”Ni skall vara heliga, därför att jag är helig”

”Ni skall visa er vara heliga, därför att jag, Jehova, er Gud, är helig.” — 3 MOSEBOKEN 19:2.

1. Nämn några som i världen betraktas som heliga.

I FLERTALET av världens större religioner finns det personer som betraktas som heliga. Moder Teresa i Indien är känd för sitt engagemang för de fattiga och betraktas ofta som helig. Påven kallas den ”helige fadern”. Grundaren av den nutida katolska rörelsen Opus Dei, José María Escrivá, betraktas av somliga katoliker som ett ”mönster för helighet”. Hinduismen har sina swamier eller heliga män. Gandhi vördades som en helig man. Buddhismen har sina heliga munkar, och islam har sin helige profet. Men vad betyder det egentligen att vara helig?

2, 3. a) Vad betyder orden ”helig” och ”helighet”? b) Bland annat vilka frågor behöver besvaras?

² Ordet ”helig” har definierats som att vara ”1) ... förbunden med en gudomlig makt, helgad. 2) Betraktad med eller värd vördnad eller tillbedjan. ... 3) Att leva enligt ett strängt eller ytterst moraliskt religiöst eller andligt system. ... 4) Bestämd eller avskild för ett religiöst ändamål.” I bibliska sammanhang betyder helighet ”religiös renhet”. Enligt det bibliska uppslagsverket Insight on the Scriptures ”förmedlar [ordet] qọ·desh i den hebreiska grundtexten tanken på avskildhet eller ett helgande åt Gud, ... ett tillstånd av att ha blivit avskild för Guds tjänst”.a

³ Israels nation var befalld att vara helig. I Guds lag hette det: ”Jag är Jehova, er Gud; och ni skall helga er, och ni skall visa er vara heliga, därför att jag är helig.” Vem var helighetens källa? Hur skulle ofullkomliga israeliter kunna bli heliga? Och vilka lärdomar kan vi själva hämta av Jehovas uppmaning till helighet? — 3 Moseboken 11:44.

Israeliternas förhållande till helighetens källa

4. Hur belystes Jehovas helighet i Israel?

⁴ Allt i samband med israeliternas tillbedjan av Jehova Gud skulle betraktas som heligt och behandlas som sådant. Varför det? Jo, därför att Jehova är själva upphovet och källan till helighet. Moses redogörelse för förberedandet av den heliga tältboningen och prästkläderna och utsmyckningarna avslutas med orden: ”Slutligen gjorde de den glänsande plåten, det heliga överlämnandetecknet, av rent guld och skrev på den en inskrift med sigillgraveringar: ’Helighet tillhör Jehova.’” Denna glänsande plåt av rent guld fästes på översteprästens turban, och den var ett tecken på att han var avskild för en speciellt helig tjänst. När israeliterna såg detta tecken med dess inskrift blänka i solskenet, blev de regelbundet påminda om Jehovas helighet. — 2 Moseboken 28:36; 29:6; 39:30.

5. Hur kunde ofullkomliga israeliter betraktas som heliga?

⁵ Men hur skulle israeliterna kunna bli heliga? Endast genom ett nära förhållande till Jehova och en ren tillbedjan av honom. De behövde exakt kunskap om ”den Allraheligaste” för att tillbe honom i helighet, dvs. i fysisk och andlig renhet. (Ordspråken 2:1—6; 9:10) Israeliterna måste därför tillbe Gud med ett rent motiv och ett rent hjärta. All skrymtaktig form av tillbedjan skulle vara motbjudande för Jehova. — Ordspråken 21:27.

Varför Jehova fördömde Israel

6. Hur behandlade judarna på Malakis tid Jehovas bord?

⁶ Detta blev tydligt belyst, när israeliterna halvhjärtat förde usla och defekta offer till templet. Genom sin profet Malaki fördömde Jehova deras undermåliga offer: ”’Inget behag har jag till er’, har härars Jehova sagt, ’och i offergåvan av er hand finner jag inget välbehag.’ ’Men ni ohelgar mig genom att ni säger: ”Jehovas bord är befläckat, och dess frukt är föraktlig, dess mat.” Och ni har sagt: ”Se! Vilken möda!” och ni har gjort så att man fnyser åt det’, har härars Jehova sagt. ’Och ni har kommit med något bortryckt och det halta och det sjuka; ja, ni har kommit med det som en gåva. Kan jag finna välbehag i detta ur er hand?’ har Jehova sagt.” — Malaki 1:10, 12, 13.

