Vad är Internet?

MED hjälp av Internet kunde David, en lärare i USA, få tag i kursmaterial för sin undervisning. En far i Canada använde sig av Internet för att hålla kontakt med sin dotter i Ryssland. Loma, en amerikansk hemmafru, utnyttjade Internet för att se vad forskarna säger om universums uppkomst. En lantbrukare vände sig till Internet för att få information om en ny odlingsmetod som utnyttjar satellitbilder. Företag attraheras av Internet på grund av dess potential när det gäller att sprida information om deras varor och tjänster till miljontals presumtiva kunder. Människor världen över får reda på de senaste inrikes- och utrikesnyheterna genom de vittutgrenade informationskanalerna på Internet.

Vad är egentligen det fenomen som kallas Internet eller kort och gott Nätet? Är det något som du behöver? Innan du bestämmer dig för att ”koppla upp dig”, kanske du vill veta lite mer om det. Trots den stora populariteten finns det nämligen skäl att iaktta en viss försiktighet när man använder Internet, i synnerhet om det finns barn i huset.

Hur fungerar det?

Tänk dig ett rum fullt av spindlar, som alla spinner sitt eget nät. Näten är sammanvävda med varandra, så att spindlarna kan röra sig fritt inom detta virrvarr av spindelnät. Där har du Internet i ett nötskal — ett världsomfattande nätverk av datorer av många olika slag, som är hopkopplade med varandra. På samma sätt som en telefon gör det möjligt för dig att tala med en person på andra sidan jordklotet som också har en telefon, gör Internet det möjligt för dig att sitta vid din dator och utbyta information med andra datorer och användare överallt i världen.

Internet kallas ibland för ”digitala motorvägar”. Precis som vägar hjälper oss att färdas till olika delar av ett land, gör Internet det möjligt att överföra information till andra datorer via många olika, men sinsemellan förbundna, nätverk. Varje nätverk har den information som behövs för att överföra meddelandet till nästa. Slutmålet kan vara en dator i en annan stad eller ett annat land.

Varje nätverk kan ”tala” med angränsande nätverk med hjälp av en gemensam standard som utarbetats av Internetkonstruktörerna. Hur många nätverk är anslutna till Internet? Enligt vissa beräkningar över 30.000. En färsk undersökning visar att över 10.000.000 datorer och omkring 30.000.000 användare världen över står i förbindelse med varandra genom dessa nätverk. Man beräknar att antalet uppkopplade datorer fördubblas varje år.

Vilket slag av information kan man då få på Internet? Informationsflödet växer mycket snabbt och täcker det mesta, från hälsofrågor till vetenskap och teknik. Man kan till exempel få tag i en mängd fakta om konst, musik och litteratur, studiematerial för studenter och aktuella upplysningar om fritidsaktiviteter, nöjen, sportevenemang, lediga platser och olika varor. Internet ger också abonnenterna tillgång till almanackor, ordböcker, uppslagsverk och kartor.

Det finns emellertid en del oroväckande aspekter som man bör tänka på. Vilka användningsområden finns på Internet? Är allt som finns på Internet nyttigt? Vilka försiktighetsåtgärder är tillrådliga? De följande artiklarna tar upp dessa frågor.

[Ruta/Bild på sidan 4]

Internets ursprung och ändamål

Internet började som ett experiment inom det amerikanska försvarsdepartementet på 1960-talet för att göra det möjligt för vetenskapsmän och forskare från vitt skilda områden att gemensamt utnyttja de få och dyrbara datorer som då fanns och deras filer. Detta krävde att man upprättade ett antal sinsemellan förbundna nätverk, som kunde fungera som ett integrerat system.

Det kalla kriget gjorde att man var intresserad av ett ”bombsäkert” nätverk. Om en del av nätverket blev förstört, skulle man ändå kunna få fram information med hjälp av de delar som var kvar. Resultatet blev Internet, ett system där ansvaret för informationsöverföringen är utspritt över hela nätverket i stället för att vara koncentrerat till en enda plats.

Att Internet, som nu har över tjugo år på nacken, har blivit så populärt beror till stor del på att man har fått tillgång till s.k. webbläsare, som gör det mycket lättare att ”besöka” olika platser på Internet.

