”Den här gången är han kanske annorlunda”

ROXANAa är en pigg och attraktiv kvinna, mor till fyra barn och gift med en högt aktad kirurg i Sydamerika. ”Min man kan konsten att charma kvinnor och göra sig populär bland män”, säger hon. Men han har en dålig sida som inte ens deras närmaste vänner har sett. ”Han är ett monster hemma. Han är fruktansvärt svartsjuk.”

Ångesten syns tydligt i Roxanas ögon när hon berättar vidare om sitt liv. ”Problemet började redan några veckor efter det att vi hade gift oss. Mina bröder och min mamma besökte oss, och jag tyckte att det var så trevligt. Vi pratade och skrattade tillsammans. Men när de hade gått, tog min man mig och kastade mig på soffan, helt vild av raseri. Jag trodde inte det var sant.”

Men tyvärr var det här bara början, för Roxana har nu under årens lopp blivit misshandlad många gånger. Misshandeln tycks följa ett bestämt mönster. Han slår henne, ber sedan om förlåtelse från djupet av sitt hjärta och lovar att aldrig göra så igen. Han bättrar sig, men bara tillfälligt. Sedan börjar mardrömmen igen. ”Jämt tänker jag: ’Den här gången är han kanske annorlunda’”, säger Roxana. ”Och varje gång som jag har flytt vänder jag tillbaka till honom.”

Roxana är rädd att hennes man en dag skall ta till ännu mer våld. ”Han har hotat att döda mig, barnen och även sig själv”, säger hon. ”En gång tog han en sax och hotade att sticka den i halsen på mig. En annan gång hotade han mig med en pistol som han riktade mot örat och tryckte av! Jag hade tur, för den var inte laddad, men jag var livrädd; jag trodde att jag skulle dö av skräck.”

Jag vågade inte säga något

Det finns miljoner kvinnor över hela världen som i likhet med Roxana misshandlas av sina män.b Många av dem vågar inte berätta om det våld de utsätts för. De menar att det är meningslöst, för många sådana män förnekar i alla fall anklagelserna och säger bara: ”Min hustru är så lättretlig och nervös”, eller: ”Hon har en tendens att alltid överdriva.”

Det är sorgligt att så många kvinnor skall behöva leva i ständig skräck för att bli misshandlade i sitt eget hem, den plats där de borde kunna känna sig säkrast. Men det beklagliga är att det ofta är förövaren som man visar medkänsla, inte offret. En del kan för sitt liv inte tro att en man som är så fin och så aktad i samhället skulle kunna slå sin hustru. Vi kan ta Anita som exempel och se vad som hände när hon berättade om den misshandel som hennes högt aktade man utsatte henne för. ”En man, en bekant till oss, sade till mig: ’Hur kan du komma med sådana anklagelser mot en så fin man.’ En annan sade att jag måste ha provocerat honom på något sätt! Till och med efter det att min man hade blivit avslöjad började en del av mina vänner undvika mig. De menade att ’det är så män är’ och att jag därför borde ha funnit mig i den behandlingen.”

Som Anitas erfarenhet visar är det många som har svårt att fatta hur förskräckligt det är att bli misshandlad av sin man. Vad är det som får en man att vara så elak mot den kvinna som han påstår sig älska? Hur kan de som blir offer för denna form av våld få hjälp?

[Fotnoter]

[Ruta/Bild på sidan 4]

Familjevåld omfattar mycket

Enligt FN-deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor kan uttrycket ”våld mot kvinnor” avse ”varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, inklusive hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker offentligt eller privat”. Den här formen av våld omfattar bland annat ”fysiskt, sexualiserat och psykiskt våld som förekommer inom familjen – utövat av make eller annan, våld ute i samhället och förövat av enskilda eller av staten eller tolererat av staten. Närmare bestämt åsyftas misshandel, sexuellt utnyttjande av flickor, våld relaterat till hemgift, våldtäkt inom och utom äktenskapet, kvinnlig könsstympning, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande och trakasserier, handel med kvinnor och tvångsprostitution”, som det uttrycks i boken Våld mot kvinnor.

Varför misshandlar män kvinnor?