7. Hur handlade judarna på 400-talet f.v.t. oheligt?

⁷ Gud använde Malaki till att fördöma judarnas falska sedvänjor, och det skedde antagligen på 400-talet f.v.t. Prästerna var dåliga föredömen, och deras uppförande var långt ifrån heligt. Folket, som följde prästernas exempel, nonchalerade Guds principer så till den grad att de skilde sig från sina hustrur, kanske för att de skulle kunna ta sig yngre hedniska hustrur. Malaki skrev: ”’Jehova själv har vittnat mellan dig och din ungdoms hustru, som du själv har handlat förrädisktb mot, fastän hon är din partner och ditt förbunds hustru. ... Och ni skall ta er i akt med avseende på er ande, och mot sin ungdoms hustru må ingen handla förrädiskt. Ty han har hatat skilsmässa’, har Jehova, Israels Gud, sagt.” — Malaki 2:14—16.

8. Hur har somliga i den kristna församlingen påverkats av den moderna synen på skilsmässa?

⁸ I många länder är det nu lätt att få skilsmässa, och skilsmässofrekvensen har där ökat kraftigt. Också den kristna församlingen har påverkats. I stället för att söka hjälp av de äldste för att lösa sina problem och försöka göra sitt äktenskap framgångsrikt har somliga alltför snabbt tagit ut skilsmässa. Det blir ofta barnen som får sitta emellan och som får betala ett högt känslomässigt pris. — Matteus 19:8, 9.

9, 10. Vad bör vi fundera över när det gäller vår tillbedjan av Jehova?

⁹ På grund av det bedrövliga andliga tillståndet i Juda på Malakis tid fördömde Jehova, som vi redan har sett, öppet Judas ytliga tillbedjan och visade att han endast skulle ta emot en ren tillbedjan. Bör inte detta få oss att fundera över hur det står till med vår egen tillbedjan av Jehova Gud, universums suveräne Herre och källan till verklig helighet? Är det verkligen helig tjänst vi utför åt Jehova? Håller vi oss andligen rena?

¹⁰ Detta betyder inte att vi måste vara fullkomliga, vilket är omöjligt, eller att vi skall jämföra oss med andra. Men det betyder att varje kristen verkligen bör ägna Gud en tillbedjan som är det bästa som han eller hon förmår under sina förhållanden. Detta avser kvaliteten på vår tillbedjan. Vår heliga tjänst bör vara vårt bästa. Hur skall detta gå till? — Lukas 16:10; Galaterna 6:3, 4.

Ett rent hjärta leder till en ren tillbedjan

11, 12. Varifrån härrör ett oheligt uppträdande?

¹¹ Jesus lärde tydligt att det som är i en persons hjärta kommer att bli uppenbart genom det han säger och gör. Så här sade Jesus till de egenrättfärdiga, men oheliga, fariséerna: ”Huggormsyngel, hur kan ni tala goda ting, när ni är onda? Av hjärtats överflöd talar ju munnen.” Längre fram visade han att onda gärningar härrör från onda tankar i hjärtat eller den inre människan. Han sade: ”De ting som går ut ur munnen kommer ut ur hjärtat, och dessa befläckar människan. Ut ur hjärtat kommer till exempel onda överväganden, mordgärningar, äktenskapsbrott, otuktshandlingar, stölder, falska vittnesbörd, hädelser. Dessa ting befläckar människan.” — Matteus 12:34; 15:18—20.

