Rapport från förkunnare av Riket

Ungdomar i Demokratiska republiken Kongo lovprisar Gud

FÖR många hundra år sedan inbjöd psalmisten också unga människor att ta del i att lovprisa evighetens Kung: ”Ni unga män och även ni jungfrur, ni gamla män tillsammans med pojkar. ... Lovprisa Jehovas namn, ty endast hans namn är ouppnåeligt högt.” (Psalm 148:12, 13) Följande erfarenheter från Demokratiska republiken Kongo riktar uppmärksamheten på detta fantastiska privilegium.

• Den hyresvärd som en pionjär med särskilt uppdrag hade var mycket imponerad av Jehovas vittnens uppförande. Han tillät därför att vittnena studerade Bibeln med hans femåriga dotter, Fifi. När fadern såg att Fifi gjorde framsteg i sina studier i Min bok med bibliska berättelser,a tillät han henne att vara med vid möten i Rikets sal. Där lärde sig lilla Fifi Rikets sånger ur Jehovas vittnens sångbok. Hon tyckte speciellt om sång nummer 4 med titeln ”Guds löfte om paradiset”.

En dag beslöt Fifis far att han skulle ta med henne till kyrkan. Fifi vägrade, till allas förvåning, att sjunga med i sångerna. Varför det? Därför att hon förstod att sångerna som sjöngs i den kyrka hennes far besökte inte stämde överens med vad hon hade lärt sig vid sina bibelstudier. Modigt sjöng hon i stället den av Rikets sånger som hon tyckte bäst om.

Efter att flera gånger utan framgång ha försökt få henne att ändra sig beslöt kyrkans ledare att utesluta femåriga Fifi! Trots att hon blev så illa behandlad, bevarade hennes far sitt lugn. Han var stolt över att Fifi hade stått fast vid det som hon trodde på. Fifis far och mor vill båda att hon skall fortsätta att vara tillsammans med Jehovas vittnen.

• När en tonårig pojke som heter Lukodi ville studera Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen, var hans far mycket emot det. En gång, när Lukodi höll på att göra sig i ordning för att bege sig till ett möte i Rikets sal, hotade hans far honom med en machete. Vid ett annat tillfälle slog fadern honom med en käpp, så att han fick ett djupt sår på ryggen. Lukodi stod, trots det våldsamma motståndet, fast vid sitt beslut att bli ett Jehovas vittne. Han fortsatte att göra framsteg och blev döpt. Nu tjänar han som reguljär pionjär.

Sona, Lukodis yngre syster, blev så imponerad av sin brors ståndpunkt att hon också började studera Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen. För att hindra henne från att studera skickade deras far i väg Sona för att gå i skolan i en annan by, där det inte fanns några vittnen. Men Sona tog för vana att tala med andra om det hon hade lärt sig. Det gjorde att hennes kusin också blev intresserad.

När vittnena i en grannby hörde talas om Sonas predikande, besökte de henne och ordnade så att hon skulle kunna studera Bibeln regelbundet. Hon fortsatte att göra framsteg, och snart var hon, precis som sin bror, ett överlämnat och döpt vittne för Jehova. Dessutom är hennes kusin nu en odöpt förkunnare, och det hålls ett bokstudium i den här byn.

Det är verkligen underbart och styrkande när de som är unga tar del i att lovprisa Jehovas namn!

[Fotnoter]