SOMLIGA experter säger att sannolikheten för att en kvinna skall bli dödad av sin man eller pojkvän är större än sannolikheten för att hon skall bli dödad av någon annan, alla kategorier inräknade. I ett försök att få stopp på kvinnomisshandeln har man gjort ett stort antal undersökningar och ställt vissa frågor. Vad är det för slag av man som misshandlar sin hustru? Hurdan var hans barndom? Brukade han våld redan innan de var gifta? Hur svarar en kvinnomisshandlare på olika former av behandling?

Experterna har kommit fram till att det finns en lång rad olika typer av kvinnomisshandlare; alla är inte lika. I den ena änden av skalan finns den typ av man som tar till våld bara någon enstaka gång. Han använder inga vapen, och han har inte för vana att misshandla sin hustru. Han är normalt inte våldsam, och om han någon gång skulle ta till våld, tycks det vara yttre faktorer som driver honom till det. I den andra änden av skalan finns den typ av man som har utvecklat vanan att ständigt och jämt misshandla sin hustru. Han misshandlar henne ofta och tycks inte ha några större samvetskval för det.

Men bara för att det finns olika slag av kvinnomisshandlare är inte vissa former av kvinnomisshandel mindre allvarliga. Alla former av fysisk misshandel kan skada, ja, till och med leda till döden. Därför spelar det ingen roll om en man sällan tar till våld eller om han är mindre våldsam än andra. Det finns ingen ursäkt för ett sådant handlande. Det finns helt enkelt inte någon form av misshandel som är ”godtagbar”. Men vad kan det då vara som får en man att misshandla den kvinna som han har lovat att älska så länge han lever?

Familjen och dess inverkan

Något som kanske inte är så förvånansvärt är att många män som misshandlar sin hustru har växt upp i en familj där våld och misshandel förekommer. ”De flesta som misshandlar en kvinna har växt upp i ett hem där det råder ’krig’”, skriver Michael Groetsch, som har forskat i ämnet kvinnomisshandel i mer än tjugo år. ”De har ända sedan de var små växt upp i en miljö där psykiskt och fysiskt våld varit något helt ’normalt’.” En man som växer upp i en sådan miljö kan, enligt en expert, ”ta till sig faderns förakt för kvinnor mycket tidigt i livet. Pojken lär sig att en man alltid måste ha kontroll över kvinnor och att sättet att få kontroll är att skrämma dem och såra och förnedra dem. Samtidigt lär han sig att det enda säkra sättet att bli uppskattad av sin far är att bete sig som han.”

Bibeln visar tydligt att en förälders uppförande i hög grad påverkar ett barn antingen i god eller i dålig riktning. (Ordspråken 22:6; Kolosserna 3:21) Uppväxtmiljön är naturligtvis inte en ursäkt för kvinnomisshandel, men den kan förklara varifrån mannen har fått sitt våldsamma humör.

Kulturell bakgrund påverkar

I vissa länder anses det vara godtagbart att slå en kvinna, ja, det betraktas till och med som helt normalt. ”I många samhällen sitter det djupt att mannen har rätt att slå eller skrämma sin hustru”, heter det i en FN-rapport.

Även i länder där sådan misshandel inte är accepterad finns det många som ändå utövar våld mot kvinnor. Det är upprörande att se hur irrationellt en del män tänker i den här frågan. Enligt den sydafrikanska tidningen Weekly Mail and Guardian fann man, när man gjorde en undersökning på halvön vid Kapstaden, att flertalet män som påstod att de inte misshandlade sin hustru ansåg att det var helt i sin ordning att slå en kvinna och att det inte kan betraktas som misshandel.

Det är tydligt att en sådan förvrängd syn ofta grundläggs i barndomen. I Storbritannien gjorde man en undersökning som visade att 75 procent av pojkarna i åldern 11 och 12 år anser att en man har rätt att slå en kvinna om han blir uppretad.

Ingen ursäkt finns för misshandel

De faktorer som nu har nämnts kan förklara varför en man misshandlar sin hustru, men de utgör ingen ursäkt. Att slå sin hustru är helt enkelt en allvarlig synd i Guds ögon. I hans ord, Bibeln, läser vi: ”Männen [bör] älska sina hustrur som sina egna kroppar. Den som älskar sin hustru älskar sig själv, ty ingen har någonsin hatat sitt eget kött, utan han när och vårdar det ömt, alldeles som Kristus också gör med församlingen.” (Efesierna 5:28, 29)

Bibeln har för länge sedan förutsagt vad som skulle känneteckna många under ”denna tidsålders slut”: ”Deras tal skall vara fullt av smädelser”, de skall ”inte känna tillgivenhet för någon”, och de skall ”sakna all självbehärskning och vara förråade”, för att bara nämna några exempel. (2 Timoteus 3:1–3, Hedegård) Bara detta att kvinnomisshandel förekommer så allmänt visar att vi lever i just den tid som den här profetian talar om. Men vad kan man då göra för att stödja offren? Finns det något hopp om att en man som misshandlar kvinnor kan ändra beteende?