¹² Detta hjälper oss att förstå att oheliga eller syndiga gärningar inte bara utförs spontant eller utan tidigare tanke. De är i stället följden av orena tankar som har legat på lur i hjärtat — hemliga begär och kanske fantasier. Det var därför som Jesus kunde säga: ”Ni har hört att det sades: ’Du skall inte begå äktenskapsbrott.’ Men jag säger er att var och en som håller i med att se på en kvinna, så att han grips av begär till henne, redan har begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.” De oheliga tankarna på sådant som otukt och äktenskapsbrott har med andra ord redan slagit rot i hjärtat innan man begår en sådan ohelig handling, och när ett lämpligt tillfälle så dyker upp, omsätts tankarna i handling. Sådant som otukt, äktenskapsbrott, sodomi, stöld, hädelser och avfällighet är påtagliga följder av oheliga tankar. — Matteus 5:27, 28; Galaterna 5:19—21.

13. Bland annat vilka exempel visar att oheliga tankar kan leda till oheliga gärningar?

¹³ Detta kan belysas på olika sätt. I vissa länder växer spelhallar upp som svampar ur jorden, och därigenom ökar tillfällena till hasardspel. I ett försök att lösa sina ekonomiska problem skulle en person kunna frestas till att tillgripa denna falska lösning. Ett bestickande resonemang skulle kunna förleda en broder att förkasta eller bortförklara Bibelns principer.c För att ta ett annat exempel: Om en kristen försummar sin andliga vapenrustning och genom antingen TV, videofilmer, datorer eller böcker lätt skulle ha tillgång till pornografi, skulle han snart kunna ledas till att hemfalla åt ett oheligt och omoraliskt uppförande. Men i de flesta fall börjar glidandet till synd i sinnet. Ja, i situationer liknande dessa uppfylls Jakobs ord: ”Var och en prövas genom att dras och lockas av sitt eget begär. Sedan, när begäret har blivit fruktsamt, föder det synd.” — Jakob 1:14, 15; Efesierna 6:11—18.

14. Hur har många återställts från sitt oheliga uppförande?

¹⁴ Glädjande nog visar många kristna, som har syndat av svaghet, sann ånger eller sinnesändring, och de äldste kan återställa dem andligen. Också många av dem som utesluts för brist på sinnesändring kommer så småningom till besinning och kommer tillbaka till församlingen. De har kommit att inse hur lätt de blev överrumplade av Satan, när de hade låtit oheliga tankar slå rot i hjärtat. — Galaterna 6:1; 2 Timoteus 2:24—26; 1 Petrus 5:8, 9.

Den utmaning det innebär att erkänna sina svagheter och sedan ta itu med dem

15. a) Varför måste vi ta itu med våra svagheter? b) Vad kan hjälpa oss att erkänna våra svagheter?

¹⁵ Vi måste vinnlägga oss om att göra en objektiv bedömning av vårt eget hjärta. Är vi villiga att erkänna våra svagheter och att sedan ta itu med att söka övervinna dem? Är vi villiga att fråga en uppriktig vän om hur vi skulle kunna göra framsteg och att sedan lyssna till hans råd? För att förbli heliga måste vi övervinna våra brister. Varför det? Jo, därför att Satan känner våra svagheter. Han kommer att använda sig av sina försåtliga onda anslag för att driva oss till synd och ett oheligt uppförande. Genom sina sluga handlingar försöker han att få oss att inte längre vara helgade eller lämpade för att tillbe Jehova och därigenom skilja oss från Guds kärlek. — Jeremia 17:9; Efesierna 6:11; Jakob 1:19.

16. Vilken konflikt hade Paulus?

¹⁶ Aposteln Paulus hade sina personliga prövningar, vilket han intygade i sitt brev till romarna: ”Jag vet ... att i mig, det är i mitt kött, bor inget gott; förmåga att gärna vilja finns väl hos mig, men förmåga att frambringa det rätta finns inte. Ty det goda, som jag gärna vill, gör jag inte, utan det onda, som jag inte vill, det utövar jag. ... Jag har verkligen min lust i Guds lag efter den människa jag är invärtes, men i mina lemmar ser jag en annan lag, som för krig mot mitt sinnes lag och gör mig till fånge under syndens lag, som finns i mina lemmar.” — Romarna 7:18—23.