Vad man kan göra med Internet

EN MYCKET utnyttjad tjänst som Internet tillhandahåller är ett världsomfattande system för befordran av elektronisk post, så kallad e-post. E-posten utgör i själva verket en mycket stor del av trafiken på Internet och är i många fall den enda tjänst som abonnenten utnyttjar. Hur fungerar den? För att besvara den frågan skall vi först se hur vanlig postbefordran går till.

Tänk dig att du bor i Canada och vill skicka ett brev till din dotter, som bor i Moskva. Efter att ha skrivit din dotters namn och adress på kuvertet postar du det, och brevet börjar sin långa resa. Först kommer det till en postterminal, där det sorteras och skickas vidare till nästa plats, kanske en sorteringsterminal i Ryssland, och så småningom kommer det fram till ett utdelningskontor i närheten av din dotters bostad.

E-post fungerar på ungefär samma sätt. När du har skrivit brevet på din dator, måste du först knappa in din dotters e-postadress. När du sedan ”postar” ditt elektroniska brev, skickas det i väg från din dator — ofta genom ett så kallat modem, som förbinder din dator med Internet via telefonnätet. Brevet skickas sedan till olika datorer, som fungerar ungefär som postterminaler. Datorerna har den information som behövs för att skicka brevet vidare till mottagardatorn, där din dotter kan ”hämta” det.

I motsats till vanlig post når e-post ofta bestämmelseorten inom loppet av några minuter, även om denna ort är belägen på en annan kontinent, såvida inte någon del av nätverket är överbelastat eller tillfälligt ur funktion. När din dotter sedan tittar i sin elektroniska brevlåda, upptäcker hon ditt brev. Eftersom e-post på ett så snabbt och enkelt sätt kan nå även ett flertal mottagare var som helst i världen, har det blivit ett mycket populärt kommunikationsmedel.

Nyhetsgrupper

En annan populär tjänst är Usenet. Genom Usenet kan man få tillträde till nyhetsgrupper, där man kan diskutera olika ämnen. En del nyhetsgrupper är främst inriktade på att köpa och sälja olika varor. Det finns tusentals sådana nyhetsgrupper, och när man väl har prenumererat på tjänsten, kostar det ingenting att utnyttja den.

Tänk dig till exempel att någon besöker en nyhetsgrupp som sysslar med frimärkssamling. När nya upplysningar om den här hobbyn skickas in av andra som är med i gruppen, blir dessa tillgängliga för nykomlingen. Han ser inte bara vad en viss person har skrivit till nyhetsgruppen, utan också vad andra har skrivit till svar. Om någon ställer en fråga angående en viss frimärksserie, till exempel, kan det efter en kort stund finnas flera svar från olika delar av världen, och alla som är anslutna till den här nyhetsgruppen kan omedelbart ta del av dessa upplysningar.

En variation på samma tema är Bulletin Board System (BBS), som ibland brukar kallas en elektronisk anslagstavla. En BBS fungerar på ungefär samma sätt som Usenet, med det undantaget att alla filer finns i en enda dator, som vanligtvis sköts av en enskild person eller grupp. Innehållet i sådana nyhetsgrupper återspeglar naturligtvis användarnas intressen, åsikter och värderingar, och de bör därför utnyttjas med urskillning.

Informationssökning

Ett av Internets ursprungliga syften var att människor i olika delar av världen skulle kunna utbyta information. Den lärare som nämndes i den första artikeln fick via Internet kontakt med en annan lärare, som var villig att dela med sig av redan utarbetat kursmaterial. På bara några minuter överfördes de önskade filerna, trots att avståndet var över 300 mil.

Hur skall man då gå till väga om man inte vet hur man skall hitta ett visst ämne på Internet? Precis som man kan få tag i ett telefonnummer genom att använda en telefonkatalog kan man hitta intressanta platser på Internet genom att göra en sökning. Man skriver in ett ord eller uttryck på sin dator och får svar i form av en förteckning över dokument som tar upp det ämnet. I de flesta fall är sökningen gratis och tar bara några sekunder!

Den lantbrukare som nämndes i förra artikeln hade hört talas om en ny metod som kallas precisionsodling och som utnyttjar datorer och satellitkartor. När han knappade in ordet på sin dator, fick han en förteckning över lantbrukare som använde sig av metoden och detaljerade upplysningar om den nya tekniken.