[Infälld text på sidan 5]

”Det är lika brottsligt att slå sin hustru som att slå en främmande människa.” – When Men Batter Women

[Ruta på sidan 6]

Machismo — Ett världsomfattande problem

Machismo är ett ”aggressivt manlighetsideal, särskilt förknippat med ibero-amerikansk kultur. ... Machismo karakteriseras av självsäkerhet, kvinnoerövringar, aggressivitet, styrka och charm”, enligt Nationalencyklopedin. Men machismo förekommer inte bara i Latinamerika, vilket följande rapporter visar.

Egypten: En tre månader lång studie i Alexandria visade att familjevåld är den främsta orsaken till att kvinnor skadas. Och 27,9 procent av alla läkarbesök som kvinnor gör beror på just sådana skador. (Resumé 5 av FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995)

Thailand: I Bangkoks största förort misshandlas regelbundet 50 procent av alla gifta kvinnor. (Pacific Institute for Women’s Health)

Hongkong: ”Antalet kvinnor som säger att de har blivit slagna av sin partner har under det senaste året ökat med mer än 40 procent.” (South China Morning Post för 21 juli 2000)

Japan: Antalet kvinnor som sökt skydd hos någon kvinnojour steg från 4 843 år 1995 till 6 340 år 1998. ”Omkring en tredjedel av dem sade att de hade sökt skydd därför att deras män hade uppträtt så våldsamt.” (The Japan Times för 10 september 2000)

Storbritannien: ”Var sjätte sekund blir någon våldtagen, misshandlad eller knivhuggen i ett hem någonstans i Storbritannien.” Enligt Scotland Yard ”får polisen varje dag ta emot 1 300 telefonsamtal från offer för familjevåld – eller mer än 570 000 samtal per år. Åttioen procent av de drabbade är kvinnor som angripits av män.” (The Times för 25 oktober 2000)

Peru: Sjuttio procent av alla brott som rapporteras till polisen gäller kvinnor som blivit slagna av sina män. (Pacific Institute for Women’s Health)

Ryssland: ”Under ett år dödades 14 500 ryska kvinnor av sina män, och ytterligare 56 400 skadades svårt eller blev invalider som en följd av misshandeln i hemmet.” (The Guardian)

Kina: ”Det är ett nytt problem. Det ökar snabbt, i synnerhet i storstadsområdena”, säger professor Chen Yiyun, chef för Jingluns familjecentrum. ”Trycket från grannar håller inte längre tillbaka familjevåldet.” (The Guardian)

Nicaragua: ”Våldet mot kvinnor ökar ständigt. Enligt en undersökning var det enbart under förra året 52 procent av kvinnorna i Nicaragua som på ett eller annat sätt misshandlades av sin man i hemmet.” (BBC News)

[Ruta på sidan 7]

Riskfaktorer

Enligt en undersökning ledd av Richard J. Gelles vid University of Rhode Island i USA finns det faktorer som ökar risken för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet, nämligen följande:

1. Mannen har tidigare varit inblandad i familjevåld.

2. Han är arbetslös.

3. Han brukar illegala droger åtminstone en gång om året.

4. När han bodde hemma, såg han sin far slå hans mor.

5. Mannen och kvinnan är sambo, inte gifta.

6. Om han har ett arbete, så är det lågavlönat.

7. Han saknar gymnasieutbildning.

8. Han är mellan 18 och 30 år.

9. Han och/eller hon brukar våld mot barnen i hemmet.

10. Inkomsten ligger under existensminimum.

11. Mannen och kvinnan har olika kulturell bakgrund.

[Bild på sidan 7]

Familjevåld kan ha skadlig inverkan på barn

Hjälp för misshandlade kvinnor

VAD kan man göra för att hjälpa kvinnor som blir misshandlade? Först måste man förstå vad de går igenom. Ofta utsätts de inte bara för fysisk misshandel, utan också för verbala hot och skrämselangrepp. Syftet är att få dem att känna sig värdelösa och hjälplösa.

