Den globala handeln — hur den påverkar dig
NÄR Peter förlorade sitt jobb hos det multinationella företag där han arbetat i 20 år, angavs helt enkelt ”globaliseringen av ekonomin” som orsak till uppsägningen. När Thailands valuta, bahten, förlorade mer än hälften av sitt värde, framträdde landets finansminister i TV och kritiserade skarpt ”globaliseringen”. När priset på ris ökade med 60 procent i ett land i Sydostasien, löd tidningskioskernas löpsedelsrubriker: ”Det är globaliseringen!”
Vad är egentligen den ekonomiska globaliseringen? Hur och varför påverkar den ditt land och din plånbok? Vad ligger bakom den här trenden?
Vad är globalisering?
Som ett ekonomiskt fenomen är globalisering en övergång från ett system med klart åtskilda nationella ekonomier till en global ekonomi. I dagens ”globala by” har produktionen av varor internationaliserats, och pengar flyttas fritt och på ett ögonblick över gränserna. Det är i realiteten handel utan gränser. I detta system utövar multinationella företag oerhört stor makt, samtidigt som anonyma investerare kan framkalla materiellt välstånd eller orsaka förödande depression i vilken som helst del av världen.
Globaliseringen är både en orsak till och ett resultat av den moderna informationsrevolutionen. Den har drivits fram av dramatiska förbättringar inom telekommunikationsområdet, den otroliga ökningen av datorkraft och utvecklingen av informationsnätverk såsom Internet. Dessa tekniker bidrar till att riva ner de murar som fysiska avstånd kan utgöra. Med vilka resultat?
På gott eller ont?
Enligt globaliseringens förespråkare kan den bli ett drivhus av handel och investeringar som bygger upp ekonomier och stimulerar utveckling även i världens fattigaste länder. Så till exempel har enbart under 1990-talet utländska investerare låtit en biljon dollar strömma till utvecklingsekonomier. Denna enastående ökning av internationella investeringar har gjort det möjligt att bygga vägar, flygplatser och fabriker i fattigare nationer. Globaliseringen har sannerligen varit en kraft som har höjt levnadsstandarden i en del länder världen runt. Peter Sutherland, ordförande i ett råd för internationell utveckling, The Overseas Development Council, säger att ”fram till helt nyligen tog det åtminstone två generationer för levnadsstandarden att fördubblas, men i Kina fördubblas nu levnadsstandarden vart tionde år”. Globaliseringen ses bringa oanade möjligheter till miljarder människor. Den häpnadsväckande expansionen i världshandeln har framkallat en våg av produktivitet och effektivitet och har skapat nya jobb.
Kritikerna menar däremot att globaliseringen också kan få ekonomier att falla över en natt. Några få klick på en datormus kan mycket snabbt sänka värdet på en nations valuta och radera ut en livstids besparingar för miljoner familjeförsörjare. Olycksbådande ord från en inflytelserik analytiker i USA:s finanscentrum, Wall Street, kan på ett ögonblick få en hop panikslagna investerare att sälja sina aktier i asiatiska företag och orsaka en enorm brist på kapital som till sist skulle kunna tvinga miljoner in i fattigdom. Styrelsen i ett bolag kan besluta att stänga en fabrik i Mexico och öppna en i Thailand i stället, vilket skapar arbeten i Asien, medan hundratals familjer i Latinamerika hamnar i armod.
Många påpekar att globaliseringen har gjort livet svårare för stora delar av det mänskliga samhället och att den hotar att låta en del av världen hamna på efterkälken. ”Det är ingen tillfällighet att de nedslående ekonomiska resultaten i stora delar av Afrika söder om Sahara återspeglar en brist på integration i världsekonomin — således ingen framgångsrik handel och ingen förmåga att locka investerare”, sade Sutherland.