World Wide Web

På den del av Internet som kallas World Wide Web (WWW) använder man sig av en gammal idé — fotnoter — på ett nytt sätt. När författaren till en bok eller tidningsartikel har infogat en asterisk eller någon annan symbol i texten, tittar vi längst ner på sidan och blir kanske hänvisade till någon annan sida eller bok. Den som sammanställer ett Internetdokument kan göra ungefär samma sak med en teknik som gör det möjligt att stryka under eller på annat sätt framhäva vissa ord, uttryck eller symboler i texten.

Det accentuerade ordet eller uttrycket visar läsaren att det finns ytterligare material som behandlar ämnet i fråga, ofta ett annat dokument. Detta Internetdokument kan sedan laddas hem och visas på skärmen. Dokumentet kan till och med finnas på en annan dator i ett annat land. David Peal skriver i sin bok Access the Internet! att den här tekniken ”ger dig tillträde till själva dokumenten, inte bara hänvisningar till dem”.

Med hjälp av World Wide Web kan man också lagra och ta fram bilder, videofilmer och ljud. Loma, den hemmafru som nämndes i början av den första artikeln, hittade till exempel en kort färgfilm som behandlade de senaste teorierna om universums uppkomst och kunde höra berättarens röst via datorns högtalare.

Att surfa på Internet

Med hjälp av en webbläsare kan man snabbt och lätt få fram upplysningar och färgrika bilder som kan finnas lagrade i datorer i många olika länder. Att använda en webbläsare är ungefär som att resa till olika platser, fast lättare. Du kan till exempel titta på Dödahavsrullarna i Jerusalem eller besöka Holocaust Memorial Museum i Washington D.C. Att på det här sättet förflytta sig från den ena webbplatsen till den andra brukar kallas att ”surfa på Nätet”.

Företag och andra organisationer har också börjat använda World Wide Web för att göra reklam för sina varor och tjänster och sprida andra slag av information. De gör då en så kallad hemsida, ett slags elektroniskt skyltfönster. När adressen till hemsidan väl blivit känd, kan presumtiva kunder använda en webbläsare för att ”shoppa” eller skaffa sig information. Men precis som på ett salutorg är inte alla varor och tjänster som bjuds ut på Internet nyttiga.

Teknikutvecklare försöker göra Internet så säkert att man tryggt skall kunna göra konfidentiella och säkra transaktioner. (Vi skall tala mer om säkerheten längre fram.) Ett annat världsomspännande nätverk — som ibland kallas Internet II — håller nu på att utvecklas på grund av den trafikökning som den kommersiella verksamheten har fört med sig.

Vad menas med att ”chatta”?

En annan populär tjänst på Internet är Internet Relay Chat, eller kort och gott ”Chat”. Den innebär att en grupp människor, under fingerat namn, ”samtalar” med varandra via sina datorer. Även om den utnyttjas av människor i alla åldrar, är den särskilt populär bland ungdomar. När en person väl har blivit uppkopplad, kan han komma i kontakt med ett stort antal andra ”chattare” världen över.

Så kallade chatrum eller chatkanaler upprättas för att ventilera ett visst tema, till exempel science fiction, film, sport eller romantik. Alla meddelanden som knappas in i ett visst chatrum framträder så gott som samtidigt på deltagarnas dataskärmar.

Ett chatrum påminner om en stor tillställning, där många människor umgås och pratar ungefär samtidigt — bortsett från att konversationen är skriftlig i stället för muntlig. Chatrummen är vanligtvis öppna dygnet runt. Kristna inser naturligtvis att Bibelns principer beträffande umgänge, till exempel den som framhålls i 1 Korinthierna 15:33, är lika tillämpliga i detta sammanhang som på alla andra områden i livet.a

Vem betalar kalaset?

Du kanske undrar: Vem betalar för den ”fjärrtrafik” som sker på Internet? Utgifterna delas av alla — enskilda och organisationer. De som använder Internet behöver emellertid inte nödvändigtvis få en saltad telefonräkning, även om de har besökt många internationella webbplatser. De flesta Internetanvändare har avtal med kommersiella företag, som i många fall använder sig av fasta månadsavgifter. Internetåterförsäljaren tillhandahåller ofta ett lokalt telefonnummer för att hålla nere kostnaden. Abonnemangsavgiften ligger i regel på omkring 50–150 kronor i månaden. Sedan tillkommer vanligen närsamtalstaxa.