Tänk till exempel på Roxana, som vi läste om i den inledande artikeln. Ibland använde hennes man ord som vapen. ”Han förnedrar mig med sina ord”, säger Roxana i förtroende. ”Han kan säga: ’Du gick inte ens ut skolan. Hur skulle du kunna ta hand om barnen utan mig? Du är lat, och du är hopplös som mor. Inbillar du dig att myndigheterna skulle låta dig få ta hand om barnen, om du lämnade mig?’”

Roxanas man visar att det är han som bestämmer genom att ta hand om alla deras pengar. Hon får inte använda bilen, och han ringer många gånger varje dag för att hålla reda på vad hon gör. Om hon någon gång skulle säga vad hon tycker, blir han rasande. Därför säger Roxana aldrig vad hon tycker.

Av detta kan vi se att kvinnomisshandel omfattar mycket. För att kunna vara till stöd måste man lyssna medkännande. Kom ihåg att det i allmänhet är mycket svårt för en misshandlad kvinna att berätta vad hon har varit med om. Ha som mål att styrka henne och göra det i den takt hon klarar, beroende på situationen.

En del misshandlade kvinnor kan behöva söka hjälp av myndigheterna. Ibland kan det bli en sådan kris att polisen måste ingripa, och det kan göra att mannen inser allvaret i sina handlingar. Men tyvärr brukar hans önskan att ändra sig försvinna när krisen är över.

Bör den misshandlade kvinnan lämna sin man? Bibeln ser allvarligt på skilsmässa. Samtidigt tvingar den inte en misshandlad kvinna att stanna kvar hos en man som äventyrar hennes hälsa och kanske rentav hennes liv. Den kristne aposteln Paulus skrev: ”Om hon verkligen skulle gå ifrån honom, må hon då förbli ogift eller också försona sig igen med sin man.” (1 Korinthierna 7:10–16) Eftersom Bibeln inte förbjuder separation eller skilsmässa i extrema situationer, måste en kvinna själv besluta hur hon skall handla. (Galaterna 6:5) Ingen bör försöka övertala henne att lämna sin man, men inte heller pressa henne att stanna kvar hos honom när hennes hälsa, liv och andlighet hotas.

Finns det något hopp för misshandlare?

Den som misshandlar sin hustru bryter på ett skamligt sätt mot Bibelns principer. I Efesierna 4:29, 31 läser vi: ”Låt inte något ruttet tal gå ut ur er mun. ... Låt all illvillig bitterhet och häftighet och vrede och allt skrikande och skymfande skaffas bort ifrån er jämte all uselhet.”

Ingen äkta man som påstår sig vara en Kristi efterföljare kan med fog säga att han älskar sin hustru, om han misshandlar henne. Om han skulle misshandla henne, vad har då alla hans goda gärningar för värde? En ”våldsman” är inte kvalificerad för särskilda privilegier i den kristna församlingen. (1 Timoteus 3:3; 1 Korinthierna 13:1–3) Ja, en till bekännelsen kristen som gång på gång och utan att ångra sig ger efter för obehärskad vrede kan bli utesluten ur den kristna församlingen. (Galaterna 5:19–21; 2 Johannes, vers 9, 10)

Kan en våldsbenägen man ändra sitt beteende? Några har gjort det. Men förutsättningen för att han skall lyckas är att han 1) medger att hans uppförande är orätt, 2) vill ändra sig och 3) söker hjälp. Jehovas vittnen har funnit att Bibeln kan ge människor kraft att ändra sig. Många intresserade som studerar Bibeln tillsammans med dem har utvecklat en stark önskan att behaga Jehova Gud. De har lärt sig att ”den som älskar våld, honom hatar Hans [dvs. Guds] själ sannerligen”. (Psalm 11:5) En sådan man måste inte bara sluta upp med att slå sin hustru. Han måste också ändra hela sin attityd till henne.