17. Hur avgick Paulus med segern i sin kamp mot sina svagheter?

¹⁷ Den springande punkten i Paulus’ fall är att han erkände sina svagheter. Trots dem kunde han säga: ”Jag har verkligen min lust i Guds lag efter den [andliga] människa jag är invärtes.” Paulus älskade det som var gott och hatade det som var ont. Men han måste ändå utkämpa en kamp, samma kamp som vi alla har — mot Satan, världen och köttet. Hur kan vi då vinna striden att förbli heliga och avskilda från den här världen och dess tänkesätt? — 2 Korinthierna 4:4; Efesierna 6:12.

Hur kan vi förbli heliga?

18. Hur kan vi förbli heliga?

¹⁸ Helighet uppnås inte genom att man följer minsta motståndets lag eller genom att man är njutningslysten. En sådan person kommer alltid att försöka skylla ifrån sig och komma med bortförklaringar till sitt uppförande. Man kanske måste lära sig att ta ansvar för sina egna handlingar och inte likna somliga som vill göra gällande att de, på grund av sin familjebakgrund och sina nedärvda egenskaper, är ödesbestämda till att handla som de gör. Det är individens hjärta som avgör saken. Älskar han eller hon rättfärdighet, längtar han eller hon efter helighet, och önskar han eller hon få Guds välsignelse? Psalmisten klargjorde behovet av helighet, när han sade: ”Vänd dig bort från det som är ont och gör det som är gott; sök friden och jaga efter den.” Och aposteln Paulus skrev: ”Må er kärlek vara oskrymtad. Avsky det onda, håll fast vid det goda.” — Psalm 34:14; 97:10; Romarna 12:9.

19, 20. a) Hur kan vi bygga upp vårt sinne? b) Vad innebär det att studera effektivt?

¹⁹ Om vi betraktar saker och ting från Jehovas ståndpunkt och har Kristi sinne, kan vi hålla ”fast vid det goda”. (1 Korinthierna 2:16) Hur skall detta ske? Genom att vi regelbundet studerar Guds ord och mediterar över det. Hur ofta har vi inte fått det rådet! Men tar vi det tillräckligt på allvar? För att ta ett exempel: Studerar du verkligen den här tidskriften och slår upp och läser skriftställena innan du kommer till mötet? Med studium menar vi inte att bara stryka under några fraser i varje paragraf. Man kan på 15 minuter ögna igenom en studieartikel och stryka under i den, men betyder det att man har studerat artikeln? Det kan faktiskt ta en eller två timmar att studera och tillgodogöra sig det andliga goda som varje artikel innehåller.

²⁰ Vi kanske behöver disciplinera oss själva att vända oss bort från TV-n under några timmar varje vecka och verkligen koncentrera oss på vår egen helighet. Genom att vi regelbundet studerar blir vi uppbyggda andligen och påverkas vårt sinne att fatta rätta beslut, beslut som leder till ett ”heligt uppförandes gärningar”. — 2 Petrus 3:11; Efesierna 4:23; 5:15, 16.

21. Vilka frågor återstår att besvara?

²¹ Frågan nu är: Inom vilka andra områden av verksamhet och uppförande kan vi som kristna vara heliga, precis som Jehova är helig? Följande artikel kommer att ge en del tankeställare.

”Bli ... heliga själva i allt ert uppförande”

”Bli ... också ni, i överensstämmelse med den Helige som har kallat er, heliga själva i allt ert uppförande, eftersom det är skrivet: ’Ni skall vara heliga, därför att jag är helig.’” — 1 PETRUS 1:15, 16.

1. Varför uppmanade Petrus de kristna att vara heliga?

VARFÖR gav aposteln Petrus rådet här ovan? Jo, därför att han insåg att varje kristen måste skydda sina tankar och handlingar för att bevara dem i linje med Jehovas helighet. I de två verser som föregår de ovanstående orden skrev han därför: ”Gör ... ert sinne berett till arbete, bevara fullständigt er besinning. ... Var såsom lydiga barn och sluta upp med att ta gestalt efter de begär ni förut hyste i er okunnighet.” — 1 Petrus 1:13, 14.