Smittsamma effekter som kan göra dig rik eller fattig
På vilket sätt berörs du av detta? Lokala, nationella och regionala ekonomier har flätats samman och blivit beroende av varandra. På så sätt kan sjukdomssymtom i en ekonomi snabbt sprida sig och infektera andra ekonomier — inklusive ditt eget lands. Ett exempel är att den globala finansiella kris som hade en förödande effekt på Asien år 1997 och Ryssland och Latinamerika åren 1998 och 1999 nu hotar att tillfoga högkonjunkturen i USA, i länder i Europa och i många andra länder med stabil ekonomi betydande skada. Ekonomier som ena stunden verkade välmående hade i nästa stund fått allvarliga problem — tydligen inte på grund av någon ny utveckling inom de egna gränserna, utan på grund av en finansiell chockvåg utifrån. Ekonomer kallar detta fenomen ”finansiell smitta”. Lionel Barber på Financial Times säger: ”De finansiella chockvågorna inträffar samtidigt och är i många fall ömsesidigt förstärkande. Smittan är inte längre en risk; den är en faktum.”
Över hela världen har globaliseringen därför mer och mer vävt samman människors liv till ett enda ekonomiskt täcke. Oberoende av var du bor påverkas du av sådan smitta på mer än ett sätt. Betrakta följande exempel. När Brasilien lät sin valutakurs flyta i januari 1999, var det en chock för argentinska kycklinguppfödare att inse att Brasilien sålde sin kyckling billigare än vad de själva kunde göra till stormarknaderna i Buenos Aires. Dessutom hade den internationella ekonomiska nedgången redan kraftigt sänkt priset på virke, soja, fruktjuice, nötkött och ost från Argentina. Låga priser och minskad efterfrågan ledde till att argentinska mejerier måste stängas, något som gjorde hundratals arbetslösa.
Under tiden fann svinuppfödare i Illinois i USA, som tidigare med framgång exporterat griskött till länder i Asien med blomstrande ekonomier, att de nu måste sänka sina priser, eftersom efterfrågan sjunkit och konkurrensen hårdnat. ”Vi har aldrig tidigare upplevt en så stor förlust inom gödsvinsbranschen, inte ens under den stora depressionen”, klagade en uppfödare. I samma land permitterades stålarbetare, eftersom deras företag ställdes inför en störtflod av importerat stål från Kina, Japan, Ryssland, Indonesien och andra länder — som alla hade svaga valutor, vilket gjorde deras exportvaror mycket billiga. Till odlarnas förfäran hopades osåld spannmål i lagerutrymmen i USA på grund av bristen på asiatiska köpare.
Konsekvenserna av globaliseringen förstärks ytterligare av att banker och pensionsfonder i rika länder har lånat ut till eller gjort betydande investeringar i ”tillväxtmarknader” — en förskönande omskrivning för vissa ekonomier i utvecklingsvärlden. När dessa kollapsade under finanskrisen åren 1997–1999, hade detta därför en direkt inverkan på vanliga medborgare som antingen var pensionärer eller hade sitt sparkapital i banker som drabbades av förluster. Nästan alla kände av skräcken för förlust, direkt eller indirekt.
De rika blir rikare, de fattiga fattigare
En närmare undersökning av globaliseringsprocessen visar att den har skapat växande öar av rikedom i fattiga länder och svällande hav av fattigdom i rikare länder. Hur kan det komma sig? David Korten besvarar delvis den frågan i sin bok När företagen styr världen: ”Den snabba ekonomiska tillväxten i låginkomstländerna ger ett lyckligt fåtal tillgång till moderna flygplatser, TV, snabba motorvägar och luftkonditionerade köpcentra med avancerad konsumentelektronik och modekläder. Den förbättrar sällan den stora massans livsvillkor. Den här sortens tillväxt kräver att ekonomin inriktas på export, så att man får in den utländska valuta som de rika behöver för att kunna handla det de vill ha. Alltså utnyttjar man de fattigas jord för att odla exportgrödor. De tidigare brukarna av jorden tvingas flytta till städernas slum och försöka överleva på de svältlöner de får när de arbetar i fabriker som producerar för export. Familjer splittras, den sociala väven tänjs till bristningsgränsen, och våldet blossar upp överallt. De som tjänat på tillväxten behöver då ännu mer utländsk valuta för att kunna importera vapen, så att de kan försvara sig mot de utslagnas vrede.”
