”Träden på dessa indiska öar är obeskrivliga i sin mångfald”, utropade den spanske krönikören Gonzalo Fernández de Oviedo år 1526. Hans ord är lika aktuella i dag, närmare fem århundraden senare. Författaren Cynthia Russ Ramsay skriver: ”Regnskogen är det mest mångskiftande, det mest komplicerade och det minst förstådda ekosystemet på jorden.”

En expert på tropiska växter och djur, Seymour Sohmer, förklarar: ”Vi får aldrig glömma att vi knappast vet någonting om de flesta tropiska regnskogars uppbyggnad och funktion, för att inte tala om de växt- och djurarter som de innehåller.” Det stora antalet arter och det komplicerade samspelet dem emellan gör att forskarna står inför en överväldigande uppgift.

Tempererade skogar innehåller ofta bara en handfull trädslag per hektar. I regnskogen däremot kan ett hektar innehålla över 80 olika arter, trots att det sammanlagda antalet träd per hektar i regel inte uppgår till mer än 700. Eftersom det är en svår och mödosam uppgift att klassificera en sådan mångfald arter, är det sällan ett regnskogsområde på mer än ett hektar har varit föremål för noggrann analys. De analyser som har gjorts har emellertid gett förbluffande resultat.

Det rika urvalet träd erbjuder oräkneliga ekologiska nischer för en mängd olika djurarter — långt fler än någon hade föreställt sig. Enligt den amerikanska vetenskapsakademin hyser ett tio kvadratkilometer stort område orörd regnskog i genomsnitt 125 olika däggdjursarter, 100 kräldjursarter, 400 fågelarter och 150 fjärilsarter. Som jämförelse kan nämnas att hela den nordamerikanska kontinenten har mindre än 1.000 fågelarter, flyttfåglar inräknade.

Även om en del av alla dessa växt- eller djurarter förekommer i stora delar av regnskogen, finns det andra vars förekomst är begränsad till ett enda bergsområde. Det är det som gör dem så sårbara. När en bergås i Ecuador kalhöggs för några år sedan, utrotades 90 endemiska arter.

En amerikansk expertgrupp som sysslar med frågor som rör den tropiska regnskogen säger varnande med tanke på sådana tragedier: ”Världens nationer måste snarast vidta skyndsamma och samordnade åtgärder för att lösa problemet, om dessa grovt underskattade och förmodligen oersättliga naturresurser inte skall vara praktiskt taget utrotade i början av nästa sekel.”

Vi människor har inte råd att ignorera ursprunget till vår livsmedelsförsörjning. Både grödor och husdjur kan bli försvagade av alltför mycket inavel. Regnskogen med dess enorma mångfald arter kan tillhandahålla den genetiska variation som behövs för att stärka dessa växter och djur. Den mexikanske botanisten Rafael Guzmán upptäckte till exempel för en del år sedan en ny gräsart som är släkt med den moderna majsen. Hans upptäckt har väckt stort intresse bland jordbrukare, eftersom detta gräs (Zea diploperennis) är resistent mot fem av de sju allvarliga sjukdomar som kan ödelägga hela majsskördar. Forskare hoppas kunna använda den nya arten för att utveckla sjukdomsresistenta varieteter av majs.

År 1987 fridlyste den mexikanska staten det bergsområde där denna vilda majs hade påträffats. Men eftersom så mycket regnskog förstörs varje år, går utan tvivel andra ovärderliga växt- och djurarter förlorade innan de ens upptäcks. I skogarna i sydöstra Asien finns flera arter av vildoxar som skulle kunna stärka de tama kreatursstammarna. Men alla dessa arter är nu utrotningshotade, därför att deras naturliga miljö skövlas.