En annan gjord undersökning koncentrerade sig på vilken roll som optimism och pessimism spelade när det gäller kranskärlssjukdomar. Man gjorde en noggrann bedömning av en grupp på över 1 300 män när det gällde om de hade en optimistisk eller pessimistisk syn på livet. Vid en uppföljning tio år senare fann man att över 12 procent av dessa män hade drabbats av någon form av kranskärlssjukdom. Bland dessa var pessimisterna nästan dubbelt så många som optimisterna. Laura Kubzansky, en universitetslektor som forskar om hälsa och socialt beteende vid Harvard School of Public Health, säger: ”De flesta bevisen för påståendet att det är bra för hälsan att ’tänka positivt’ bygger på berättelser, men den här undersökningen ger några av de första faktiska medicinska bevisen för detta när det gäller hjärtsjukdomar.”

Vissa undersökningar har visat att de som tycker sig ha dålig hälsa faktiskt tillfrisknar långsammare efter en operation än de som tycker sig ha god hälsa. Till och med lång livslängd har förknippats med optimism. I en undersökning ville man ta reda på hur äldre människor påverkades av en positiv eller negativ syn på åldrandet. Efter att ha utsatts för flyktiga budskap, i vilka man förknippat åldrandet med ökad vishet och erfarenhet, fick de en spänstigare gång. Förbättringen motsvarade faktiskt resultatet av ett 12-veckors motionsprogram!

Optimism, pessimism och ditt liv

Forskare har funnit att optimister har nytta av sin positiva syn på många olika sätt. De verkar prestera bättre i skolan, på arbetet och även inom idrotten. Man undersökte exempelvis ett lag kvinnliga löpare. Tränarna gjorde utförliga bedömningar enbart utifrån kvinnornas idrottsliga talanger. Samtidigt utfrågades kvinnorna själva, och man analyserade grundligt hur hoppfulla de var. Det visade sig att det gick mycket bättre att förutse hur kvinnorna skulle lyckas genom att se på hur hoppfulla de var än genom att se på tränarnas bedömningar. Varför har hoppet sådan kraft?

Man har lärt sig mycket genom att studera motsatsen till optimism, nämligen pessimism. Under 1960-talet gjorde man några oväntade upptäckter om djurs beteende, och detta fick forskare att mynta uttrycket ”inlärd hjälplöshet”. De upptäckte att människor också kan drabbas av någon form av detta syndrom. Försökspersoner som utsattes för ett obehagligt ljud fick till exempel veta att de kunde lära sig att få det att upphöra genom att trycka på en rad knappar. De lyckades stoppa oljudet.

En annan grupp fick veta samma sak, men när de tryckte på knapparna hände ingenting. Som du kan förstå utvecklade många i den gruppen en känsla av hjälplöshet. I senare försök tvekade de att göra något alls. De var övertygade om att det inte spelade någon roll vad de än gjorde. Men till och med i den gruppen vägrade optimisterna att ge efter för en sådan sinnesinställning.