Som du ser öppnar Internet enorma möjligheter. Men bör du ge dig ut på dess elektroniska motorvägar?

[Fotnot]

[Ruta/Bild på sidan 7]

Internetadresser — Vad är det?

För att identifiera personer som är uppkopplade till Internet använder man sig av e-postadresser. Tänk dig att du vill skicka e-post till en vän med adressen drg@tekwriting.com.b I det här exemplet är användarens identitet eller personliga kod ”drg”. Många använder sitt fullständiga namn eller sina initialer som sin personliga kod. Det ord som står efter @-symbolen kan åsyfta deras arbetsgivare, företag eller Internetåterförsäljare. I det här fallet betecknar ”tekwriting” ett sådant företag. Den sista delen av e-postadressen talar om vilken typ av organisation din vän är uppkopplad genom. I det här exemplet syftar ”com” på en kommersiell organisation. Utbildningsorganisationer har liknande adresser men slutar på ”edu”, och ideella organisationer slutar på ”org”. Det finns också en annan e-poststandard, där den sista delen talar om vilket land personen i fråga kommer ifrån. Adressen lvg@spicyfoods.ar betyder till exempel att en person som kallar sig ”lvg” har anknytning till en firma med beteckningen ”spicyfoods” i Argentina.

En annan typ av adresser identifierar dokument som finns på Internet. Låt oss säga att det finns en forskningsrapport om regnskogar i ett dokument med adressen http://www.ecosystems.com/research/forests/rf. Bokstäverna ”http” (Hypertext Transfer Protocol) betecknar det protokoll eller ”språk” som möjliggör överföring av dokumentet, och ”www.ecosystems.com” identifierar servern eller värddatorn — i det här fallet ett kommersiellt företag med beteckningen ”ecosystems”. Sista delen av adressen, ”/research/forests/rf”, är namnet på själva dokumentet. Adresser på World Wide Web kallas ofta URL (Uniform Resource Locator).

Har du verkligen användning för Internet?

ÄR INTERNET något för dig? Det är naturligtvis en personlig fråga, men det är bra att väga fördelar mot nackdelar. Vilka faktorer kan påverka ditt beslut?

Står behovet i proportion till kostnaderna?

Att användningen av Internet har ökat så mycket den senaste tiden beror till stor del på den intensiva marknadsföringen. Syftet med den är givetvis att få människor att tycka att de behöver Internet. När den känslan väl är väckt, tar en del organisationer ut avgifter för upplysningar och tjänster som till en början är gratis — förutom den månatliga anslutningsavgiften. En del dagstidningars Internetservice är ett exempel på detta.

Har du vägt kostnaderna för datautrustning och mjukvara mot ditt faktiska behov? (Jämför Lukas 14:28.) Finns det offentliga bibliotek eller skolor där du kan få pröva Internet? På så sätt kan du se om det är något som du har användning för utan att behöva lägga ner en massa pengar på en egen dator och annan utrustning. Du kanske kan utnyttja den möjligheten någon tid, tills det står klart för dig hur ofta du egentligen behöver dessa tjänster. Tänk på att Internet fanns till i över tjugo år innan allmänheten ens var medveten om det — och än mindre kände något behov av det!

Säkerheten — Är din integritet i fara?

En annan viktig sak som man bör tänka på är sekretessfrågan. När du skickar e-post, till exempel, vill du säkert att bara mottagaren skall få del av innehållet. Medan brevet är på väg kan emellertid en smart och kanske samvetslös person eller grupp snappa upp meddelandet. För att hindra obehöriga från att läsa e-post använder somliga speciella program som krypterar innehållet, dvs. förvränger det till oigenkännlighet. Mottagaren har sedan ett motsvarande program för att dekryptera meddelandet.

En fråga som har debatterats mycket på senaste tiden är överföringen av kreditkortsnummer och andra känsliga upplysningar för kommersiellt bruk på Internet. Även om nya metoder håller på att utvecklas för att öka säkerheten, skriver en expert på informationssäkerhet, Dorothy Denning: ”Fullständigt säkra system finns helt enkelt inte, men risken kan nedbringas högst avsevärt, förmodligen till en nivå som står i proportion till värdet av den information som finns lagrad i systemen och det hot som hackers och insiders utgör.” Inget datasystem är helt säkert, oavsett om det är anslutet till Internet eller inte.