2. Varför var våra begär oheliga innan vi lärde känna sanningen?

² Våra tidigare begär var oheliga. Varför det? Därför att många av oss följde ett världsligt handlingssätt innan vi tog emot den kristna sanningen. Petrus var väl medveten om detta när han rättframt skrev: ”Det är ... nog att ni under den tid som förgått har utfört nationernas vilja, då ni vandrade i tygellösa gärningar, lustar, vinmissbruk, bullersamma festupptåg, dryckesgillen och lagstridiga avgudiska handlingar.” Petrus räknade naturligtvis inte upp sådana oheliga handlingar som är speciella för vår moderna värld, eftersom de var okända på den tiden. — 1 Petrus 4:3, 4.

3, 4. a) Hur kan vi bekämpa orätta begär? b) Måste de kristna undertrycka sina känslor? Förklara.

³ Lade du märke till att detta är sådana begär som tilltalar köttet, sinnena och känslorna? Om vi låter oss styras av dessa begär, blir våra tankar och handlingar mycket lätt oheliga. Detta belyser hur nödvändigt det är att vi låter våra handlingar styras av förnuftet. Så här uttryckte Paulus det: ”Följaktligen bönfaller jag er, bröder, vid Guds medömkan, att framställa era kroppar till ett levande, heligt, Gud välbehagligt slaktoffer, er förnuftsmässiga heliga tjänst.” — Romarna 12:1, 2.

⁴ För att kunna framställa ett heligt offer åt Gud måste vi låta oss styras av förnuftet, inte av känslorna. Hur många har inte dragits in i omoraliskhet därför att de har låtit sitt handlingssätt styras av känslor! Därmed inte sagt att vi måste undertrycka våra känslor, för hur skulle vi då kunna ge uttryck åt glädje i Jehovas tjänst? Men om vi önskar frambringa andens frukt i stället för köttets gärningar, måste vi göra om vårt sinne till Kristi sätt att tänka. — Galaterna 5:22, 23; Filipperna 2:5.

Ett heligt liv, ett heligt pris

5. Varför var Petrus medveten om behovet av helighet?

⁵ Varför var Petrus så medveten om behovet av kristen helighet? Jo, därför att han visste vilket heligt pris som hade betalats för att friköpa lydiga människor. Han skrev: ”Ni vet ... att det inte var med förgängliga ting, med silver eller guld, som ni blev befriade från er fruktlösa form av uppförande som ni på traditionens väg fått från era förfäder, utan det var med dyrbart blod, såsom med blodet av ett oklanderligt och fläckfritt lamm, ja Kristi blod.” (1 Petrus 1:18, 19) Ja, Jehova Gud, källan till helighet, hade sänt sin enfödde Son, ”Guds Helige”, till jorden för att betala den lösen som skulle låta människor få ett gott förhållande till Gud. — Johannes 3:16; 6:69; 2 Moseboken 28:36; Matteus 20:28.

6. a) Varför är det inte lätt för oss att ha ett heligt uppförande? b) Vad kan hjälpa oss att bevara vårt uppförande heligt?

⁶ Men vi måste inse att det inte är lätt att leva ett heligt liv mitt i Satans korrumperade värld. Han lägger snaror för de sanna kristna som försöker leva ett kristet liv i denna tingens ordning. (Efesierna 6:12; 1 Timoteus 6:9, 10) För att man skall kunna bevara sig helig under den press som sådant som förvärvsarbete, motstånd i familjen, hån och löje i skolan och kamrattryck utgör, måste man ha en stark andlighet. Detta understryker vikten av att vi själva studerar och regelbundet är med vid kristna möten. Paulus gav Timoteus följande råd: ”Fortsätt att bevara mönstret av sunda ord som du har hört av mig med den tro och kärlek som är i förbindelse med Kristus Jesus.” (2 Timoteus 1:13) Det är sådana hälsobringande ord vi får höra i våra Rikets salar och läsa när vi själva studerar Bibeln. De kan hjälpa oss att dagligen ha ett heligt uppförande i många olika omgivningar.

