• Underbart danad för att uppehålla livet
    Vakna! – 1988 | 8 augusti

    • Livets flod i ditt inre

      Antalet celler i människokroppen är ofattbart stort, enligt en försiktig beräkning omkring 75 biljoner — ett antal som är 15 tusen gånger högre än jordens befolkning. För att syret skall nå fram till var och en av dessa celler krävs ett transportsystem som är mer komplicerat och effektivt än motsvarande system i en modern storstad.

      Kroppens transportsystem utgörs av blod som flyter genom hjärtat, artärerna, venerna och ett nätverk av mindre blodkärl. Det är ”ett slutet system bestående av omkring 160.000 kilometer ... rörledningar”, sägs det i boken The Human Body. Enligt den beräkningen skulle människans blodkärl, om de lades efter varandra, nå fyra gånger runt jorden.

      Detta ofantliga nätverk transporterar också mikroskopiska näringspartiklar som absorberats från tarmväggarna. Hela kroppen förses således med näring och syre, även till synes oviktiga delar. Det finns till exempel omkring fem miljoner hårstrån på din hud, men ändå når nätverket av fina blodkärl ut till vart och ett av dem. Den omsorg som visas varje litet hårstrå är verkligen något att förundra sig över. ”Var inte rädda”, sade Jesus till sina lärjungar, ”på er är till och med hårstråna räknade.” — Matteus 10:28, 30, 1981.

      Blodet transporterar det byggnadsmaterial av vilket kroppen tillverkar uppskattningsvis tre miljarder nya celler i minuten. Hårets tillväxt är en följd av att celler nybildas vid roten. Vartefter döda hudceller bortstöts från kroppen, ersätts de underifrån av nya celler. Celler utstöts ständigt från tarmväggarna, och nya celler bildas för att ersätta dem. Miljoner röda blodkroppar tillverkas i din benmärg varje sekund!

      All denna verksamhet ger naturligtvis upphov åt en hel del avfallsprodukter. Också här kommer blodet till undsättning genom att avlägsna koldioxid och mindre avfallspartiklar. Större avfallspartiklar, till exempel döda celler, uppslukas av vita blodkroppar, som tränger in i vävnaderna från blodet. Vid infektioner strömmar stora mängder av dessa renhållningsarbetare till för att utföra sitt arbete. Långt innan dessa fakta var kända av läkarvetenskapen hade bibeln gett följande enkla förklaring: ”Köttets själ [eller liv] är i blodet.” — 3 Moseboken 17:11, 14, NW.

      Hur kroppen klarar av blodförluster

      Har du någon gång skadat dig, så att det började blöda ymnigt? Om du hade förlorat alltför mycket blod, kunde det ha lett till döden. Men i de flesta fall träder förunderliga skyddsmekanismer, som forskarna ännu inte helt förstår, i funktion för att förhindra en olycklig utgång.

      När en skada uppstår, sker först en sammandragning av själva det skadade blodkärlet för att minska blodflödet. Därefter träder en annan mekanism snabbt i funktion. Blodplättar i närheten av det skadade stället blir klibbiga och klumpar samman. Trådar av fibrin börjar sedan bildas i såret. Dessa binder samman blodplättarna till ett koagel och täpper till kärlet och förhindrar vidare blödning.

      Men vad händer om dessa mekanismer inte klarar av situationen? Stora blödningar utlöser andra mekanismer. Små receptorer i artärerna registrerar snabbt varje blodtrycksfall. Impulser sänds till hjärnan, som i sin tur sänder ut signaler som får blodkärlen att sammandra sig. Samtidigt ger hjärnan order till hjärtat att slå hårdare. Om blödningen fortsätter, blir hjärnan själv lidande av detta och svarar med att intensifiera dessa nervimpulser. Hjärtfrekvensen kan då öka från normalt 72 slag i minuten till omkring 200. Hur effektiva är dessa mekanismer?

      Sammandragningen av blodkärlen minskar blodflödet till de flesta delar av kroppen. Detta, jämte den ökade hjärtfrekvensen, bidrar till att uppehålla blodtrycket. ”Men genom en underbar anordning”, förklarar dr A. Rendle Short i sin bok Wonderfully Made, ”är artärerna i hjärnan undantagna från den generella blodkärlssammandragningen.” Samma sak gäller de artärer som förser hjärtats muskler med blod. Genom dessa vitala organ är således blodflödet i stort sett normalt. Enligt professor Arthur Guytons bok Textbook of Medical Physiology gör dessa reflexer att ”den blodförlust som kan äga rum utan att döden inträffar fördubblas i jämförelse med vad som skulle vara möjligt om dessa saknades”.

      Samtidigt träder andra mekanismer i funktion för att öka blodvolymen. Som dr Miller förklarar i sin bok Vår sinnrika kropp: ”Alltså är det först och främst viktigt att vätskemängden återställs. Om blodet tappas av tillräckligt sakta, kan kroppen göra detta själv genom att späda ut blodet. Vätska tas upp ur vävnader, urinavsöndringen minskas automatiskt och vattenintaget via munnen ökar.”

      Även om dr Miller ställer sig positiv till blodtransfusioner vid större blödningar, medger han dock: ”Vad som mest omedelbart hotar patientens liv är inte blodknappheten som sådan, utan den otillräckliga vätskemängden. ... Tillförseln av ... plasmaersättning är en fullt acceptabel interimsåtgärd, eftersom den ligger i linje med kroppens egen strävan att vidmakthålla blodets volym genom att späda ut det.” Professor Guyton säger: ”Man har utvecklat olika plasmaersättningar som utför nästan samma funktion [i blodomloppet] som plasma [blodets flytande del].”

      Kroppen har också vissa mekanismer som kompenserar bristen på syretransporterande röda blodkroppar. Som det sades i ett avsnitt av TV-programmet The Living Body: ”I normala fall utnyttjar vår benmärg endast cirka 20 procent av sin totala kapacitet när den framställer röda blodkroppar. Detta innebär att om det plötsligt blir brist på röda blodkroppar, kan kroppen driva upp produktionstakten till omkring det femdubbla.”