Har du tid med Internet?

En annan viktig aspekt är tiden. Hur lång tid kommer det att ta för dig att installera utrustningen och lära dig att använda Internet? Att surfa på Internet kan, enligt en erfaren Internetinstruktör, vara ”en av de mest vanebildande och tidskrävande aktiviteterna för en ny Internetanvändare”. Varför det?

Det finns en mängd intressanta ämnen och massvis av nya saker att upptäcka. Internet är som ett jättelikt bibliotek med visuellt tilltalande dokument. Att ögna igenom bara en bråkdel av dem kan lätt sluka större delen av kvällen, innan du ens har en tanke på att gå och lägga dig. (Se rutan ”Hur dyrbar är din tid?” på sidan 13.) Detta betyder naturligtvis inte att alla Internetanvändare saknar självbehärskning. Det kan emellertid vara bra att sätta vissa gränser för ”surfandet” beträffande såväl tid som innehåll — i synnerhet för barn och ungdomar. Många familjer gör samma sak med TV-tittandet.a På så sätt får man mer tid för familjeangelägenheter och andliga aktiviteter. — 5 Moseboken 6:6, 7; Matteus 5:3.

Går du miste om något?

Med tiden kommer Internettekniken säkert att användas i allt större utsträckning också i u-länderna. Men tänk på de personer som nämndes i början av den första artikeln. Det mesta av den information som de fick tag i via Internet skulle de också ha kunnat skaffa sig genom att utnyttja bibliotek, telefoner, konventionell postbefordran eller tidningar. I en del fall kanske det går åt lite mer tid och pengar att använda sig av dessa metoder, men för de flesta människor på jorden kommer dessa mer traditionella kommunikationsmetoder förmodligen att vara förhärskande ännu en tid.

Internet — Varför du bör vara försiktig

INTERNET har verkligen en enorm potential när det gäller undervisning och kommunikation. Men trots sin högtekniska aura är Internet behäftat med många av de problem som länge har varit förbundna med televisionen, telefoner, tidningar och bibliotek. Du bör därför fråga dig: Är den information som finns på Internet lämplig för mig och min familj?

På senare tid har det talats mycket om hur lätt det är att få tag i pornografiskt material på Internet. Betyder det att Internet är ett tillhåll för massor av sexuellt avvikande och perversa individer? Somliga menar att detta är en grov överdrift. De framhåller att man måste göra en medveten ansträngning för att hitta anstötligt material.

Det är sant att man måste göra en medveten ansträngning för att få tag i pornografiskt stoff, men andra invänder att det är mycket lättare att hitta sådant stoff på Internet än någon annanstans. Genom att trycka på några knappar kan man snabbt få fram erotiskt material, till exempel bilder och videofilmer med detaljerade sexscener.

Hur mycket pornografiskt stoff som egentligen finns på Internet är för närvarande ett hett debatterat ämne. Somliga menar att en del rapporter överdriver problemets omfattning. Men om du fick veta att det inte fanns 100 giftiga ormar i din trädgård, utan bara några stycken, skulle du då sluta upp att bekymra dig för din familjs säkerhet? De som har tillgång till Internet gör klokt i att iaktta en viss försiktighet.

Var på din vakt mot personer som utnyttjar barn!

Färska nyhetsrapporter visar att pedofiler i vissa fall har tagit del i chatgrupper tillsammans med unga människor. Genom att ge sig ut för att vara barn har dessa vuxna lurat till sig namn och adresser från omisstänksamma ungdomar.

En amerikansk barnavårdsorganisation, National Center for Missing and Exploited Children (NCMEC), har kartlagt en del av denna verksamhet. År 1996 hittade till exempel polisen två flickor från South Carolina i USA, 13 respektive 15 år gamla, som hade varit försvunna i en vecka. De hade begett sig till en annan stat tillsammans med en 18-åring som de hade träffat på Internet. En 35-årig man anklagades för att ha lockat en 14-årig pojke att ta del i perversa sexuella handlingar när hans föräldrar inte var hemma. I båda fallen hade det börjat med ett samtal i ett chatrum på Internet. År 1995 fick en annan vuxen kontakt med en 15-årig pojke på Internet och gick helt fräckt till skolan för att träffa honom. En annan man medgav att han hade haft sexuellt umgänge med en 14-årig flicka. Flickan hade använt sin fars dator för att kommunicera med andra tonåringar via elektroniska anslagstavlor, och det var där hon hade träffat den här mannen. Alla dessa ungdomar hade övertalats att avslöja sin identitet.