Ett heligt uppförande i familjen

7. Hur bör heligheten påverka vårt familjeliv?

⁷ När Petrus citerade 3 Moseboken 11:44 använde han det grekiska ordet hạ·gi·os, som betyder att ”vara avskild från synd och därför helgad åt Gud”. (W. E. Vine: An Expository Dictionary of New Testament Words) Hur bör detta påverka vårt kristna familjeliv? Eftersom ”Gud är kärlek”, bör det helt visst innebära att vårt familjeliv skall vara grundat på kärlek. (1 Johannes 4:8) Självuppoffrande kärlek är den olja som minskar friktionen i umgänget mellan äkta makar och mellan barn och föräldrar. — 1 Korinthierna 13:4—8; Efesierna 5:28, 29, 33; 6:4; Kolosserna 3:18, 21.

8, 9. a) Vilken situation uppstår ibland i ett kristet hem? b) Vilka sunda råd ger Bibeln om detta?

⁸ Vi kanske tror att man automatiskt ger uttryck åt en sådan kristen kärlek i en kristen familj. Det måste dock medges att i en del kristna hem härskar inte kärleken alltid i den utsträckning den borde. I Rikets sal kanske det verkar som om den gör det, men hur lätt kan inte heligheten minska i hemmet! Då kanske en broder plötsligt glömmer att hans hustru fortfarande är hans kristna syster eller en syster glömmer att hennes man fortfarande är samme broder (och kanske biträdande tjänare eller äldste) som verkade vara respekterad i Rikets sal. Man blir irriterad, och det kan uppstå hetsiga dispyter. Det skulle rentav kunna bli så att en dubbelmoral smög sig in i ens liv. I stället för att vara en man och en hustru som har ett Kristuslikt förhållande till varandra är det nu bara en man och en kvinna som är oeniga och som har glömt att det bör råda en helig atmosfär i hemmet och som kanske börjar låta som världsmänniskor. Hur lätt skulle då inte en elak och sårande anmärkning kunna gå ut ur munnen! — Ordspråken 12:18; jämför Apostlagärningarna 15:37—39.

⁹ Men Paulus ger rådet: ”Låt inte något ruttet tal [grekiska: lọ·gos sa·prọs, ”befläckande tal” och därför oheligt] gå ut ur er mun, utan det slags tal som är gott, lämpat att bygga upp allt efter behov, för att det må förmedla vad som är gynnsamt för dem som hör på.” Och det åsyftar alla som hör på eller lyssnar i hemmet, inbegripet barnen. — Efesierna 4:29; Jakob 3:8—10.

10. Hur gäller råden om helighet också barnen?

¹⁰ Denna princip om helighet gäller också barnen i en kristen familj. Hur lätt är det inte att de, när de kommer hem från skolan, börjar ta efter sina världsliga kamraters upproriska och respektlösa tal! Barn, lockas inte att efterlikna den attityd som de ohyfsade pojkar visade som förolämpade Jehovas profet och som har sin nutida motsvarighet hos vanvördiga ungdomar som är fräcka i munnen. (2 Kungaboken 2:23, 24) Ert tal bör inte befläckas av det råa och oanständiga språket hos människor som är alltför lata eller hänsynslösa för att använda ett anständigt språk. Som kristna bör vi ha ett språk som är heligt, tilltalande, uppbyggande, vänligt och ”kryddat med salt”. Det bör få oss att framstå som annorlunda än andra människor. — Kolosserna 3:8—10; 4:6.

Helighet och våra icke troende familjemedlemmar

11. Varför innebär inte detta att vara helig att vara egenrättfärdig?

¹¹ Även om vi samvetsgrant bör försöka utöva helighet, bör vi inte verka vara överlägsna och egenrättfärdiga — i synnerhet inte när vi umgås med våra icke troende familjemedlemmar. Vårt vänliga kristna uppförande bör hjälpa dem att åtminstone inse att vi är annorlunda på ett fördelaktigt sätt och att vi verkligen vet hur man skall visa kärlek och medkänsla, precis som den gode samariern i Jesu liknelse gjorde. — Lukas 10:30—37.