Runt om på jorden har globaliseringen orsakat stora påfrestningar för arbetarklassen när regeringar har sänkt löner och försämrat arbetsförhållanden i försök att dra till sig utländska investeringar med löften om låga kostnader. Medan en del industrialiserade länder har dragit fördel av ökad export som ett resultat av friare världshandel, har fattigare nationer i stort sett inte fått vara med och dela på kakan.
Hur allvarlig har bristen på jämlikhet blivit? Beakta bara en enda statistisk uppgift som Korten anför: ”Det finns nu [år 1998] 477 [dollar]miljardärer i världen, en uppgång från endast 274 år 1991. Deras kombinerade tillgångar är grovt räknat jämförbara med de sammantagna årliga inkomsterna hos den fattigaste hälften av mänskligheten — 2,8 miljarder människor.” Boven i dramat? ”Detta är en direkt följd av en oreglerad global ekonomi.”
Framdriven av girighet — en sund trend?
Vad är globaliseringens fundamentala brist? I sina kommentarer till den finansiella krisen åren 1997 och 1998 sade skribenten Jim Hoagland att framtida historiker ”kommer att finna spår av försummade tillfällen, bristande internationellt samarbete och mänsklig girighet”. En del frågar: ”Kan det finnas fred och välstånd över hela världen med ett ekonomiskt system som ställer en rik minoritet mot en utarmad majoritet i en strid på liv och död? Är det etiskt rätt att ett litet antal vinnare njuter av överdådig rikedom, medan ett mycket större antal förlorare tvingas in i förnedrande misär?”
Ja, omättlig girighet och brist på moral har verkligen skapat en värld av enorma ekonomiska klyftor. Det som en lagkunnig man sade för 2.000 år sedan är fortfarande sant: ”Kärleken till pengar är nämligen en rot till alla slags skadliga ting.” (1 Timoteus 6:10) Är mänskliga regeringar villiga att ta itu med sådana medfödda brister i människans ofullkomliga natur för att uppnå framgång? Brasiliens president, Fernando Cardoso, uttryckte sina farhågor: ”Uppgiften att ge globaliseringen en mänsklig dimension har blivit en allvarlig utmaning, eftersom vi alla har att göra med ... det etiska tomrum som dyrkan av marknaden orsakat.”
”Episk kamp om makt och värderingar”
I en föreläsning vid den 22:a världskonferens som hölls av en organisation för internationell utveckling, The Society for International Development, uttryckte David Korten sina tvivel om vissa av de positiva effekterna av den globala ekonomin: Han sade att det pågår ”en episk kamp om makt och värderingar mellan människor nästan överallt och den globala ekonomins institutioner. Resultatet av denna kamp kommer troligen att avgöra om tjugohundratalet markerar vår arts nedgång i en anarki av girighet, våld, social utslagning och miljöförstöring som lätt skulle kunna leda till vår egen utrotning. Eller utvecklingen till blomstrande, civiliserade samhällen som är inriktade på att leva och där alla människor kan leva utan brist och leva i fred med varandra och i harmoni med planeten.”
[Ruta/Bild på sidan 22]
”VÄRLDEN BLIR MER GLOBAL”
Det här uttrycket användes i en ledarartikel i tidskriften Asiaweek i numret för 26 februari 1999 som förklarade: ”Världen blir mer global tack vare det fria flödet av handel, kapital, information och teknik. ... Strategin heter integration: ju fler regioner och nationer som binds samman i planetens nätverk, desto större blir marknaden för hela världens producenter.”
Artikeln framhöll också: ”Härdsmältan som svepte med sig Ostasiens, Rysslands och Brasiliens ekonomier [under de senaste åren] har visat att i den här ekonomiskt och tekniskt alltmer integrerade världen är det kortsiktigt att utveckla en viss region medan andra går under.”
Samma artikel varnade för att degradera Asien till ”ekonomiska och politiska bakvatten” och påminde läsarna om att ”världens näst största och tredje största ekonomier fortfarande är Japan och Kina”. Den fortsatte: ”Asiens befolkningstäthet är i sig själv en kraft att räkna med.” Asiens miljarder kan inte förbises. Vi lever sannerligen i en global ekonomi, och handelshindren har krympt.
[Bilder på sidan 23]
Globaliseringen har beskyllts för att öka klyftan mellan rika och fattiga