Föräldrarnas ansvar

Även om fall som de ovanstående är relativt sällsynta, måste föräldrar ändå begrunda den här saken mycket noga. Vilka metoder kan föräldrar då använda sig av för att hindra att deras barn faller offer för brott eller blir otillbörligt utnyttjade?

Vissa firmor har börjat tillhandahålla olika typer av skydd, från klassificeringssystem av liknande slag som biografernas till program som sållar bort icke önskvärt material och system som innebär att användarna måste bevisa att de är tillräckligt gamla för att få tillgång till vissa typer av information. En del system blockerar material av visst slag innan det når familjens dator. De flesta av dessa system är emellertid inte helt säkra, utan kan överlistas med olika metoder. Det ursprungliga syftet med Internet var ju att det skulle vara okänsligt för störningar, och det är därför svårt att censurera.

En polisinspektör i Kalifornien, som är chef för en undersökningsenhet som sysslar med frågor som rör sexuella övergrepp mot barn, gav följande råd i en intervju med Vakna!: ”Det finns ingenting som kan ersätta föräldrarnas vägledning och tillsyn. Jag har själv en 12-årig son. Min hustru och jag låter honom använda Internet, men vi gör det till en familjeangelägenhet och sätter upp bestämda gränser för hur mycket tid vi ägnar åt det.” Den här pappan är särskilt försiktig när det gäller chatrum och har satt upp restriktiva regler för hur de får användas. Han tillägger: ”Datorn är inte placerad i min sons rum, utan i ett gemensamt utrymme i vårt hem.”

Föräldrar behöver visa intresse och besluta i vilken utsträckning — om alls någon — deras barn skall få använda Internet. Vilka praktiska försiktighetsåtgärder är det då förnuftigt att vidta?

Journalisten David Plotnikoff ger i tidningen San Jose Mercury News en del nyttiga råd till föräldrar som bestämmer sig för att låta barnen använda Internet:

• Dina barn har största glädjen av Internet om ni använder det tillsammans, så att de kan dra nytta av din omdömesförmåga och vägledning. Utan din hjälp, säger han varnande, ”är informationsflödet på Internet precis som vatten utan ett glas”. De regler som du sätter upp är bara ”en utvidgning av de förnuftiga ting som du har försökt lära dina barn hela tiden”. Ett exempel kan vara de råd som du har gett dem angående att tala med främlingar.

• Internet är en offentlig plats och bör inte användas som barnvakt. ”Du skulle väl inte sätta av din 10-åring i en stor stad och säga åt honom eller henne att roa sig på egen hand några timmar?” säger Plotnikoff.

• Lär dig att skilja mellan webbplatser där man spelar spel eller chattar och platser där barnen kan få hjälp med läxorna.

Den av NCMEC utgivna broschyren Child Safety on the Information Highway ger ungdomar en del goda råd:

• Avslöja inte personliga uppgifter, till exempel din adress, ditt telefonnummer eller namnet på din skola. Skicka inte fotografier utan dina föräldrars tillstånd.

• Tala genast om för dina föräldrar om du får ett meddelande som gör dig generad eller illa till mods. Svara aldrig på meddelanden som är fräcka eller utmanande. Informera dina föräldrar, så att de kan kontakta Internetleverantören.

• Samarbeta med dina föräldrar när det gäller att sätta upp regler för ditt surfande, till exempel när och hur länge du får använda Internet och vilka platser du får besöka. Håll sedan fast vid dessa regler.

Vissa försiktighetsåtgärder är också bra för vuxna. En del vuxna har redan blivit indragna i oönskade relationer och allvarliga problem, därför att de har varit oförsiktiga när de tagit del i chatgrupper. Hemlighetsfullheten i chatrummen — bristen på ögonkontakt och en känsla av anonymitet — har skapat en falsk säkerhet och fått dem att sänka garden. Även vuxna bör alltså vara på sin vakt!