12. Hur kan en kristen maka eller make göra sanningen mer tilltalande för sin äktenskapspartner?

¹² Petrus framhöll vikten av en rätt inställning till våra icke troende familjemedlemmar, när han skrev till kristna hustrur: ”På samma sätt skall ni hustrur underordna er era egna män, för att, om några inte är lydiga mot ordet, de må vinnas utan ett ord, genom sina hustrurs uppförande, efter att ha varit ögonvittnen till ert kyska uppförande, förbundet med djup respekt.” En kristen hustru (eller äkta man med för den delen) kan göra sanningen mer tilltalande för sin icke troende äktenskapspartner genom att uppträda kyskt, hänsynsfullt och respektfullt. Detta innebär att det teokratiska schemat bör vara anpassbart, så att den icke troende maken eller makan inte försummas eller känner sig åsidosatt.a — 1 Petrus 3:1, 2.

13. Hur kan äldste och biträdande tjänare ibland hjälpa icke troende äkta män att uppskatta sanningen?

¹³ Äldste och biträdande tjänare kan ibland hjälpa ett sådant gift par genom att på ett sällskapligt plan lära känna den icke troende äkta mannen. Därigenom kan han se att vittnena är vanliga, hyggliga människor, vilka inte bara är intresserade av Bibeln, utan också av en mängd andra ämnen. I ett sådant fall visade en äldste intresse för en mans fiskehobby. Detta var allt som behövdes för att bryta isen. Den mannen blev så småningom en döpt broder. I ett annat fall var en icke troende man fascinerad av kanariefåglar. En äldste försökte få kontakt med mannen genom att lära sig en del om kanariefåglar, och när han nästa gång träffade mannen kunde han därigenom få i gång ett samtal med honom om hans älsklingsämne! Att vara helig innebär således inte att man skall vara stelbent eller trångsynt. — 1 Korinthierna 9:20—23.

Hur kan vi vara heliga i församlingen?

14. a) Bland annat vilken metod använder Satan för att försvaga församlingen? b) Hur kan vi motstå Satans snara?

¹⁴ Satan, Djävulen, är en baktalare, för det grekiska ordet för djävul, di·ạ·bo·los, betyder ”anklagare” eller ”baktalare”. Förtal är en av hans specialiteter, och han försöker använda detta i församlingen. Hans favoritmetod är skvaller. Tillåter vi oss själva att genom detta oheliga uppträdande bli hans redskap? Hur skulle det kunna gå till? Genom att vi sätter i gång skvaller, genom att vi för det vidare eller genom att vi lyssnar till det. Det visa ordspråket lyder: ”En ränkernas man håller i med att sprida stridigheter, och en baktalare skiljer dem åt som är förtrogna med varandra.” (Ordspråken 16:28) Vad är motmedlet mot skvaller och förtal? Vi bör se till att vårt tal alltid är uppbyggande och grundat på kärlek. Om vi tittar efter de goda egenskaperna i stället för efter de fel och brister som vi menar att våra bröder har, då kommer våra samtal alltid att vara givande och andliga. Kom ihåg att det är lätt att kritisera och att den person som skvallrar om andra för dig också kan skvallra om dig för andra! — 1 Timoteus 5:13; Titus 2:3.

15. Vilka Kristuslika egenskaper kommer att bidra till att bevara alla i församlingen heliga?

¹⁵ För att bevara församlingen helig måste vi alla ha Kristi sinne, och vi vet att hans mest framträdande egenskap är kärlek. Paulus gav därför kolosserna rådet att likt Kristus ha medömkan: ”Klä er alltså såsom Guds utvalda, heliga och älskade, i medömkans ömma tillgivenhet, omtänksamhet, anspråkslöshet i sinnet, mildhet och långmodighet. Fortsätt ... att villigt förlåta varandra. ... Förutom allt detta, klä er i kärleken, eftersom den är ett fullkomligt föreningsband.” Sedan tillade han: ”Och låt Kristi frid råda i era hjärtan.” Med en sådan förlåtande ande kan vi helt visst bevara församlingens endräkt och helighet. — Kolosserna 3:12—15.

Märks vår helighet där vi bor?