När en man får kunskap om Gud, lär han sig att se på sin hustru som en ”hjälpare” och som någon man skall visa ”ära”, inte som en uppasserska eller en underlägsen person. (1 Moseboken 2:18; 1 Petrus 3:7) Han lär sig också att visa medkänsla och att man måste lyssna till sin hustrus synpunkter. (1 Moseboken 21:12; Predikaren 4:1) Det bibelstudieprogram som Jehovas vittnen erbjuder har hjälpt många par. Det finns inte plats för en despot, tyrann eller översittare i den kristna familjen. (Efesierna 5:25, 28, 29)

”Guds ord är levande och utvecklar kraft.” (Hebréerna 4:12) Visheten i Bibeln kan alltså hjälpa par att analysera sina problem och ge dem mod att ta itu med dem. Bibeln innehåller också det säkra och trösterika hoppet om en värld utan våld, en värld som skall bli en verklighet då Jehovas himmelske kung härskar över alla lydiga människor. Bibeln säger: ”Han kommer att befria den fattige som ropar på hjälp, också den betryckte och den som ingen hjälpare har. Från förtryck och från våld kommer han att friköpa deras själ.” (Psalm 72:12, 14)

[Infälld text på sidan 12]

Det finns inte plats för en despot, tyrann eller översittare i den kristna familjen

[Ruta på sidan 8]

Tillrättaläggande av missförstånd

• En kvinna som blir misshandlad av sin man får skylla sig själv.

Många män som misshandlar sin hustru menar att hustrun får skylla sig själv, eftersom hon provocerar honom att handla som han gör. Till och med en del av familjens vänner är inne på samma linje och menar att hustrun är svår att ha att göra med och att det därför inte är underligt att hennes man då och då tappar humöret. Men att resonera så är att lägga skulden på offret och rättfärdiga våldsmannen. I själva verket gör hustrun ofta allt hon kan för att lugna ner sin man. Man har för övrigt aldrig under några som helst omständigheter rätt att slå sin partner. I boken The Batterer—A Psychological Profile heter det: ”Män som av domstol döms till vård för kvinnomisshandel är slavar under våldet. De tar till våld som ett medel att bli befriade från vrede och depression, att ta kontrollen och lösa konflikter och att minska spänningar. ... Ofta kan de inte ens erkänna sin roll i sammanhanget eller ta problemet på allvar.”

• Alkohol får en man att slå sin hustru.

Det är sant att en del män blir mer våldsamma när de har druckit alkohol. Men är det rätt att skylla på alkoholen? ”En berusad man som misshandlar sin hustru skyller lätt sitt uppförande på alkoholen och inte på sig själv”, skriver K. J. Wilson i sin bok When Violence Begins at Home. Hon fortsätter: ”Det verkar som om man i vårt samhälle har lättare att förstå familjevåldet när det är en berusad som har satt i gång det. En misshandlad kvinna kan betrakta sin partner som en drinkare eller alkoholist i stället för att se honom som en våldsman.” Ett sådant tänkesätt, säger Karen Wilson, kan ge en kvinna det falska hoppet att ”våldet kommer att upphöra, om mannen bara slutar att dricka”.

Nu betraktar många forskare dryckenskap och misshandel som två skilda problem. Flertalet män som är missbrukare slår faktiskt inte sin hustru eller sambo. Författaren till boken When Men Batter Women konstaterar: ”Den grundläggande orsaken till att mannen misshandlar sin hustru gång på gång är att han genom den behandlingen lyckas kontrollera, skrämma och kuva henne. ... Alkohol- och drogmissbruk ingår i kvinnomisshandlarens livsstil. Men att anta att det är drogmissbruket som framkallar våldet skulle vara ett misstag.”

• En kvinnomisshandlare är våldsam mot alla.

Ofta är en kvinnomisshandlare mycket charmerande och trevlig mot andra. Han är som dr Jekyll och Mr. Hyde – två personer i en. Det är därför som vänner till familjen inte kan tro att han kan vara våldsam. Men sanningen är den att han slår sin hustru brutalt för att känna att han behärskar henne.

• Kvinnor har ingenting emot att bli misshandlade.

Den här tanken bottnar troligen i att man inte förstår vilken hjälplös situation en kvinna, som inte har något ställe att fly till, befinner sig i. En misshandlad kvinna kan ha vänner som hon kan bo hos en eller två veckor, men vad skall hon göra sedan? Hitta ett arbete och betala hyra, samtidigt som hon skall sköta barnen? Den framtidsutsikten skrämmer henne. Och lagen säger kanske att hon inte får rymma med barnen. Några har försökt göra det, men de har blivit jagade tills de har blivit funna och sedan förts hem igen, antingen med våld eller med charm. Oförstående vänner kan därför helt felaktigt tro att sådana kvinnor inte har något emot att bli misshandlade.

