Makedonien och Slovenien. I slutet av 1800-talet försökte man sammanföra de språk som liknar varandra, men de ansträngningarna upphörde helt när Jugoslavien splittrades 1991. Under det senaste årtiondet har alla länder använt sitt språk för att försöka stärka sin etniska identitet.