16. Varför bör vår heliga tillbedjan vara en lycklig tillbedjan?

¹⁶ Hur är det då med våra grannar? Hur betraktar de oss? Utstrålar vi sanningens glädje, eller får vi sanningen att verka betungande? Om vi är heliga, precis som Jehova är helig, då bör detta komma till uttryck i vårt tal och i vårt uppförande. Det bör vara uppenbart att vår heliga tillbedjan är en lycklig tillbedjan. Varför är det så? Jo, därför att Jehova, vår Gud, är en lycklig Gud, som vill att hans tillbedjare skall vara glada. Därför kunde psalmisten säga om Jehovas folk i forna tider: ”Lyckligt är det folk vars Gud Jehova är!” Återspeglar vi den lyckan? Framgår det också tydligt att våra barn känner sig tillfreds, när de är bland Jehovas folk i Rikets sal och vid sammankomster? — Psalm 89:15, 16; 144:15b.

17. Vad kan vi göra rent praktiskt för att visa att vår heliga tillbedjan är balanserad?

¹⁷ Vi kan också visa att vår heliga tillbedjan är balanserad genom att vi är samarbetsvilliga och vänliga mot våra grannar. Ibland måste grannar samarbeta, kanske för att städa upp i grannskapet eller som i vissa länder för att hjälpa till med att förbättra vägarna. Vår helighet kan visa sig i det sätt varpå vi sköter vår trädgård, uteplats eller annat vi äger. Om vi har skräp liggande överallt på gården och kanske rentav har gamla skrotbilar stående, som förbipasserande kan se, kan vi då säga att vi behandlar våra grannar med respekt? — Uppenbarelseboken 11:18.

Helighet på arbetet och i skolan

18. a) Vilken obehaglig situation möter de kristna i våra dagar? b) Hur kan vi skilja oss från världen?

¹⁸ Så här skrev aposteln Paulus till de kristna i den oheliga staden Korinth: ”I mitt brev skrev jag till er att ni skulle sluta upp att vara i sällskap med otuktsmän, men jag menade inte helt och hållet med den här världens otuktsmän eller de giriga och utpressare eller avgudadyrkare. Annars skulle ni ju behöva gå ut ur världen.” (1 Korinthierna 5:9, 10) Att dagligen behöva vara i sällskap med omoraliska och amoraliska människor är en obehaglig situation för de kristna. Detta prövar verkligen ostraffligheten, i synnerhet i kulturer där sexuella trakasserier, korruption och oärlighet uppmuntras eller tolereras. I den miljön kan vi inte tillåta oss att sänka våra normer för att verka ”normala” för vår omgivning. På grund av vårt vänliga kristna uppförande bör människor med urskillningsförmåga, människor som inser att de har ett andligt behov och som söker något bättre, i stället lätt kunna se att vi är annorlunda. — Matteus 5:3; 1 Petrus 3:16, 17.

19. a) Vilka prövningar möter ni barn i skolan? b) Vad kan föräldrar göra för att stödja sina barn och hjälpa dem att visa ett heligt uppförande?

¹⁹ Våra barn möter också många prövningar i skolan. Besöker ni föräldrar den skola som era barn går i? Vet ni vilken atmosfär som råder där? Har ni goda relationer med lärarna? Varför är dessa frågor så viktiga? Jo, därför att i många tätorter i världen har skolorna blivit som en djungel av våld, narkotika och sex. Hur skall era barn kunna bevara sin ostrafflighet och sitt uppförande heligt, om inte ni som deras föräldrar är förstående och ger dem ert helhjärtade stöd? Paulus gav med rätta föräldrar rådet: ”Ni fäder, håll inte på med att reta upp era barn, för att de inte skall bli modfällda.” (Kolosserna 3:21) Ett sätt att reta upp barnen är att inte förstå de problem och prövningar de dagligen möter. Det är i den andliga atmosfären i det kristna hemmet som barnen skall börja förberedas för frestelserna i skolan. — 5 Moseboken 6:6—9; Ordspråken 22:6.

20. Varför är heligheten så viktig för oss alla?

²⁰ Slutligen: Varför är heligheten så viktig för oss alla? Därför att den tjänar som ett skydd mot intrången från Satans värld och tänkesätt. Den är en välsignelse nu och i framtiden. Den bidrar till att garantera att vi får det liv som kommer att bli det verkliga livet i den rättfärdiga nya världen. Den hjälper oss att vara balanserade, tillgängliga och meddelsamma kristna och inte obevekliga fanatiker. Kort sagt: Den gör oss Kristuslika. — 1 Timoteus 6:19.