”Ibland tror jag att jag drömmer!”

Lourdes står vid fönstret i sin lägenhet och tittar ut över staden. Läpparna darrar, och hon sätter fingrarna över munnen. Hon är från Latinamerika och har i mer än 20 års tid misshandlats av sin våldsamme man, Alfredo. Men nu har han ändrat sig. Ändå har Lourdes fortfarande svårt att tala om den fysiska och psykiska misshandel som hon har fått utstå.

”Det började bara två veckor efter bröllopet”, säger Lourdes med låg röst. ”En gång slog han ut två tänder på mig. En annan gång duckade jag, och då körde han knytnäven i garderoben. Men skällsorden gjorde mer ont. Han kallade mig ’värdelös sopa’ och behandlade mig som om jag saknade förstånd. Jag ville rymma, men hur skulle jag kunna göra det med tre barn?”

Alfredo tar ömsint Lourdes på axeln. ”Jag har en högre befattning”, säger han. ”Och jag kände mig förödmjukad när jag fick en stämning och straffades med besöksförbud. Jag försökte ändra mig, men jag var snart som vanligt igen.”

Men nu har det skett en förändring. Hur gick den till? ”Jo”, förklarar Lourdes, som nu är påtagligt lugnare, ”damen i affären på hörnet är ett Jehovas vittne, och hon erbjöd sig att hjälpa mig att förstå Bibeln. Jag fick lära mig att Jehova Gud sätter värde på kvinnor. Jag började gå på Jehovas vittnens möten, trots att Alfredo till att börja med blev rasande. För mig var det en ny erfarenhet att få vara tillsammans med vänner i Rikets sal. Till min förvåning upptäckte jag att jag kunde ha en egen tro, tala öppet om den och till och med förmedla den till andra genom att undervisa dem. Jag insåg att Gud satte värde på mig. Det gav mig mod.

Sedan kom en vändpunkt som jag aldrig glömmer. Alfredo gick fortfarande varje söndag till mässan i katolska kyrkan och protesterade mot att jag var tillsammans med Jehovas vittnen. Jag såg honom i ögonen och sade lugnt, men tillitsfullt: ’Alfredo, jag tror inte som du.’ Tänk, han slog mig inte! Inte långt därefter blev jag döpt, och han har aldrig slagit mig mer under de fem år som gått sedan dess.”

Men det skulle ske större förändringar. Alfredo förklarar: ”Omkring tre år efter det att Lourdes blivit döpt bjöd en kollega hem mig till sig. Han är ett Jehovas vittne, och han förklarade mycket i Bibeln som fascinerade mig. Jag började studera Bibeln, men jag berättade inget för Lourdes. Kort därefter började jag följa med henne till mötena. Många av de tal som jag hörde där handlade om familjelivet. Det var jobbigt, och jag kände mig ofta generad.”

Alfredo blev imponerad av att se församlingsmedlemmar, både män och kvinnor, sopa golvet efter mötena. När han blev hembjuden till dem, såg han att männen hjälpte sina hustrur med disken. Genom dessa små handlingar såg Alfredo hur man rent praktiskt kan visa sann kärlek.

Kort därefter blev Alfredo döpt, och nu är både han och hans hustru heltidsförkunnare. ”Han dukar ofta av efter maten och bäddar”, säger Lourdes. ”Han berömmer mig för maten, och han låter mig få välja – till exempel vilken musik jag vill lyssna på eller vad jag skall köpa till hemmet. Alfredo skulle aldrig ha gjort något sådant tidigare! Helt nyligen köpte han för första gången en bukett blommor till mig. Ibland tror jag att jag drömmer!”

[Bild på sidan 10]

”Jag insåg att Gud satte värde på mig. Det gav mig mod”

[Bild på sidan 10]

Alfredo blev imponerad av att se församlingsmedlemmar, både män och kvinnor, sopa golvet efter mötena

[Bild på sidan 10]

Han såg att männen hjälpte sina hustrur med disken

[Bild på sidan 10]

”Helt nyligen köpte han för första gången en bukett blommor till mig”