Vikten av balans

En del av den information och många av de tjänster som finns att tillgå på Internet har pedagogiskt värde och kan tjäna ett nyttigt syfte. Fler och fler företag har börjat lagra interna dokument på interna nätverk, så kallade intranät. Internetbaserade konferenser, där deltagarna kan höra och ibland till och med se varandra, är en ny företeelse som kan komma att förändra våra rese- och sammanträdesmönster den närmaste framtiden. Somliga firmor distribuerar sin programvara via Internet för att hålla nere kostnaderna. Många serviceföretag som nu behöver en hel del personal för sina affärstransaktioner, till exempel resebyråer och fondmäklare, kommer förmodligen att få erfara ett visst avbräck när Internetanvändare i allt större utsträckning får möjlighet att själva göra transaktioner. Ja, Internet har haft en djupgående inverkan på dagens samhälle och kommer sannolikt att fortsätta att vara ett viktigt medium för informationsutbyte, affärstransaktioner och kommunikation.

I likhet med de flesta hjälpmedel kan Internet vara till praktisk nytta — men det kan också missbrukas. Somliga kan välja att utforska de positiva sidorna lite närmare, medan andra kan välja att inte alls använda sig av Internet. En kristen har inte rätt att sätta sig till doms över andras beslut i personliga frågor. — Romarna 14:4.

Att använda Internet kan vara som att resa till ett nytt land, där det finns många nya saker att se och höra. När man reser bör man uppföra sig korrekt och vidta rimliga försiktighetsåtgärder. Detsamma gäller om du vill ge dig ut på de elektroniska motorvägarna.

[Infälld text på sidan 12]

”Datorn är inte placerad i min sons rum, utan i ett gemensamt utrymme i vårt hem”

[Infälld text på sidan 13]

Internet är en offentlig plats och bör inte användas som barnvakt

[Ruta/Bild på sidan 11]

Behovet av hänsyn och försiktighet

Hänsyn

Tänk på hänsyn och etikett. Många Internetleverantörer har gett ut tänkvärda och förnuftiga normer för uppförandet. Andra användare kommer att uppskatta ditt hänsynsfulla och korrekta uppträdande.

Försiktighet

En del diskussionsgrupper debatterar religiösa eller kontroversiella ämnen. Var försiktig med att göra inlägg i sådana debatter, för om du gör det kommer din e-postadress förmodligen att spridas till alla i gruppen. Detta i sin tur resulterar ofta i en oönskad och tidskrävande korrespondens. Vissa nyhetsgrupper är definitivt inte lämpliga att besöka och än mindre ta del i.

Hur skulle det då vara att starta en diskussionsgrupp eller nyhetsgrupp enbart för medkristna? Det kan faktiskt föra med sig fler problem och risker än man tänkt sig från början. Det har till exempel hänt att individer med oädla motiv har utgett sig för att vara sanna kristna. För närvarande finns det inget system som gör det möjligt för enskilda Internetanvändare att styrka sin identitet. En sådan diskussionsgrupp kan också på sätt och vis liknas vid en stor tillställning, som tar tid och kraft i anspråk och sätter värdens förmåga att öva lämplig tillsyn på svåra prov. — Jämför Ordspråken 27:12.

[Ruta/Bild på sidan 13]

Hur dyrbar är din tid?

Under det här seklet har vårt liv blivit mer och mer komplicerat. Nya uppfinningar som har varit till nytta för somliga har ofta visat sig vara en tidstjuv för andra. Omoraliska och våldspräglade TV-program, pornografiska böcker, nedbrytande musik och liknande företeelser vittnar också om att många innovationer har missbrukats. Det är inte nog med att de slukar dyrbar tid, utan de skadar också människor i andligt avseende.

En kristen vill naturligtvis prioritera andliga ting, till exempel att dagligen läsa Bibeln och ingående lära känna de ovärderliga bibliska sanningar som behandlas i tidskrifterna Vakttornet och Vakna! och i andra publikationer som ges ut av Sällskapet Vakttornet. Eviga välsignelser kommer dig till del — inte genom att du surfar på Internet, utan genom att du använder din tid till att inhämta kunskap om den ende sanne Guden och om hans Son, Jesus Kristus, och sedan gör ditt bästa för att tillämpa den kunskapen i ditt eget liv. — Johannes 17:3; se också Efesierna 5:15–17.